loading

Riksbankens chef Stefan Ingves vill öka kapital- och buffertkrav på svenska banker.
Riksbankens chef Stefan Ingves vill öka kapital- och buffertkrav på svenska banker.
Ekonomi & Näringsliv

Riksbanken föreslår höjning av kapitalkraven.

Epoch Times

En ny miljardsmäll hotar Nordea om de stannar i Sverige. Ovanpå hotet om kraftigt höjda så kallade resolutionsavgifter föreslår Riksbanken en höjning av kapitalkraven.

Det kan röra sig om många miljarder som ska hostas upp.

– Ju mer kapital man har i en bank desto mer förluster tål man och då undviker man stora samhällsekonomiska kostnader längre fram, säger riksbankschefen Stefan Ingves.

För att uppfylla kravet kan bankerna höja räntemarginalen och/eller sänka avkastningen på eget kapital, enligt Ingves.

Bankkris var 30:e år

Han motiverar behovet med att de svenska bankerna måste rustas upp för att hantera sårbarheten och riskerna i det svenska banksystemet, som hänger samman med bankernas storlek, koncentration och ömsesidiga beroende. Till problembilden hör en stor andel marknadsfinansiering i svenska banker.

– På ett eller annat så får vi en bankkris ungefär var 30:e år och då är det ganska dyrt, säger Ingves.

Dagens kapitalkrav på svenska banker beräknas utifrån bedömd och historisk risk i olika typer av utlåning. Men nu är ett nytt bruttosoliditetskrav på väg att införas, som inte tar hänsyn till de olika risknivåer som finns i olika typer av bankutlåning. I stället jämförs kapitalnivån i banken med tillgångarna totalt.

De fyra svenska storbankerna hade i mars i år en så kallad bruttosoliditet på 4,4-4,7 procent, enligt Riksbanken. Det kan jämföras med ett EU-krav på 3 procent som är på väg att införas.

Går längre än EU

Riksbanken vill dock att Sverige går längre än EU-regeln. Förslaget från Stefan Ingves är ett svenskt bruttosoliditetskrav på 5 procent från årsskiftet.

Förslaget framförs i en stabilitetsrapport, där Ingves med hänvisning till högre systemrisker även förslår en höjning av bankernas så kallade kontracykliska kapitalbuffert från dagens 2 procent till 2,5 procent.

Finansinspektionen, som är den myndighet som i slutändan fastställer kraven, bör enligt Riksbanken även ställa krav på att bankerna säkrar att man har en större kassa i alla lägen, så att bankerna överlever utan tillgång till nya likvida medel i minst 18 dagar.

(TT)

Riksbankens miljardkrav

Riksbanken vill tekniskt införa EU:s bruttosoliditetskrav på 3 procent som ett minimikrav och ovanpå det lägga ett så kallat buffertkrav på 2 procent. Riksbankens beräkningar visar att en samhällsekonomiskt väl avvägd nivå på bruttosoliditeten i svenska banker ligger på 5-12 procent.

För att nå upp till 5 procent behöver bankerna höja sin bruttosoliditet med 0,3-0,6 procentenheter. Enligt Riksbanken beräknas nivåerna generellt kunna höjas med 0,5 procentenheter om bankerna inte delar ut de vinster som förväntas under 2017.

De fyra storbankernas vinster efter skatt beräknas enligt Reuters sammanställning av prognoser under 2017 totalt hamna på över 80 miljarder kronor.

Källa: Riksbanken

Feedback

Läs mer

Mest lästa

Har du ett nyhetstips?

Skicka till es.semithcope@spit.

Rekommenderat

loading

Riksbankens chef Stefan Ingves vill öka kapital- och buffertkrav på svenska banker.
Riksbankens chef Stefan Ingves vill öka kapital- och buffertkrav på svenska banker.
Ekonomi & Näringsliv

Riksbanken föreslår höjning av kapitalkraven.

Epoch Times

En ny miljardsmäll hotar Nordea om de stannar i Sverige. Ovanpå hotet om kraftigt höjda så kallade resolutionsavgifter föreslår Riksbanken en höjning av kapitalkraven.

Det kan röra sig om många miljarder som ska hostas upp.

– Ju mer kapital man har i en bank desto mer förluster tål man och då undviker man stora samhällsekonomiska kostnader längre fram, säger riksbankschefen Stefan Ingves.

För att uppfylla kravet kan bankerna höja räntemarginalen och/eller sänka avkastningen på eget kapital, enligt Ingves.

Bankkris var 30:e år

Han motiverar behovet med att de svenska bankerna måste rustas upp för att hantera sårbarheten och riskerna i det svenska banksystemet, som hänger samman med bankernas storlek, koncentration och ömsesidiga beroende. Till problembilden hör en stor andel marknadsfinansiering i svenska banker.

– På ett eller annat så får vi en bankkris ungefär var 30:e år och då är det ganska dyrt, säger Ingves.

Dagens kapitalkrav på svenska banker beräknas utifrån bedömd och historisk risk i olika typer av utlåning. Men nu är ett nytt bruttosoliditetskrav på väg att införas, som inte tar hänsyn till de olika risknivåer som finns i olika typer av bankutlåning. I stället jämförs kapitalnivån i banken med tillgångarna totalt.

De fyra svenska storbankerna hade i mars i år en så kallad bruttosoliditet på 4,4-4,7 procent, enligt Riksbanken. Det kan jämföras med ett EU-krav på 3 procent som är på väg att införas.

Går längre än EU

Riksbanken vill dock att Sverige går längre än EU-regeln. Förslaget från Stefan Ingves är ett svenskt bruttosoliditetskrav på 5 procent från årsskiftet.

Förslaget framförs i en stabilitetsrapport, där Ingves med hänvisning till högre systemrisker även förslår en höjning av bankernas så kallade kontracykliska kapitalbuffert från dagens 2 procent till 2,5 procent.

Finansinspektionen, som är den myndighet som i slutändan fastställer kraven, bör enligt Riksbanken även ställa krav på att bankerna säkrar att man har en större kassa i alla lägen, så att bankerna överlever utan tillgång till nya likvida medel i minst 18 dagar.

(TT)

Riksbankens miljardkrav

Riksbanken vill tekniskt införa EU:s bruttosoliditetskrav på 3 procent som ett minimikrav och ovanpå det lägga ett så kallat buffertkrav på 2 procent. Riksbankens beräkningar visar att en samhällsekonomiskt väl avvägd nivå på bruttosoliditeten i svenska banker ligger på 5-12 procent.

För att nå upp till 5 procent behöver bankerna höja sin bruttosoliditet med 0,3-0,6 procentenheter. Enligt Riksbanken beräknas nivåerna generellt kunna höjas med 0,5 procentenheter om bankerna inte delar ut de vinster som förväntas under 2017.

De fyra storbankernas vinster efter skatt beräknas enligt Reuters sammanställning av prognoser under 2017 totalt hamna på över 80 miljarder kronor.

Källa: Riksbanken

Feedback

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024