Samiska föremål visas på Kulturen i Lund


Den 22 september öppnar utställningen Fokus Sápmi, som tar sin utgångspunkt i museets samiska föremålssamling. Samlingen består av allt från praktfulla silverkragar och bälten till välslöjdade bruksföremål, som hornknivar, kåsor och skinnarbeten.

I arbetet med att skapa utställningen har museet jobbat för att titta på samlingen med nya ögon. De flesta av föremålen är insamlade i ett tidigt skede av museets historia, när det inte lades lika mycket fokus på de personliga historierna kring kulturhistoriska föremål. I museets katalog saknas därför många gånger uppgifter om vem som har använt dem. Nu har man arbetat aktivt för att hitta personer och familjer med anknytning till den samiska samlingen. Ledtrådarna har varit ett namn här och var, en signatur eller initialer i materialet.

– När vi får en individ bakom föremålen kommer de till liv, säger utställningens producent Sofie Bergkvist.

– Då kan vi också lyfta fram kunskap som finns på olika håll, utanför museernas databaser.

Evelina Kallträsk i sin gammelfarmor Stina Gaup Westerlunds kolt. Bilden är tagen på Kulturen i Lund. Foto: Viveca Ohlsson, Kulturen

För att ta reda på mer om de samiska personerna har museet bland annat arbetat med Samiskt informationscenter. De har letat i arkiv, och bidragit med både sakkunskap och kontakter, på ett sätt som varit viktigt för utställningen.

En av de personer som nu träder fram är en samisk man från Härjedalen, Jon Elias Jakobsson. Ett antal silverföremål som museet köpte i början av 1900-talet har tillhört honom. Jon Elias Jakobsson föddes i Norge, men levde senare mestadels på svenska sidan av Sápmi i Härjedalen. Han ägde renar, drev ett stort jordbruk och hade ett stort hushåll. ”Jojakobsgubben”, som han kallades, har många släktingar i livet än idag.

Jon Elias Jakobsson utanför sin kåta i Ljungris Härjedalen. Han var en känd man i sin tid och är fortfarande ihågkommen som Jojakobsgubben. Foto:  Nils Thomasson, Jamtli

Kulturen köpte 1913 ett antal silverföremål som tillhört samen Jon Elias Jakobsson. Silvret är dräktsilver, en del mycket gammalt som gått i arv i generationer. Foto: Viveca Ohlsson, Kulturen

Varför han sålde dräktsilvret är oklart, men man har hittat uppgifter om att han hade besök av en resande från söder samma år som föremålen köptes in till Kulturen. Besökaren var en Erik von Sydow, som gjorde en rundresa i de sydliga samebyarna. Kanske var det han som köpte silvret av Jakobsson och senare sålde det vidare, innan det köptes in till museets samlingar.

En annan person som inte heller varit så omskriven tidigare är lärarinnan och läromedelsförfattaren Stina Gaup Westerlund. Henne lärde museet känna genom en praktikant på museet, Evelina Kallträsk. Stina Gaup Westerlund var hennes gammelfarmor.

Evelina Kallträsk i sin gammelfarmor Stina Gaup Westerlunds kolt. (Bilden är tagen på Kulturen i Lund). Foto: Viveca Ohlsson, Kulturen

 

Detalj av ett kvinnobälte ur samlingen. Bältet är märkt 1705 och har tillhört en sydsamisk kvinna. Foto: Anna-Stina Svakko

– Hon visade sig vara en väldigt spännande person, som verkligen förtjänar att lyftas fram i ljuset, säger Sofie Bergkvist.

Utställningen kommer visa ett urval av de samiska föremålen, sätta in dem i ett historiskt sammanhang och också knyta an till nutiden. Vi har tagit del av ny forskning kring samernas historia, och vi kommer också att visa exempel på nutida samiska kulturella uttryck. 

Utställning: Fokus Sápmi

Plats: Kulturen i Lund, Tegnérsplatsen i Lund

Utställningsperiod: 22 september 2018–12 januari 2020

Den vilda tjuren galopperar ut på gatan från rodeon – se när cowboyen griper in

Slav under kommunismen