loading













Trängsel när ARC-salongen öppnade i Barcelona den 22 september 2017.
Trängsel när ARC-salongen öppnade i Barcelona den 22 september 2017.
Konst

Realistiska konstnärer bevarar vår kultur

Sharon Kilarski

I slutet av september öppnade Art Renewal Center (ARC) sin tolfte internationella konstsalong i Barcelona, jämte Figurativas 2017 – två prestigefyllda konsttävlingar. Över 500 besökare var på plats i Museu Europe d’Art Modern när utställningarna öppnade, och Epoch Times fick en pratstund med ARC:s medgrundare och verksamhetschef Kara Lysandra Ross om konstens betydelse.

ARC bildades i USA för 15 år sedan. Idag är organisationen värdsledande när det gäller att främja samtida realistiska konstnärer. I årets salong visas 85 verk i ARC-salongen på Museu Europe d’Art Modern (MEAM). Därutöver ställs 91 verk från Figurativas 2017 ut, vilket betyder 176 verk som representerar konstformerna måleri, teckning och skulptur.

Kara Lysandra Ross curaterar ARC-salongen och satt också i juryn. Hon har publicerat artiklar i bland annat Fine Art Connoiseur och Epoch Times om 1800-talskonst, som är hennes expertområde. Varför är realistisk konst så viktig, enligt Ross? Vi fick tillfälle att fråga henne efter den officiella prisutdelningen på MEAM.

Kara Lysandra Ross: Realism i bildkonsten är något inneboende i människans existens. Från mänsklighetens begynnelse har vår art haft en medfödd längtan efter att avbilda världen omkring oss, och ge uttryck för vad det är att vara människa genom realistiska bilder. Från den första grottmänniskans teckningar till antikens Rom, till högrenässansen och hela vägen fram till 1800-talet blomstrade realismen – ända till modernismens början. Dess ideologi förstörde nästan den samlade kunskapen från tusentals år om hur man skapar realistiska konstverk.

(Vänster till höger) Emanuela de Musis, som vann första och andra pris i porträttmålning, och Kara Lysandra Ross, verksamhetschef på ARC. Foto: Art Renewal Center

Epoch Times: Hur lyckades realismen överleva?

Ross:  De senaste hundra åren har en liten grupp realistiska konstnärer, till synes mot alla odds, bevarat denna kunskap, och fortsatt, genom en överföring från lärare till elev, att säkerställa att den bevarats.

Efter 1980 ökade antalet långsamt, och 2001 hade det dubblerats. De senaste 17 åren har det varit en exponentiell tillväxt och [en återuppväckt] uppskattning av realism i bildkonsten.

Det är uppenbart att många konstnärer idag vill förvärva dessa högt utvecklade färdigheter för att skapa relevant, realistbaserad konst. Som ett resultat är realismen en av 2000-talets snabbast växande rörelser.

Sammanlagt lämnades över 5 500 verk från 90 länder och över 3 000 konstnärer in till de båda tävlingarna. Utställningen visas fram till den 26 november.

Tenaya Sims vann “Best in Show” i ARC:s konsttävling. Foto: European Museum of Modern Art

Epoch Times: Vad är det här evenemangets fokus?

Ross: Fokus var såklart att hedra vinnarna i tävlingen och de konstnärer som ställs ut, för deras utomordentliga bedrifter inom bildkonsten. I mitt tal vid ARC:s prisutdelning fokuserade jag emellertid på konstens betydelse i samhället, något som oftast är underskattat. Man kan förstöra ett samhälle genom att tillintetgöra dess konst och kultur, liksom man göra det med konventionella vapen.

Det var därför som man på 1960-talet, med Maos uppgång i Kina och kulturrevolutionen, förbjöd alla böcker om traditionell kinesisk kultur och konst, och målningar och konstföremål förstördes. Realistisk konst och litteratur har förmågan att kommunicera, forma övertygelser och därmed samhällen – det är därför som många regeringar ser konsten som någonting man måste kontrollera.

