Termen "kulturkriget" har ingen enkel och entydig definition. Dock verkar det primärt ha att göra med frågor som inte är "hårda" i bemärkelsen ekonomi, lagar, rättigheter och skyldigheter. "Kulturkriget" har mer att göra med vad som är eller inte är acceptabelt av moraliska eller ideologiska skäl.
Man skulle också kunna säga att "kulturkriget" konstant förs i bakgrunden, i skuggan av hårdare frågor, där fokus förflyttas till själva samtalet, inramningen, ordvalen och så vidare. Varje gång de här debatterna uppstår går somliga ut och förklarar sig oförstående inför en debatt som "spårat ur", fastnat i en metadebatt och så vidare.
Men inte minst i ett samhälle som Sverige, med sin starka konsensuskultur, så blir just frågan om vad man får uttrycka och på vilket sätt av stor vikt. Det handlar alltså inte bara om något slags avledningsmanöver, som somliga vill göra gällande. Vi har sett hur vissa frågor – till exempel invandringsfrågan – konkret politiskt tycks ha påverkats av att debatten, samtalet kring dem förändrats.
Redan prenumerant? Logga in för att läsa vidare
Vill du också läsa politiskt oberoende (på riktigt) ledarartiklar och klassisk inrikes- och utrikesjournalistik utan politisk färgning eller överdrifter?
Tidsbegränsat introduktionserbjudande, endast 1 krona första månaden utan att binda dig! Bara 199 kronor i månaden därefter. Säg upp när du vill!
