Den organiserade brottsligheten är ett stort problem som berör många olika delar av samhället. I Blekinge samarbetar myndigheter och kommuner på ett unikt sätt för att få bukt med denna svårgripbara kriminalitet.

Att kommuner och myndigheter gör gemensam sak är inget nytt, men det syftar då vanligen till att stävja traditionell brottslighet som stölder, skadegörelse och misshandel. I Blekinges fall riktar man sig mot organiserad och ekonomisk brottslighet på läns- och kommunnivå. I någon mån även mot våldsbejakande extremism. 

Starten för samarbetet sammanföll med att Sverige på nationell nivå började arbeta målmedvetet mot organiserad brottslighet. Men situationen i Blekinge motsvarade inte Rikskriminalens kriterier för grov organiserad brottslighet och därför kunde länet inte ta del av de nationella resurserna. Istället skapade man ett eget nätverk för de lokala behoven. 

Utgångspunkten var att polisen hade konstaterat att dess verktygslåda inte innehöll allt man behövde för att stoppa de kriminella mc-klubbar som blivit ett allt större problem. Det fanns många mc-klubbar i Blekinge – i en kommun hela tre stycken – och man fruktade att utvecklingen i Malmö skulle smitta av sig. På polisens initiativ bildades år 2009  ”Samverkan mot organiserad brottslighet i Blekinge”.

Insåg behovet av samarbete

Dåvarande länspolismästare Per Svartz startade nätverket. Han upplevde att Blekinge var ”på väg in i en ny tid” och insåg att polisen måste samarbeta mer med kommuner och andra myndigheter. Polisen blev nätverkets naturliga motor eftersom den dagligen kommer i kontakt med kriminaliteten och vet vilka de aktuella problemen är. 

Kriminalinspektör Tomas Pärlklo har varit med i nätverket sedan starten och är dess sammanhållande kraft. Han betonar vikten av att hela tiden ge samarbetet energi. Det sker främst genom regelbundna möten, tre om året, där deltagarna turas om att stå värd. På mötena ges information om ingående organisationer eller verksamheter och varje deltagare får beskriva situationen utifrån sitt perspektiv. Dessutom sker utbildning. Skatteverket har exempelvis informerat om bitcoin och utmaningarna med digitala valutor, Ekobrottsmyndigheten om det växande problemet med illegala trafikskolor. 

Nyheter och forskning om organiserad brottslighet handlar ofta om storstäderna. I Blekinge har man satt det lokala i fokus och tagit hänsyn till att brottslingar inte sällan tar sin tillflykt till landsbygden där det är billigare att bo och längre till polisen än i städerna. 

I stället för att bara planera, planera och planera så sätter man igång och lär sig efterhand. Genom nätverket kan kontroller ske i realtid och inte två år efteråt. Det ger en preventiv effekt. Martin Sand, Skatteverket

Kommunerna hade inte tidigare sett sig som brottsbekämpare men förstod att de kunde göra mycket mot den organiserade kriminaliteten. Rent av mer än polisen. Byggloven var ett verktyg. Med dessa kunde man ingripa mot otillåtna ändringar av byggnader och felaktig användning av lokaler. Räddningstjänsten kunde ingripa mot bristande brandsäkerhet. På miljö- och hälsoskyddsområdet finns stora befogenheter och det kommunala planmonopolet reglerar användning av mark och fastigheter. Även i fråga om svartarbete, bidragsfusk, obetalda skatter och böter hade andra myndigheter skarpare verktyg än polisen, skriver Brottsförebyggande rådet, Brå, i rapporten ”Tillsammans mot organiserad brottslighet – exemplet Blekinge”. 

Polisen formulerade en avsiktsförklaring som angav vad varje medverkande skulle bidra med och uppnå för mål. Det lades inledningsvis mycket tid på att förankra detta så högt upp som möjligt, vilket anses ha bidragit till att de inblandade visar engagemang och ställer upp med resurser när det behövs.

Lång kustlinje

Blekinge har en lång kustlinje och länets geografiska läge fordrade att tullen och kustbevakningen togs med i samarbetet, främst mot narkotikan. Det finns flera hamnar och avgångar från Karlskrona till polska Gdansk och Gdynia, från Karlshamn till Liepaja i Lettland och Klaipeda i Litauen. 

Färjorna utnyttjas i båda riktningar. In kommer utländska stöldligor, illegal arbetskraft, narkotika och vapen. Ut går stöldgods. Kriminella använder också mindre båtar till och från avskilda platser längs med kusten. 