Ingenting säger mer om en kultur än konsten den hyllar. Konsten representerar dess värderingar, vad den tänker på, och i huvudsak vad den anser vara minnesvärt. Konsten är representationen av ett folk, den kapslar in dess natur på alla nivåer. Attackerar man konsten i en kultur attackerar man själva kulturen.

Kina är inte det enda land som har förbjudit konst av denna anledning. Det har sagts att engelsmännen förbjöd skottarnas säckpipor på 1600-talet, som ett sätt att attackera deras arv. Under andra världskriget likviderades polsk media, biblioteken och bokhandlarna brändes ned, och deras målningar och skulpturer förstördes av nazisterna. Och vi får höra, om och om igen, att många andra länder ser spridandet av amerikansk konst och kultur, såsom film, måleri och musik, både som ett hot och en attack mot deras tro och samhälle. Konsten har verkligen makt i sig själv; annars skulle man inte se den som ett sådant hot.

En artikel med rubriken ”The Tyranny of Artistic Modernism” (”Den konstnärliga modernismens tyranni”) som publicerades i New English Review för några år sedan, skriver Mark Anthony Signorelli: ”Ingenting kan få ett folk att blomstra andligt och mentalt såsom dess konst. Historierna de berättar, byggnaderna de lever i, de allmänna utrymmena de samlas på, sångerna de sjunger, de skapade bilderna de tittar på – dessa saker formar deras själar mer permanent och effektivt än någonting annat. Vi lever i en tid då konsten runtomkring oss vänjer människan vid, och smyger in i deras själar, de mest felaktiga och förnedrande idéer man kan föreställa sig, om dem själva och deras värld. Ett humant samhälle kan knappast förväntas växa ur en sådan negativ kulturmiljö.”

Prisutdelningspanelen: (vänster till höger) Tenaya Sims, vinnare; Daniel Graves, domare på ARC; Kara Ross, verksamhetschef för ARC; José Infiesta, chef för MEAM, och Susan Tintori, verksamhetschef för Florence Academy of Art. Foto: European Museum of Modern Art

Epoch Times: Kan konst också användas för positiva förändringar?

Ross: Ja, för att se det från den ljusare sidan finns också många exempel på hur konst har haft en positiv inverkan på samhällen. Rembrandt anses ha förändrat hur världen såg på Jesus-avbilder, då han i mitten av 1600-talet målade åtta Jesus-huvuden med utseenden som inte var västeuropeiska, vilket skapade stor uppståndelse i den religiösa världen.

Upton Sinclairs ”Vildmarken” spelade en roll i att förbättra arbetsförhållandena i fabrikerna; Elizabeth Thompsons krigsmålningar påskyndade militära reformer; ”Onkel Toms Stuga” bidrog till att stoppa slaveriet; och Charles Dickens texter och hans motsvarigheter inom måleri och skulptur, såsom Augustus Mulready, J.G. Brown och William Bouguereau, bidrog till att skapa medvetenhet kring behovet av att hjälpa de fattiga, för att bara nämna några.

ARC stödjer tanken om att konstnärer spelar en av de viktigaste rollerna i vårt samhälle. De kan omforma vår värld till en bättre plats, där yttrandefrihet och verklig kommunikation återigen kan spridas genom konsten och genom realismens universella språk. 

Art Renewal Center tar för närvarande emot tävlingsbidrag till den 13:e internationella ARC-salongen. Den resande utställningen kommer återigen att öppna på Salmagundi Club i New York den 21 september 2018, innan den reser vidare till ytterligare utställningslokaler. Priset i den mest prestigefyllda tävlingen i realistisk konst i USA och kanske i hela världen, International ARC Salong, är 100 000 dollar i kontanter och internationellt erkännande genom partnerskap med framstående tidskrifter, gallerier och museum. Tävlingsbidrag tas emot nu och fram till 15 november 2017. För mer information, se ARC Salons informationssida 

 

Feedback

Läs mer

Mest lästa

Har du ett nyhetstips?

