Efter ett Kina-seminarium i riksdagen uttalade flera riksdagsledamöter sin oro över hotet från Kina. De vill att vår regering vågar ställa krav på Kina, utan rädsla för ekonomiska förluster.

En av arrangörerna av seminariet, Mattias Jonsson (S), berättar att ledamöter från både närings- och finansutskotten kommer att resa till Kina i höst och nu är Sveriges förhållningssätt till Kina högaktuellt. Med den senaste tidens händelser med Kina i centrum, som turerna kring den frihetsberövade svensk-kinesiske förläggaren Gui Minghai, hur den kinesiske ambassadören påverkar svenska medier till självcensur, handelskriget mellan Kina och USA, och inte minst protesterna i Hong Kong.

I den fullsatta konferenssalen i riksdagen den 13 juni märktes en oro när man fick ta del av det större perspektivet på Kinas planer för framtiden. Lars Thomsson (C) fick genom seminariet med sig en förstärkt bild kring hotet från Kina.

– Hela tanken att till 2049 ta över världsherraväldet på alla fronter; infrastruktur, militärt, teknologiskt, ekonomiskt och så vidare.

– Jag blir väldigt starkt och fortsatt extremt oroad för hur vi ska hantera det här.

En av föreläsarna vid seminariet, Birgitta Forsberg, näringslivsreporter för Svenska Dagbladet, berättade att den kinesiska regimens plan är att ha tagit över världsherraväldet till 2049. Även Kina-experten Manyan Ng, International Society for Human Rights och Asia Vision Foundation, delade med sig av sina kunskaper, erfarenheter och tankar om framtiden.

Övervakning

Vi känner till Kinas nya övervakningssystem där medborgarna filmas i samhället och får poäng enligt hur väl de uppför sig, om de har rätt vänner och sköter sig enligt partiets normer. Men hur väl känner vi till hur Kina övervakar oss svenskar?

De vet vilka åsikter ni har. 

– Manyan Ng

Manyan Ng berättar vilka som samlar in data och från vilka människor.

– Ni alla som sitter här är också övervakade av kommunistpartiet. Huawei, Lenovo, WeChat, Alibaba: all data de samlar in, särskilt från inflytelserika personer, all information går raka vägen till state security ministry, ansvarig för säkerhet för Europa. De vet vilka åsikter ni har.

Elisabeth Björnsdotter Rahm (M) fick under seminariet en bild av Kina ”som inte syns i vanliga medier”.

– Vi tror att vi går säkra, men vi är nog betydligt mer övervakade än vi tror. Vi ska vara försiktiga med vad vi gör, vad vi säger, och vilka sidor vi är inne på. Så jag tror att vi är alldeles för lättlurade idag. Vill man verkligen använda information emot oss, då kommer man att göra det, säger hon.

Ett exempel här i Sverige är de satelliter som Kina använder hos Esrange i Kiruna. Forsberg berättar att Kina äger en satellit hos Esrange och hyr tre stycken sedan Esrange skrivit avtal med en högt uppsatt kinesisk militär. Hon förklarar att det finns satelliter som man laddar upp information till och sådana där man laddar ner information, till exempel väderdata. Den kinesiska satelliten är den typen som man laddar upp information till, men Esrange vet inte alls vilken information som går dit eftersom man bara ser ettor och nollor.

De som sköter satelliterna är en militär myndighet i Kina och Sverige har inte gjort någonting åt detta, säger hon. I Tyskland däremot talar ekonomiministern om att man ska låta tyska staten köpa in sådana här företag för att blockera den här sortens övertaganden.

– Att teckna ett avtal med kinesisk militär fast vi inte ska samarbeta med Kina är ju kanske lite naivt, säger Birgitta.

Att Kina kan verka obehindrat via Esrange inskränker på svenskarnas frihet, anser Björnsdotter Rahm.

– Att man ska kunna vara så övervakad tycker jag känns jätteobehagligt. Vi lever ju i en demokrati och jag tror ju på mänskliga rättigheter och på frihet och då känns det väldigt obehagligt att veta att man kanske inte är så fri som man tror.

