Dömda och efterlysta brottslingar kvitterar ut bidrag


146 personer har mellan 2012 och 2015 inte infunnit sig för att avtjäna sina fängelsestraff och är fortfarande efterlysta. Många av dem har dessutom helt öppet kunnat ta del av samhällets förmåner och sociala skyddsnätet, visar en granskning som Aftonbladet har gjort.

Enligt tidningens avslöjande har 38 av de efterlysta, som är dömda till fängelse, bland annat förnyat körkortet hos Transportstyrelsen, fått pengar från Pensionsmyndighet och bidrag från en kommun och Försäkringskassan.

– Det är ett hån mot brottsoffren och alla som gör rätt för sig i samhället. Ett typexempel på Sveriges blåögdhet. Man kan inte ha förmånliga sociala system om man inte också har ett bättre kontrollsystem, säger Sven-Erik Alhem, förbundsordförande för Brottsofferjouren, till Aftonbladet.

Många av de efterlysta kan vara ute i det fria i åratal utan att bli upptäckta. Flera av dem hade kunnat gripas om polisen hade fått ett automatiskt larm varje gång efterlystas uppgifter hos myndigheter dyker upp eller ändras. Det sker dock inte, påpekar tidningen.

Malin Näfver, som arbetar vid Polisens nationella mediecenter, säger att polisens IT-system för efterlysta personer tar inte emot automatiska uppdateringar från andra IT-system.

Trots att de dömda brottslingarna har lämnat tydliga spår efter sig och även har fått hjälp av svenska myndigheter har polisen inte kunnat hitta de efterlysta personerna.

Men däremot har Aftonbladet lyckats att lokalisera några av dem genom att ta del av offentliga uppgifter från svenska myndigheter.

En 54-årig man har haft arbetsinkomster som har varit kända för både Skatteverket och Kronofogden. Han är dömd till fyra månaders fängelse för bokföringsbrott och är efterlyst. Samtidigt jobbar han och tjänar omkring 50 000 kronor i månaden och är platschef för ett stort byggföretag.

Även en 60-årig kvinna, som är dömd till en månads fängelse för grovt rattfylleri, får tidningen tag på. Det enda man gjorde var att ringa kvinnans mamma. Den efterlysta svarade i telefonen och säger att polisen inte har sökt henne.

När en person som inte är häktad, men har fått en dom som har avkunnats, skickar Kriminalvården ett brev där det står när straffet ska avtjänas. Flera dömda saknar dock fast adress och har inte ens kvitterat ut meddelandet. Polisens uppdrag är då att hämta personen och föra vederbörande till fängelse. Om man misslyckas med det återstår bara efterlysning.

Trots att polisen använder myndigheternas olika offentliga uppgifter för att få tag i efterlysta personer, kollar man mest på om folkbokföringsadressen har ändrats. Man undersöker inte de andra myndighetskällorna som Försäkringskassan eller Skatteverket lika noggrant.

Enligt Göran Pettersson, chef vid polisens handräckningsgrupp i Stockholm, är fokus på ”att folkbokföringsadressen uppdateras vartefter” eftersom ”det är ju de man har att gå på”, säger han till tidningen.

Samtidigt sker inget samarbete mellan polisen och Försäkringskassan eller Skatteverket då dessa myndigheter inte vet vilka som är efterlysta av polisen.

Enligt Skatteverkets nationella samordnare mot grov ekonomisk brottslighet är deras uppdrag beskattning och ”inte att hålla kolla på efterlysta”.

Så många som 24 av de 146 efterlysta har haft en registrerad inkomst has Skatteverket. Polisen hade kunnat få ut dessa uppgifter om man hade velat.

Försäkringskassan har inte heller koll på vilka personer det är som är efterlysta. Enligt Aftonbladet har flera personer i granskningen fått bidrag eller andra ersättningar utbetalda av myndigheten.

En 56-årig man har varit efterlyst sedan 2012 och är dömd till fängelse i ett år och åtta månader. Han har dock kunnat kvittera ut 600 000 kronor från Försäkringskassan.

Britt-Marie Hulstström, chef för Försäkringskassans kontrollverksamhet, säger att man har efterfrågat politikerna att man ska kunna dela information mellan olika myndigheter.

Enligt Kriminalvården var totalt 905 personer efterlysta den 1 maj. Samma datum var 278 fängelsedömda som efterlystes 2012–2015 fortfarande efterlysta. 146 av de personerna hade personnummer. 132 hade samordningsnummer, vilket innebär att de har tillfälliga id-nummer eftersom de inte är folkbokförda i Sverige.

Den vilda tjuren galopperar ut på gatan från rodeon – se när cowboyen griper in

Slav under kommunismen