Skicka till es.semithcope@spit.

Rekommenderat

loading













Trängsel när ARC-salongen öppnade i Barcelona den 22 september 2017.
Trängsel när ARC-salongen öppnade i Barcelona den 22 september 2017.
Konst

Realistiska konstnärer bevarar vår kultur

Sharon Kilarski

I slutet av september öppnade Art Renewal Center (ARC) sin tolfte internationella konstsalong i Barcelona, jämte Figurativas 2017 – två prestigefyllda konsttävlingar. Över 500 besökare var på plats i Museu Europe d’Art Modern när utställningarna öppnade, och Epoch Times fick en pratstund med ARC:s medgrundare och verksamhetschef Kara Lysandra Ross om konstens betydelse.

ARC bildades i USA för 15 år sedan. Idag är organisationen värdsledande när det gäller att främja samtida realistiska konstnärer. I årets salong visas 85 verk i ARC-salongen på Museu Europe d’Art Modern (MEAM). Därutöver ställs 91 verk från Figurativas 2017 ut, vilket betyder 176 verk som representerar konstformerna måleri, teckning och skulptur.

Kara Lysandra Ross curaterar ARC-salongen och satt också i juryn. Hon har publicerat artiklar i bland annat Fine Art Connoiseur och Epoch Times om 1800-talskonst, som är hennes expertområde. Varför är realistisk konst så viktig, enligt Ross? Vi fick tillfälle att fråga henne efter den officiella prisutdelningen på MEAM.

Kara Lysandra Ross: Realism i bildkonsten är något inneboende i människans existens. Från mänsklighetens begynnelse har vår art haft en medfödd längtan efter att avbilda världen omkring oss, och ge uttryck för vad det är att vara människa genom realistiska bilder. Från den första grottmänniskans teckningar till antikens Rom, till högrenässansen och hela vägen fram till 1800-talet blomstrade realismen – ända till modernismens början. Dess ideologi förstörde nästan den samlade kunskapen från tusentals år om hur man skapar realistiska konstverk.

(Vänster till höger) Emanuela de Musis, som vann första och andra pris i porträttmålning, och Kara Lysandra Ross, verksamhetschef på ARC. Foto: Art Renewal Center

Epoch Times: Hur lyckades realismen överleva?

Ross:  De senaste hundra åren har en liten grupp realistiska konstnärer, till synes mot alla odds, bevarat denna kunskap, och fortsatt, genom en överföring från lärare till elev, att säkerställa att den bevarats.

Efter 1980 ökade antalet långsamt, och 2001 hade det dubblerats. De senaste 17 åren har det varit en exponentiell tillväxt och [en återuppväckt] uppskattning av realism i bildkonsten.

Det är uppenbart att många konstnärer idag vill förvärva dessa högt utvecklade färdigheter för att skapa relevant, realistbaserad konst. Som ett resultat är realismen en av 2000-talets snabbast växande rörelser.

Sammanlagt lämnades över 5 500 verk från 90 länder och över 3 000 konstnärer in till de båda tävlingarna. Utställningen visas fram till den 26 november.

Tenaya Sims vann “Best in Show” i ARC:s konsttävling. Foto: European Museum of Modern Art

Epoch Times: Vad är det här evenemangets fokus?

Ross: Fokus var såklart att hedra vinnarna i tävlingen och de konstnärer som ställs ut, för deras utomordentliga bedrifter inom bildkonsten. I mitt tal vid ARC:s prisutdelning fokuserade jag emellertid på konstens betydelse i samhället, något som oftast är underskattat. Man kan förstöra ett samhälle genom att tillintetgöra dess konst och kultur, liksom man göra det med konventionella vapen.

Det var därför som man på 1960-talet, med Maos uppgång i Kina och kulturrevolutionen, förbjöd alla böcker om traditionell kinesisk kultur och konst, och målningar och konstföremål förstördes. Realistisk konst och litteratur har förmågan att kommunicera, forma övertygelser och därmed samhällen – det är därför som många regeringar ser konsten som någonting man måste kontrollera.

