Kvinnor i våldsbejakande extremistmiljöer är ett understuderat ämne. Ändå utgör de en ansenlig del i dessa miljöer. De är också aktiva på sätt som inte stämmer med den gängse bilden, menar forskare vid Institutet för framtidsstudier i en ny rapport.

Ahn-Za Hagström, senior analytiker vid Säkerhetspolisen, Säpo, säger vid rapportwebinariet den 16 april att rapporten bekräftar vad de observerat.

– Bilden av att kvinnorna är viljelösa offer utan något eget engagemang, eller driv i sitt engagemang, den stämmer inte riktigt, säger hon.

Hagström instämmer i rapportens slutsats att kvinnor har avsikt och förmåga att begå terrorattentat och andra grova våldsbrott.

Enligt Säpo är de tre huvudsakliga extremistmiljöerna som finns i Sverige den våldsbejakande islamistiska, den våldsbejakande högerextremistiska och den vänsterextremistiska miljön.

Forskare vid Institutet för framtidsstudier har på Nordiska ministerrådets uppdrag jämfört registerdata för kvinnor i de tre grupperna med data från referensgrupper.

Kriminologi har länge varit en lära om män, av män, för män. 

– Jerzy Sarnecki, forskare, Institutet för framtidsstudier

Jerzy Sarnecki, rapportförfattare och forskare, säger att rapporten kan bredda kunskapen om varför människor begår brott.

– Kriminologi har länge varit en lära om män, av män, för män.

Insikten om kvinnans roll är en viktig del i rapportarbetet. Den dominerande bilden inom kriminologi har varit att kvinnor är offer, även om de är förövare, förklarar Sarnecki. Tittar vi på deras historier ser vi många kvinnor som är mer ideologiskt engagerade än männen.

Understuderat område

Enligt rapporten har litteratur om krig, terrorism och våldsbejakande extremism generellt hanterat kvinnors roll marginellt. Därför har de fått mindre uppmärksamhet i forskningen.

Genom att inte uppmärksamma kvinnor i våldsbejakande extremistgrupper begränsar vi förståelsen av rörelserna, menar rapportförfattarna.

De menar att Sverige kan vara det nordiska land som står inför de största utmaningarna av våldsbejakande extremism. Sverige är bland de länder i Europa som har högst antal utländska anhängare i terrororganisationer som Al-Qaida och IS, per capita. Sverige har också länge varit ett nav för extremhögerrörelsen i Norden. 

Enligt rapporten har både extremhögern och islamistiska extremister utfört attacker och mord i Sverige. 

Media spelar också en roll i bilden av kvinnan i extremrörelser, menar forskarna; trots att andelen kvinnor växer bland brottsmisstänkta så är rapporteringen om brott som begåtts av kvinnor konstant.

Analyserna baseras på data från myndighetsregister över bland annat brott, psykisk ohälsa, utbildning, anknytning till arbetsmarknaden och koppling till våldsbejakande extremistgrupper i Sverige.

Ahn-Za Hagström säger att man bör se till läget under den period som materialet täcker, 2007–2016.

– Fokus låg då på attentathot. 

Säpo var tvungna att prioritera och arbeta nästan uteslutande med terrorattentat. Idag ser de även på det långsiktiga hotet, de som stödjer, eldar på och uppmuntrar, berättar hon.

Hagström säger att det kan finnas fler kvinnor i extremistmiljöerna än vad rapporten visar.

Gemenskap

Enligt Tina Askanius, forskare och rapportförfattare, är kvinnor mer aktiva på sociala medier och i att framställa propaganda i syfte att rekrytera nya medlemmar. Ett viktigt område för kvinnors engagemang är uppbyggnaden av en gemenskap, såväl mellan kvinnorna som inom rörelsen i stort.

– Känslan av att vara en del av ett större projekt, en gemensam kamp. Här är den propaganda som de är med och sprider och skapar väldigt viktig. Det är en av många funktioner de har.

Amir Rostami, forskare och rapportförfattare, säger att resultatet av deras undersökning kan ha betydelse i det förebyggande arbetet.

– Kvinnor verkar vara mer benägna att komma i kontakt med myndigheter. Det ger en möjlighet att fånga upp dem, med tanke på att de söker hjälp i större utsträckning än vad männen gör, bygga relationer och kanske så småningom hjälpa dem träda ur.

Högre grad av psykisk ohälsa

Rapportförfattarna drar slutsatsen att kvinnor inom extremistmiljöerna utgör en ansenlig del, mellan 11 och 18 procent.

De har även kartlagt deras utbildningsgrad. Underlaget visar att kvinnor i den vänsterextrema miljön har högre utbildning och medelbetyg. Man ser även att högsta andelen som endast genomgått grundskola finns bland kvinnor i vit makt-miljön. Lägst andel med högre utbildning finns bland kvinnor i den våldsbejakande islamistmiljön.

Enligt rapporten uppvisar kvinnor i extremistmiljöer högre grad av psykisk ohälsa än referensgrupper och bland normalbefolkningen. Särskilt märks att de i högre utsträckning har varit inlagda för allvarlig psykisk ohälsa.

Kvinnor inom den vänsterextrema miljön har den högsta förekomsten, 3 procent, av inlagda fall på grund av allvarligare psykisk ohälsa. Det kan jämföras med 1 procent bland män i samma miljö. Det är upp till tio gånger fler än hos normalbefolkningen 2019.

Med allvarligare psykisk ohälsa menas bland annat schizofreni, bipolär sjukdom och neuropsykiatriska tillstånd som autism och ADHD.

Forskarna skriver att 26 procent av kvinnorna i vänsterextrem miljö har varit inlagda på grund av övrig mental ohälsa, som depression, ångest och personlighetsstörning. Det kan jämföras med 23 procent bland kvinnorna i kriminella miljöer.

Viktigt se kvinnornas verkliga roll

Ann-Sofie Hermansson, utredare av kommunernas ansvar i det brottsförebyggande arbetet, uppskattar rapporten.

– Det är en understuderad fråga. Ofta när man diskuterar extremistmiljöer så finns det många förutfattade meningar. Därför är det viktigt med fakta.

Hon säger att kvinnorna inte är en oansenlig del. De agerar och har klara strategier i grupperingarna.

– Det finns ofta en känsla av att vi kanske inte är intresserade av att se kvinnornas synligare roll i de här miljöerna.

Hon menar att viss kunskap kan vara svår att ta till sig om den inte stämmer med ens tidigare uppfattning. Även samtalsklimatet försvårar. Om man som här jämför olika kategorier med varandra riskerar man att klassas till ”fel kompisgäng”, förklarar hon. Då håller man kanske tyst, istället för att synliggöra ett problem i samhället.

Visste du att vi även finns som papperstidning med veckoutgåva? Svenska Epoch Times – en traditionell nyhetstidning med klassisk, objektiv journalistik. Teckna din provprenumeration på papperstidningen idag – endast 99kr – klicka här för mer information.