S och MP överens om humanitär skyddsgrund
Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson och Märta Stenevi, jämställdhets- och bostadsminister med ansvar för arbetet mot segregation och diskriminering, håller en digital pressträff om den framtida migrationspolitiken. Foto: Jessica Gow/TT


Regeringen presenterar i dag förslaget till ny migrationslag. S och MP är nu överens om vilka asylsökande som kan få stanna på humanitära skäl.

Regeringens proposition om den framtida utlänningslagen och migrationspolitiken är försenad. Men nu har regeringspartierna S och MP enats om innehållet i en lagrådsremiss som är grunden för den kommande propositionen.

En het fråga har varit hur den humanitära skyddsgrunden ska utformas. Den innebär en nödventil för vissa som anses sakna skyddsskäl och fått avslag på sin asylansökan. De måste dock ha särskilt ömmande skäl, till exempel att de befunnit sig i landet länge och barnen hunnit rota sig.

– Det är viktigt att det finns en ventil för att undvika orimliga konsekvenser, säger MP:s språkrör Märta Stenevi.

– Det här är en undantagsbestämmelse och personer som uppehåller sig här illegalt omfattas inte.

Ensamkommande omfattas

Det har tidigare varit oklart om ensamkommande med avslagsbeslut, men som fått stanna på grund av gymnasiestudier, ska omfattas av den humanitära skyddsgrunden. Enligt Stenevi kommer de att kunna omfattas.

Tidigare i år hotade Liberalernas partiledare Nyamko Sabuni med att L skulle vara redo att lämna januariavtalet med regeringen om regeringen driver förslaget om en mer generös humanitära skyddsgrund vidare.

Justitieminister Morgan Johansson (S) uppger att man haft kontakt med L under processen. Enligt honom har det viktiga för L varit att de som befinner sig illegalt i Sverige inte ska kunna omfattas av den humanitära skyddsgrunden. Den punkten har nu tydliggjorts.

– Jag hoppas att L tar det till sig, säger Johansson.

Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S). Foto: Jessica Gow/TT

Många lagändringar

Lagrådsremissen innebär en rad andra lagändringar i utlänningslagen. Den lag som nu föreslås ska ersätta den tillfälliga lag som infördes 2016 i samband med flyktingkrisen.

Många av lagändringarna bygger på Migrationskommitténs förslag från i somras. I kommittén ingick samtliga riksdagspartier men de kunde inte enas om ett gemensamt förslag för helheten.

Sprickan delade regeringen – S var det enda parti som ställde sig bakom samtliga delförslag medan Miljöpartiet bara stod bakom ett fåtal av dem.

S och MP har därför kompletterat kommitténs förslag på egen hand.

"Rimligt krav"

Justitieminister Morgan Johansson (S) pekar på att de viktigaste i den nya utlänningslagen är att tidsbegränsade uppehållstillstånd, inte permanenta, blir huvudregel för de som beviljas asyl.

Efter tre år kan man ansöka om permanent uppehållstillstånd om vissa krav uppfylls. Till exempel egen försörjning, samt grundläggande kunskaper i svenska och samhällskunskap.

– Det är ett rimligt krav att ställa, säger Johansson.

Även en vandelsprövning ska göras.

Johansson räknar med att den nya utlänningslagen får tillräckligt stöd i riksdagen, även om förslagen kritiserats både från höger och från vänster.

– Vårt förslag ligger i mitten. Det är väl avvägt, långsiktigt hållbart och kommer enligt min bedömning gå igenom riksdagen, säger han.

(Peter Wallberg/TT)

(Lars Larsson/TT)

Visste du att vi även finns som papperstidning med veckoutgåva? Svenska Epoch Times – en traditionell nyhetstidning med klassisk, objektiv journalistik. Teckna din provprenumeration på papperstidningen idag – endast 99kr – klicka här för mer information.

 

Fakta

Migrationskommitténs förslag

(TT)

Migrationskommitténs förslag i urval från förra året:

De som beviljas skydd ska få tidsbegränsade uppehållstillstånd som huvudregel.

Bara kvotflyktingar ska beviljas permanenta uppehållstillstånd (PUT) vid första beslutet.

De som får skydd som flykting ska få uppehållstillstånd för tre år.

Det kan förlängas med två år.

Om vissa krav uppfylls kan PUT beviljas efter tidigast tre år.

Alternativt skyddsbehövande ska få uppehållstillstånd för 13 månader.

Det kan förlängas med två år.

Om vissa krav uppfylls kan PUT beviljas efter tidigast tre år och en månad.

Vandels-, försörjnings, språk- och samhällskunskapskrav ska ställas för PUT.

Möjlighet att göra undantag från kraven ska finnas.

Flyktingar och alternativt skyddsbehövande ska ha rätt till familjeåterförening.

Undantag från försörjningskrav görs om ansökan lämnas in inom tre månader efter att skydd beviljats.

Möjlighet finns att få uppehållstillstånd på grund av synnerligen ömmande omständigheter. Regeringen har i efterhand gjort kompletteringar och vill att det ska räcka med särskilda skäl, vilket innebär lägre ställda krav.

Källa: Migrationskommittén