Debatt: Riksdagen behöver finna modet att avslå den nya spionlagen

I mars 2022 svängde Sverige i Natofrågan officiellt efter ett stegvist närmande men ihärdigt hävdande av alliansfrihet fram till kovändningen. Foto: AntonSAN/Shutterstock


Ledamöterna i riksdagen uppmanas att rösta nej till den hårt kritiserade grundlagsändringen som innebär en allvarlig attack mot en av demokratins hörnpelare, pressfriheten. Det skriver representanter för det nystartade demokrati- och människorättspartiet Mod: Andreas Sidkvist, Cecilia Strandevall och Stefan Torssell.

Sverige har fyra grundlagar: regeringsformen, successionsordningen, tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen. Riksdagsordningen är ett mellanting mellan en grundlag och en vanlig lag.

En grundlag går att likna vid ett samhällskontrakt mellan överhet och medborgare om hur makten ska fördelas samt reglera de enskilda medborgarnas rättigheter. För att en grundlag ska kunna ändras måste lagförslaget antas två gånger av riksdagen med ett riksdagsval däremellan. Det är detta som väntas ske i veckan när riksdagen klubbar igenom förslaget om grundlagsändring för andra gången, utan någon debatt värd namnet.

Den 28 oktober 2021 lades förslag fram i riksdagen första gången gällande ändring av tryckfrihetsförordningen och yttranderättslagstiftningen med anledning av den vilseledande propositionen med namnet Utlandsspioneri.

Tidigare regler gällde spioneri på Sverige för ett annat lands räkning, men yttranden eller skrifter om organisationer eller andra stater var helt lagliga. Dessa handlingar kommer nu att kriminaliseras om de kan innebära skada för Sveriges samarbete med den mellanstatliga organisationen eller staten.

Tidigare handlade det om brott när man gick ”främmande makt tillhanda”. Det nya förslaget utvidgar begreppet främmande makt till att även gälla ”eller motsvarande”. Motsvarande kan vara FN eller någon av FN:s underorganisationer eller Nato eller EU. En journalist som får reda på krigsbrott vid en Nato-operation och skriver om det kan straffas när Sverige blivit medlem i Nato. Därför att det är en mellanstatlig operation.

Det är i dag tillåtet att som svensk journalist beskriva krigsbrott i Ukraina, oavsett om det är ryssar eller britter som utför dem. Om Sverige blir medlem i Nato blir det förbjudet att skriva något som kan skada en samarbetspartner. Samma gäller för andra mellanstatliga organisationer.

Om Sverige blir medlem i Nato blir det förbjudet att skriva något som kan skada en samarbetspartner.

Om svenska Folkhälsomyndigheten samverkar med WHO i en känslig vaccinkampanj och en svensk skribent avslöjar något så blir det fängelse för skribenten om informationen skadar Sveriges samarbetspartner.

Organisationer med onda avsikter blir skyddade, exempelvis pågående planer om kärnvapen, dolda kemiska fabriker, otestade läkemedel, mellanstatlig miljöförstöring eller andra oönskade verksamheter. Ljusskygga internationella sammanslutningar som samverkar med Sverige blir skyddade. Skribenten straffas.

Antag att ett svenskt läkemedelsbolag tar fram ett läkemedel som enbart används i Sverige. Vem som helst får skriva om medicinens för- och nackdelar. Antag att motsvarande läkemedel förespråkas av WHO (World Health Organization) som är ett FN-organ. Samma information kan då leda till fängelse. Syftet är inte att svenska folkets förtroende för svenska staten ska öka. Syftet är att utländska samarbetspartner ska veta att svenska skribenter inte kommer att skvallra.

Sveriges riksdag har tidigare behandlat motsvarande lagförslag ”Spioneri och annan olovlig underrättelseverksamhet” (SOU 2012:95), likaså utredningen ”Förstärkt skydd för uppgifter …” (SOU 2017:70). Båda utredningarna röstades ner i motsvarande delar då de ansågs vara alldeles för långtgående gällande inskränkningarna av pressfriheten.

Tryck- och yttrandefrihet har Sverige som första land haft inskrivet i grundlagen i över 250 år. Jubileet firades för övrigt av Sveriges EU-representation i Bryssel tillsammans med organisationen Utgivarna med ett evenemang i Bryssel på det svenska residenset en eftermiddag i maj 2016. Frågan är om man efter veckans delvisa avskaffande av denna pressfrihet kommer att anordna en begravningsceremoni.

Hur kunde det bli så här illa? Svaret stavas med stor sannolikhet som redan nämnts – Nato. I mars 2022 svängde Sverige i Natofrågan officiellt efter ett stegvist närmande men ihärdigt hävdande av alliansfrihet fram till kovändningen. Lagarna måste nu anpassas till den nya alliansens lojalitetskrav. Minns George Bushs uttalande 2001 i samband med starten av USA:s korståg mot terrorismen: ”Either you are with us, or you are with the terrorists.”

Samma doktrin gäller uppenbarligen fortfarande. Att det då kan finnas möjlighet för svenska medier att liksom Wikileaks eller dess talesperson Julian Assange avslöja amerikanska krigsbrott anses alldeles för riskabelt. Värt att notera är att Wikileaks servrar enligt Wikipedia finns i Sverige, eftersom landet har en grundlagsskyddad yttrandefrihet.

Den 6 april 2022 tog riksdagen sitt första beslut. Riksdagsvalet skedde den 11 september och den 16 november 2022 förväntas riksdagen fatta sitt andra beslut. Den 1 januari 2023 ska tillägget i grundlagarna träda i kraft. Det kommer därefter att bli kriminellt att avslöja saker om mellanstatliga organisationer och stater Sverige samarbetar med.

Vi uppmanar nu alla demokratiskt sinnade riksdagsledamöter att rösta ner förslaget och bevara den svenska press- och yttrandefriheten. Mod kommer fortsätta att samla politiker från alla block som anser att våra mänskliga rättigheter och demokratin är värda att stå upp för tillsammans och vi kommer att ställa upp i EU-val och riksdagsval framöver tills våra rättigheter återigen är säkrade.

Vi hoppas att det finns fler riksdagsledamöter och partier som är beredda att göra detta tillsammans med oss. Annars lär det inte bara vara pressfrihetens dagar som är räknade.

Andreas Sidkvist, ordförande Mod

Cecilia Strandevall, vice ordförande Mod

Stefan Torssell, styrelseledamot Mod