Arbetsförmedlingen ska göras om i grunden.

Regeringen vill att myndigheten fokuserar på vilken hjälp de arbetslösa behöver.

– Ett tydligare uppdrag, säger arbetsmarknadsminister Ylva Johansson (S).

Överenskommelsen mellan regeringspartierna, Centerpartiet och Liberalerna – det så kallade januariavtalet – innebär att Arbetsförmedlingen inte längre ska sköta själva arbetsförmedlandet.

I stället blir fokus för myndigheten att bedöma varje arbetssökandes behov av stöd och insatser.

– Det har funnits kritik under många år om att Arbetsförmedlingen haft ett väldigt brett och otydligt uppdrag. Det jag hoppas är att det här blir ett tydligare uppdrag om vad man verkligen ska vara bra på, säger Ylva Johansson.

Snävare uppdrag

Det blir också Arbetsförmedlingens uppdrag att sedan slussa de arbetssökande vidare till privata aktörer som ska arbeta med matchning och insatser för att få ut människor på arbetsmarknaden.

Kvalitets- och resultatkontroller av de privata aktörerna ska också ligga på myndigheten. En modell som diskuteras är att ersättningen till de aktörerna i huvudsak ska betalas ut när någon har fått jobb.

– Det är en otroligt viktig fråga för mig personligen. Jag vill helt enkelt inte släppa fram något system som innebär risker med att oseriösa och rent kriminella aktörer får tillgång till verksamheten.

Men även om Arbetsförmedlingen krymps och får färre kontor och färre anställda är regeringens ambition att det ska kunna gå att boka möten i princip i varje kommun.

– Det här är viktigt, att det inte blir långa resor och bökigt för personer som kanske står långt från arbetsmarknaden. Det ska alltid vara möjligt att träffa sin arbetsförmedlare i den egna kommunen.

I regeringens planer finns att bygga ut organisationen med så kallade servicekontor, och det är exempelvis på ett sådant kontor möten med arbetsförmedlare ska kunna ske.

"Fel ordning"

De stora nedskärningarna som planeras på Arbetsförmedlingen anser Ylva Johansson att M/KD-budgeten, som hon kallar ogenomtänkt, bär ansvaret för. Hon står fast vid att det inte blir mer pengar till Arbetsförmedlingen i vårändringsbudgeten.

– Vi tar ansvar för den reform vi ska göra. Men hade jag fått göra på mitt sätt hade man först lagt planen och sen genomfört förändringarna. Nu kommer det i fel ordning.

I januariavtalet fick Socialdemokraterna göra ett antal eftergifter som också innebär förändringar i arbetsrätten och a-kassan.

Någon total översyn av lagen om anställningsskydd (las), som bland annat Svenskt Näringsliv efterfrågat, är det inte tal om, enligt ministern.

– Vi kommer att göra det som står i avtalet. Det innebär vissa förändringar men ingen total reformering av arbetsrätten.

Inte S-frågor

När det gäller a-kassan står det i januariavtalet att arbetslöshetsförsäkringen ska reformeras enligt en "flexicuritymodell". Ordet flexicurity är inget Ylva Johansson gärna själv använder.

– Jag passar på det ordet. Det vi ska göra är att det både ska bli lättare att komma in och få stöd vid arbetslöshet men också att man snabbare ska trappas av från stödet. Under arbetslöshetsperioden kommer det bli en trappa in och en trappa ut.

Många av reformerna som arbetsmarknadsministern har fått på sitt bord är förändringar som hon och partiet själv inte drivit.

– Att privatisera stora delar av Arbetsförmedlingen, förändra arbetsrätten och trappa av a-kassan – det är sådant som jag som socialdemokrat inte gick till val på. Kompromisserna, inte minst på arbetsmarknadsområdet, har varit en förutsättning för att vi ska kunna få det stöd för regeringen som behövs, säger Ylva Johansson.

(Helena Wande/TT)