På tisdagen avslöjade Aftonbladet att efterlysta helt öppet kunde kvittera ut bidrag från kommunen eller Försäkringskassan, vilket också Epoch Times skrev om. Nu vill både S och M göra det omöjligt för fängelsedömda brottslingar att få bidrag och andra förmåner, skriver Aftonbladet.
Många av de efterlysta personerna, som är dömda till fängelse, har kunnat ta del av samhällets förmåner och sociala skyddsnät. 38 av de efterlysta hade bland annat förnyat körkortet hos Transportstyrelsen och fått pengar från Pensionsmyndigheten och Försäkringskassan.
Nu vill både Moderaterna och Socialdemokraterna förhindra att detta sker, skriver tidningen. Eftersom båda partierna tillsammans har 196 ledamöter innebär det att en majoritet i riksdagen vill sätta stopp för de efterlysta att ta del av bidrag och andra förmåner.
Justitieminister Morgan Johansson (S) säger till Aftonbladet att det är stötande. Han vill att man först ska reglera sin skuld till samhället. Därefter ”kan det börja bli tal om förmåner”, säger han.
Han vill att man inför en spärrlista så att de fängelsedömda efterlysta personerna inte kan få ut bidrag och annan hjälp.
Så som det ser ut i dag sker polisens efterlysningar endast internt. Det innebär att myndigheter som Försäkringskassan och Skatteverket inte kan få reda på att de dömda brottslingarna är efterlysta.
– Det är alldeles uppenbart att det här systemet måste stramas upp. Jag kommer att ta initiativ till att vi skapar ett system med en spärrlista, så att den som är efterlyst helt enkelt flaggas upp, säger Morgan Johansson.
Han menar att om en person till exempel vill registrera ett företag så ska Bolagsverket direkt få reda på om personen efterlyst. På samma sätt ska det vara hos socialkontoret eller Försäkringskassan, säger justitieministern.
Han vill därför införa ett automatiskt system så att myndigheterna blir varse om att individerna är efterlysta. Han anser att det förmodligen krävs lagändringar för att få igenom det ”och då får man göra en översyn av de reglerna”.
– Det måste vara ett automatiskt system så att Kriminalvårdens lista och namn automatiskt blir nåbar, och automatiskt flaggar upp efterlysta för andra myndigheter.
Även Tomas Tobé, Moderaternas rättspolitiska talesperson, är inne på samma linje som Morgan Andersson. Han menar att man ”borde helt stoppa möjligheten för Försäkringskassan att exempelvis betala ut bidrag till människor från det datum som en verkställighet ska inledas”.
Han vill också att det ska finnas ett samarbete mellan polisen och myndigheter så att man automatiskt får information om efterlysta.
Sven-Erik Alhem, förbundsordförande för Brottsofferjouren, sade på tisdagen till Aftonbladet, att man inte kan ”ha förmånliga sociala system om man inte också har ett bättre kontrollsystem”.
Många av de efterlysta kan vara ute i det fria i åratal utan att bli upptäckta. Flera av dem hade kunnat gripas om polisen hade fått ett automatiskt larm varje gång efterlystas uppgifter hos myndigheter dyker upp eller ändras. Men i nuläget sker inte detta.
Trots att de dömda brottslingarna har lämnat tydliga spår efter sig och även har fått hjälp av svenska myndigheter har polisen inte kunnat hitta de efterlysta personerna.
När en person som inte är häktad, men har fått en dom som har avkunnats, skickar Kriminalvården ett brev där det står när straffet ska avtjänas. Flera dömda saknar emellertid fast adress och har inte ens kvitterat ut meddelandet. Polisens uppdrag är då att hämta personen i fråga och föra denne till fängelse. Om man misslyckas med det återstår bara efterlysning.
Trots att polisen använder myndigheternas olika offentliga uppgifter för att få tag i efterlysta personer, kollar man dock mest på om folkbokföringsadressen har ändrats. Man undersöker inte de andra myndighetskällorna som Försäkringskassan eller Skatteverket lika noggrant.
Kriminalvården säger att 905 personer var efterlysta den 1 maj. Samma datum var 278 fängelsedömda som efterlystes 2012–2015 fortfarande efterlysta.