Åtgärder från Sverige

”The Great Chinese Firewall” hindrar kineser i Kina från att fritt få tillgång till information. Där finns ingen pressfrihet, ingen oberoende tidning eller radio- eller TV-stationer. Internet är helt blockerat. Precis som när Berlinmuren föll för 30 år sedan, menar Manyan Ng att för en bättre framtid måste också den här muren falla.

– Sverige, ledamöterna, regeringen, alla ska hjälpa till att se till att det blir informationsfrihet i Kina, säger han.

I det kalla kriget mellan USA och Kina pekar han också på att det finns ett medvetet val att göra.

– Ni får inte blunda bara på grund av att man blir irriterad av amerikanska presidenten. Det grundläggande värdesystemet hos Amerika ligger mycket nära Sverige jämfört med värdesystemet i Kina, ledningen i Kina. De har ingen förståelse för människovärdighet, människoliv, människorätt, demokrati och allt det här.

Samarbete är viktigt, och förstås vem man samarbetar med.

– Se till att jobba ihop med andra EU-länder och även i Kina-frågor jobba ihop med USA annars kommer Sverige att få mycket problem.

Att det kan vara dags för en förnyad Kina-politik från Sveriges håll talar flera ledamöter om. Thomsson tror på att en del i en ny svensk Kina-strategi kan vara att få bort den digitala muren.

– Skapar man maximal information in i landet så brukar människorna själva se till att det löser sig. Men så länge man kan hålla borta relevant information och styr informationen så kan man hålla ett så här stort land i liksom ett fångläger, säger han.

Björnsdotter Rahm tycker att det är dags att ställa högre krav på Kina.

– Vi måste våga ställa höga krav och uppfylls inte kraven så måste det bli konsekvenser av att man inte kan leva upp till de krav som vi ställer. Mänskliga rättigheter är ju en självklarhet, tycker jag, men inte för människor som lever i Kina. Det är det här som vi kanske måste sätta betydligt större press på att få till en förändring och inse att alla har rätt till mänskliga rättigheter.

För att hjälpa folket i Kina anser hon att Sverige behöver medvetandegöra andra om bristen på mänskliga rättigheter i Kina så att alla hjälps åt och sprider budskapet att ”Vi köper inte det här längre”.

Men med nära band till Kina för många västländer kan risken för ekonomiska förluster vara ett hinder mot att säga ifrån mot den kinesiska regimen, tror Boriana Åberg (M).

– Man måste våga stå för mänskliga rättigheter och demokrati. Man kan inte visa samma undfallenhet i kontakten med Kina för att vi har mycket handel med dem, vi kommer att skada import-exportbalansen. Nej, antingen står man för mänskliga rättigheter eller inte.

Bristen på mänskliga rättigheter i Kina har hållit i sig i många år, trots samtal mellan ledare och löften om förbättringar. Åberg tycker att det är dags för hårdare tag.

– Det är tråkigt att det som har sagts aldrig har blivit verklighet. Det krävs att man sätter hårt mot hårt.

Ett sätt kan vara att tillämpa lagar som inte slår mot hela landet, utan mot enskilda individer som kränker mänskliga rättigheter, så kallade Magnitskijlagar, säger hon.

– Om man inte kan skicka sina barn att läsa på Harvard, Oxford eller Cambridge, om man inte kan åka och köpa dyra varor i väst, så kommer incitamenten att börja beakta mänskliga rättigheter bli mycket större, säger Åberg.

Hjälp oss att driva tidningen vidare!

En donation till Epoch Times gör stor skillnad. Världen utsätts ständigt för felinformation. Epoch Times står för sanningsenlig och ansvarsfull journalistik. Vi täcker viktiga nyheter som de flesta andra medier ignorerar. Många nyheter i medier är partiska och vridna. Vi vill ge våra läsare ett bredare perspektiv av vad som pågår i vår värld.

Varje bidrag, stort som smått, räknas. Vi uppskattar verkligen ditt stöd!

Här ser du hur du kan stödja oss.