Ingenting säger mer om en kultur än konsten den hyllar. Konsten representerar dess värderingar, vad den tänker på, och i huvudsak vad den anser vara minnesvärt. Konsten är representationen av ett folk, den kapslar in dess natur på alla nivåer. Attackerar man konsten i en kultur attackerar man själva kulturen.

Kina är inte det enda land som har förbjudit konst av denna anledning. Det har sagts att engelsmännen förbjöd skottarnas säckpipor på 1600-talet, som ett sätt att attackera deras arv. Under andra världskriget likviderades polsk media, biblioteken och bokhandlarna brändes ned, och deras målningar och skulpturer förstördes av nazisterna. Och vi får höra, om och om igen, att många andra länder ser spridandet av amerikansk konst och kultur, såsom film, måleri och musik, både som ett hot och en attack mot deras tro och samhälle. Konsten har verkligen makt i sig själv; annars skulle man inte se den som ett sådant hot.

En artikel med rubriken ”The Tyranny of Artistic Modernism” (”Den konstnärliga modernismens tyranni”) som publicerades i New English Review för några år sedan, skriver Mark Anthony Signorelli: ”Ingenting kan få ett folk att blomstra andligt och mentalt såsom dess konst. Historierna de berättar, byggnaderna de lever i, de allmänna utrymmena de samlas på, sångerna de sjunger, de skapade bilderna de tittar på – dessa saker formar deras själar mer permanent och effektivt än någonting annat. Vi lever i en tid då konsten runtomkring oss vänjer människan vid, och smyger in i deras själar, de mest felaktiga och förnedrande idéer man kan föreställa sig, om dem själva och deras värld. Ett humant samhälle kan knappast förväntas växa ur en sådan negativ kulturmiljö.”

Prisutdelningspanelen: (vänster till höger) Tenaya Sims, vinnare; Daniel Graves, domare på ARC; Kara Ross, verksamhetschef för ARC; José Infiesta, chef för MEAM, och Susan Tintori, verksamhetschef för Florence Academy of Art. Foto: European Museum of Modern Art

Epoch Times: Kan konst också användas för positiva förändringar?

Ross: Ja, för att se det från den ljusare sidan finns också många exempel på hur konst har haft en positiv inverkan på samhällen. Rembrandt anses ha förändrat hur världen såg på Jesus-avbilder, då han i mitten av 1600-talet målade åtta Jesus-huvuden med utseenden som inte var västeuropeiska, vilket skapade stor uppståndelse i den religiösa världen.

Upton Sinclairs ”Vildmarken” spelade en roll i att förbättra arbetsförhållandena i fabrikerna; Elizabeth Thompsons krigsmålningar påskyndade militära reformer; ”Onkel Toms Stuga” bidrog till att stoppa slaveriet; och Charles Dickens texter och hans motsvarigheter inom måleri och skulptur, såsom Augustus Mulready, J.G. Brown och William Bouguereau, bidrog till att skapa medvetenhet kring behovet av att hjälpa de fattiga, för att bara nämna några.

ARC stödjer tanken om att konstnärer spelar en av de viktigaste rollerna i vårt samhälle. De kan omforma vår värld till en bättre plats, där yttrandefrihet och verklig kommunikation återigen kan spridas genom konsten och genom realismens universella språk. 

Art Renewal Center tar för närvarande emot tävlingsbidrag till den 13:e internationella ARC-salongen. Den resande utställningen kommer återigen att öppna på Salmagundi Club i New York den 21 september 2018, innan den reser vidare till ytterligare utställningslokaler. Priset i den mest prestigefyllda tävlingen i realistisk konst i USA och kanske i hela världen, International ARC Salong, är 100 000 dollar i kontanter och internationellt erkännande genom partnerskap med framstående tidskrifter, gallerier och museum. Tävlingsbidrag tas emot nu och fram till 15 november 2017. För mer information, se ARC Salons informationssida 

 

Feedback

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024