Skolans läroböcker kan ge elever en sned bild av kristendomen, enligt forskare. Brister som faktafel och ideologiskt färgade texter har meddelats förlagen. Samtidigt granskas alla texter av sakkunniga, menar förlagen.

Skolverkets läroplan ställer krav på att ”undervisningen ska vara saklig och allsidig”.

Den kristna tankesmedjan Claphaminstitutet har granskat hur kristendomen framställs med avseende på saklighet och allsidighet, i grundskolans religionsböcker och gymnasiets böcker i naturvetenskapliga ämnen.

Rapportförfattarna skriver att kristendomen inte ska ges en orimligt positiv eller orimligt negativ beskrivning och motiverar granskningen: ”Eftersom Sverige är världens kanske mest sekulariserade land finns det all anledning att granska om skolundervisningen uppfyller saklighetskraven på religionsområdet.”

Per Ewert, forskare och direktor för institutet, säger att böckerna brister i både saklighet och allsidighet. Bland annat hittade man en mängd faktafel i religionsböckerna.

– En del faktafel är så graverande att man blev alldeles perplex.

Man studerade böckerna från de fyra största förlagen.

– Två av dem har läroböcker för högstadiet som är så undermåliga att vi rekommenderar att de inte används förrän de har genomgått en omfattande revision.

Han förklarar att informationen ska vara korrekt och att eleverna ska få en saklig och allsidig belysning.

– Vissa saker lyfts fram orimligt mycket och vissa saker förtigs.

Man ska inte skriva saker i läroböcker som inte är väl grundade. Man ska inte skriva spekulationer utan det som faktiskt är trovärdigt. 

– Per Ewert, direktor Claphaminstitutet

I en bok från Gleerups förlag står det att en del tror att Maria från Magdala var gift med Jesus och skrev Johannesevangeliet. Ewert säger att ingen seriös forskare har den uppfattningen.

– Man ska inte skriva saker i läroböcker som inte är väl grundade. Man ska inte skriva spekulationer utan det som faktiskt är trovärdigt.

I kursplanen står att undervisningen ska lyfta fram hur religioner och livsåskådningar kan forma människors identitet och livsstil. Där ser han en brist eftersom bara en av högstadiets böcker ger inblick i hur vardagslivet kan se ut för kristna.

– Det blir i stället en opersonlig beskrivning som dessutom i flera fall är felaktig.

Han menar att böckernas innehåll blir problematiskt för ungdomar som är troende, främst de som tillhör frikyrkor eller ortodoxa kyrkor, eftersom det ibland orsakar en nedlåtande attityd till dessa. Det blir också ett problem för unga som aldrig möter kristen tro.

– Läroboken blir deras enda information om kristendomen. Om den bilden är inkorrekt får de en snedvriden bild av den religion som faktiskt har format Sveriges historia mest.

I de flesta fall tror han att författarna inte är tillräckligt insatta.

Han lyfter samtidigt ett gott exempel, Sanomas bok för högstadiet, där det märks att författaren kan ämnet och har kunnat ge en mer allsidig bild.

– Så borde det vara i alla böcker naturligtvis.

Han berättar samtidigt att forskning visat att atmosfären bland lärare och elever är starkt religionsfientlig och framför allt negativt inställd till kristendomen.

Per Ewert forskar kring hur kristendomen har trängts undan i samhället.

– Den sekulära världsbilden har blivit så stark i Sverige det senaste århundradet och har nog gjort så att ett sekulärt utifrånperspektiv betraktas som en neutral utgångspunkt, snarare än som en sida av myntet. Det är nog det som gör att böckerna mer eller mindre ofrivilligt beskriver kristendomen på ett mer negativt eller distanserat sätt än när man beskriver andra religioner eller ideologier.

Sofia Ödman, barnpedagog, har granskat mellanstadiets läroböcker.

– Överlag ger böckerna gott om utrymme åt kristendomen och det stämmer ju med kursplanerna eftersom Sverige vilar på en historia av kristna värderingar.

Samtidigt har hon sett många slarvfel och faktafel som hade varit enkla att undvika. Flera saker saknas.

– Man missar ofta huvudpoängen i kristen tro. Man beskriver en morallära i stället för en lära där Jesus har kommit för att rädda oss.

Hon menar att det inte räcker att skriva att kristna vill följa gyllene regeln – att vara mot andra så som man själv vill bli behandlad – eftersom kärnan saknas.

En brist är att bara Svenska kyrkans kristendom speglas, både i mellanstadiets och högstadiets böcker. För att få en allsidig bild av kristendomen i Sverige behöver man ta upp även olika samfund, menar hon. Dessutom har många flyttat hit som är kristna i ortodoxa och katolska kyrkan.

– Där ger man en ensidig beskrivning av vad kyrkan i Sverige är, där frikyrkorna och de nytillkomna stora grupperna inte har fått så mycket utrymme.

En följd är att elever får en felaktig bild av att vara kristen. De flesta kristna känner inte igen sig och unga kanske inte får förståelse för kristna, förklarar hon.

Informationen förs inte heller alltid fram på ett neutralt sätt. Hon tar ett exempel från Libers lärobok där man berättar om Jesus uppståndelse ur ett genusperspektiv.

– Man kan lyfta de frågorna, men man ska inte beskriva hela berättelsen ur ett genusraster. Man kan först beskriva den som den står i Bibeln och sedan ställa frågor till eleverna.

Natur & Kulturs bok ger mycket utrymme till kristendomen, men har ett vetenskapligt skeptiskt perspektiv, berättar hon.