För att hantera smuggling och internationella stöldligor behövde man skapa samarbeten med polis och tull i Polen och Baltikum. Även norsk polis har intresserat sig för Blekingesamarbetet, för att komma till rätta med stölder av båtmotorer som forslas till Östeuropa. 

Sekretessen har varit en stötesten. Enligt Brårapporten har man har löst sekretessproblemen genom att inte prata om personer eller känsliga uppgifter utan om problem och företeelser.

Fastnade inte i definitionerna

Definitionen av organiserad brottslighet kan ställa till problem eftersom verksamheterna tar sig vitt skilda former och uttryck. Istället för att dribbla med terminologin har Blekinge gått rakt på mål och inriktat sig på områden där man vet att det förekommer organiserad kriminalitet. Det handlar bland annat om alkohol och tobak, narkotika, bedrägerier med assistansersättning och lönegaranti, mc-brottslighet, bilmålvakter, utförsel av miljöfarligt avfall och stöldgods samt seriebrottslighet. 

Nätverket har även fokuserat på lokaler och lägenheter, eftersom sådana har stor betydelse som mötesplatser för de kriminella. Det jobbas också mot ekonomisk brottslighet, svarta marknader och verksamheter där det förekommer skattebrott och illegal arbetskraft. Liksom med övergripande aspekter som säkerhet för förtroendevalda och myndighetspersonal, samt otillåten påverkan och korruption. 

Organiserad och ekonomisk brottslighet drabbar ofta inte något enskilt offer som kan polisanmäla  utan upptäcks främst genom kontroller, som när tullen inspekterar lastutrymmen, skatteförvaltningen gör revisioner och kommuner inspekterar verksamheter. 

Eftersom kriminalitet sker i det fördolda får nätverksarbetet ofta en underrättelsekaraktär, men de problem som tas upp i nätverket är ändå ofta konkreta och akuta. 

Hjälpen ett samtal bort

Genom mötena har deltagarna lärt känna folk inom andra organisationer och fått listor med kontaktpersoner. Därför är hjälpen bara ett telefonsamtal bort. 

Det är svårt att bedöma effekten av förebyggande insatser. Det har inte heller gjorts någon systematisk kartläggning av problemen med organiserad brottslighet, men i vissa ärenden har man tagit fram gemensamma lägesbilder. Detta gäller bland annat illegal tobak, brottsligheten inom skrot- och metallbranschen samt mc-brottsligheten. 

Det finns inga uttalat utsatta områden i Blekinge men delar av Ronneby har fått särskild uppmärksamhet. Där förekommer öppen narkotikaförsäljning, gängrelaterade konflikter, oseriösa fastighetsägare samt illegal försäljning av alkohol och tobak. Nätverket bedriver projektet Fokus Ronneby där kommunen och myndigheter var för sig eller tillsammans genomför kontroll av tobakshandlare, kassakontroll i kontantbranscher, livsmedelskontroll, inre utlänningskontroll och kartläggning av fastigheters användning. 

Nätverket har även utfört insatser mot skrot- och metallbranschen.

Enligt Martin Sand, tidigare Skatteverkets man i nätverket, var skrot och metall i princip oreglerade branscher där affärer gjordes upp kontant och utan bokföring. Det var mycket svarta pengar i omlopp utan att myndigheterna kunde göra något åt det. När det uppstod skulder hamnade dessa till slut hos kronofogden men personerna var i regel redan hårt skuldsatta och immuna mot utmätning. Många ärenden ledde därför ingenstans. När polis och skattemyndighet kom med i bilden och åklagare väckte åtal blev det bara korta straff. Enligt Martin Sand ”ingick det i kalkylen och brottsligheten fortsatte som om ingenting hade hänt. Det var en mycket otillfredsställande situation.”

Började hända saker

När man kunde utnyttja nätverkets resurser mot skrot- och metallbrotten började det hända saker. Polisen jobbade med stölder, kontrollerade fordon och lastsäkring samt utförde nykterhetskontroller. Kronofogden utmätte egendom. Skatteverket beslutade om skatter. Kommunerna tog markprover och fick hjälp av polisen vid företagsbesök. 

Martin Sand pekar på ett problem som har vuxit i och med myndigheternas regionalisering: Lokalkännedomen har försämrats. Därför är nätverkets lokala förankring en stor tillgång. Kriminella är ofta ”kund” hos flera myndigheter och det är ”alltid någon som vet något”. 

Han anser att nätverket skapar förutsättningar att verkligen göra något.

”I stället för att bara planera, planera och planera så sätter man igång och lär sig efterhand. Genom nätverket kan kontroller ske i realtid och inte två år efteråt. Det ger en preventiv effekt”, säger Martin Sand.