Många som tror att vanlig mat ger allt vi behöver – tänk om! Under de senaste hundra åren har mineralutarmningen i odlingsjordarna varit i snitt:
• Nordamerika minus 85 %
• Europa, Sydamerika, Asien och Afrika minus 75 %
Näringsbristen i maten är numera dokumenterad i flera stora studier i Europa och USA, och förhållandena är liknande i Sverige. Till exempel visade en omfattande studie från USA:s Center for Disease Control att 93 procent av amerikanerna får i sig för lite E-vitamin via kosten, 56 procent får för lite magnesium, 44 procent för lite A-vitamin och 31 procent för lite C-vitamin.
Näringsinnehållet försämras för varje tillagningssteg samt vid frysning och långa transporter. Det innebär att ju mer processad maten är, desto mindre näringsinnehåll har den.
En orsak är att den konventionella, storskaliga odlingen bara tillför gödning till växterna och ingen näring till jorden, vilket leder till urlakning av jordarna. Redan 1936 fanns det dokument från senaten i USA (Document 264) där man påtalar utarmning av mineraler i den odlade jorden. Flera studier visar att frukt och grönsaker innehåller mindre vitaminer och mineraler än för 50 år sedan. Järn, Kalcium och C-vitamin hör till det som minskat mest.
Enligt en undersökning gjord av engelska Medical Research Council har mineralutarmningen i grödor under perioden 1940–1991 inneburit bland annat: magnesium minus 24 procent, Kalcium minus 46 procent, koppar minus 76 procent och Zink minus 59 procent.
Svenska lantbruksuniversitetets forskning visar att även svenska livsmedel har brist på näring. Mineralutarmningen under de senaste hundra åren har i snitt varit: i Nordamerika minus 85 procent och i Europa, Sydamerika, Asien och Afrika en minskning med omkring 75 procent.
Näringsfattig odling
Dessutom tillför man bara tre till fyra näringsämnen när växter behöver minst 16 olika näringsämnen för att växa väl och få ett starkt immunförsvar. Kombon näringsfattiga grödor och monokultur bäddar för skadeangrepp, varvid man då besprutar med mer pesticider. En mycket negativ spiral har skapats.
Matens näringsinnehåll påverkas även i hög grad av hur den odlas, skördas, tillverkas, transporteras etc. Hur de ”odlade” djuren får vistas och hur de slaktas påverkar kvalitén. Näringsinnehållet försämras också för varje tillagningssteg samt vid frysning och långa transporter. Det innebär att ju mer processad maten är, desto mindre näringsinnehåll har den.
Sammanfattningsvis är de storskaliga, konventionella odlingsmetoderna inte hållbara längre eftersom de leder till näringsbrister hos grödor och därmed människor.
Problemet idag med dagens näringsfattiga kost – i kombination med mycket stress och lite återhämtning – är brister på en rad vitala ämnen i kroppen. Det påverkar även psyket och känslorna negativt. Till exempel kan B-vitaminbrist bidra till depression eller förändrad verklighetsuppfattning, medan brist på magnesium är kopplat till hjärtklappning och orolig sömn. Men detta kan korrigeras med hjälp av näringsbalansering med riktade kosttillskott utifrån varje persons unika behov. Jag skriver mer om näringsaspekten och inverkan av kosttillskott i kommande bloggar.
Köp ekologiskt
Vi vill ju kunna äta fullgod, näringsrik mat för att inte bli helt beroende av kosttillskott. Det bästa är att köpa så mycket ekologiskt och närodlat (skördat färskt o ev fruset) som möjligt, det har också högre näringsinnehåll så att även om prislappen är högre så får du mer näring per portion – och slipper farliga pesticider.
”Om den civiliserade människan ska överleva behöver hon integrera grundtankarna i den primitiva, ursprungliga näringskunskapen med sin moderna livsstil.”
– Weston Price, pionjär inom näringsforskning
Summeringen är att även om du äter samma mat som farmor och farfar gjorde kan du inte få i dig samma näring idag. Samt att vi får i oss väldigt mycket mer gifter i form av pesticider och tungmetaller från åkrarna, vilket kroppen måste avgiftas ifrån. Vi har skapat en omöjlig situation, och måste finna ett helt annat sätt att tänka angående vår mat. Vid varje transport och länge förvaringstid försvinner det näring, så vi behöver ifrån det storskaliga till så mycket lokalt, närproducerad och småskalig samt obesprutad som möjligt. Slow food …
Dr Sanna Ehdin
Referenser finns i Nya Självläkande människan, Sanna Ehdin, 2014
Sanna Ehdin är doktor i immunologi, forskare, författare och föreläsare inom hälsa. Under de senaste tjugofem åren har hon ägnat sig åt självläkning och systemhälsa, vilket innebär att se till helheten och sambandet mellan kroppen, tankar, känslor, själen och hälsan. Den här texten publicerades ursprungligen på hennes blogg.