– Återberättar man en bibelberättelse, så låt den bara återberättas. Vi kan aldrig bli helt neutrala, men man kan sträva mot att bara återberätta. På nästa sida kan man ställa frågor. Blandar man ihop det till en text så blir det inte rättvisande mot kristendomen och inte schysst mot eleverna. De får en färdig åsikt.

Vi i skolan har ett uppdrag att ge barnen förutsättningar att skapa sig själva övertygelser, reflektera och bli goda samhällsmedborgare. 

– Sofia Ödman, rapportförfattare

Ödman är själv lärare i grunden och betonar barns rätt till god och korrekt kunskap.

– Vi måste våga låta dem få det. Vi i skolan har ett uppdrag att ge barnen förutsättningar att skapa sig själva övertygelser, reflektera och bli goda samhällsmedborgare. Om vi slarvar med vad vi ger dem så missar barnen en viktig pusselbit.

Förlagen har nu reviderat eller arbetar med att revidera läroböckerna för att passa Skolverkets nya läroplan. Rapportförfattarna har haft kontakt med förlagen som välkomnat kritiken. Samtidigt tror Ödman att synpunkterna kom för sent för de nya upplagorna.

Hon hoppas att förlagen blir noggrannare och att de även kan låta till exempel kristna samfund läsa igenom texterna.

– Förlagen kan låta fler läsa och våga lyssna på dem som är experter, hur kristna själva beskriver det.

Natur & Kulturs förlagschef för läromedel och akademi, Katarina Blomqvist, säger att det oftast krävs flera olika granskare, såsom forskare och ämnesspecialister, med olika specialkunskaper för att granska ett läromedel.

Det tycker Ödman är bra, men trycker på vikten av att se ur olika perspektiv.

– Det är ofta vi inte är medvetna om vilken ideologi vi är färgade av.

Ibland handlar det om slarvfel.

– Men när man i ena delen av boken, om kristendomen, skriver Gud med litet g och i delen om islam skriver med stort g, den skillnaden i samma bok ska inte få gå igenom.

Böckerna från Liber förlag fick kritik, men hörde enligt rapporten till de bättre. Anna Karlberg, ansvarig för högstadiets kurslitteratur, säger att författare och ämneskunniga granskare har fått rapporten.

– Sedan gör vi alltid en bedömning av vad vi tycker är relevant för undervisningen och om det motsvarar kursplanerna.

Om något ska ändras gör förlaget tilltryck för tryckta böcker och digitala böcker uppdateras så fort det går, berättar hon.

Mellanstadiets lärobok uppdateras nu för att möta den nya läroplanen och faktafel har korrigerats utifrån rapporten. Högstadieboken från 2019 är oförändrad. Det man ansåg vara relevant att ändra utifrån rapporten är ändrat i den digitala boken.

Hon säger att de flesta av läroboksförfattarna är lärare, vilka kan Skolverkets kursplaner. Ämnesgranskarna har koll på ämnet, medan förlagets redaktörer och innehållsspecialister kan kursplanerna. Däremot skickar man inga texter till samfund.

– Det kan bli färgat då och skolan ska vara neutral i sitt förhållningssätt och låta eleverna få tänka, och lära sig om religion. Vi ska inte lära ut religion.

Katarina Blomqvist, vid Natur & Kultur, säger att det är av största vikt för dem att deras läromedel följer Skolverkets styrverktyg och kursplaner.

– Läromedlen skrivs av författare med relevant ämnes- och pedagogisk kompetens. De arbetar tillsammans med redaktörer och andra i större projektgrupper och slutresultatet granskas av sakkunniga. Det är sedan upp till varje lärare att välja det läromedel som man vill arbeta utifrån.

Förlaget välkomnar feedback på innehållet och har tagit del av granskningen.

– Vi beaktar alltid synpunkter och kritik som inkommer till oss och korrigerar eventuella felaktigheter som kan finnas i våra läromedel. Det är ett löpande kvalitetsarbete som alla etablerade förlag har.

Gleerups förlag har återkopplat till Claphaminstitutet och skriver till Epoch Times att de läroböcker som granskades inte ges ut längre eftersom de togs fram till den tidigare läroplanen.

Skolverkets läroplan och kursplaner styr utbildningen och undervisningen i grundskolan. Läraren tar kursplanernas syfte och centrala innehåll som utgångspunkt när han eller hon planerar och genomför undervisningen.

Läroböckerna är ett av flera hjälpmedel i undervisningen. För att få god kvalitet i undervisningen kan läraren använda sig av läromedel, diskussioner och olika arbetsformer. Skolinspektionen trycker på vikten av variation i undervisningen.

Läromedelsförlagen beslutar om innehållet i läroböckerna, som lärarna sedan väljer bland. 

Skolinspektionen har granskat dels rektorers arbete med att leda arbetet med kvalitetssäkring och val av läromedel och dels kvaliteten på lärares kvalitetssäkring och val av läromedel. Ofta är det lärarna som har det ansvaret. Här ser Skolinspektionen risken att rektorer inte ger lärare tillräckliga förutsättningar att kvalitetssäkra läromedel.

Granskningen visar att lärare i hög grad granskar läromedlens överensstämmelse med kursplanerna. Däremot anser Skolinspektionen att många skolor kan bli bättre på att granska hur läromedlen stämmer överens med läroplanens värdegrund. Det arbetet varierade ofta mellan olika lärare på samma skola.

Tidigare, mellan 1938 och 1991, fanns olika former av statliga nämnder som förhandsgranskade läromedel. Per Ewert har arbetat som lärare och anser att det skulle vara en nackdel med politiskt styrda läromedelsnämnder. Det bästa tror han är att lärarna får ett bra underlag för att kunna göra ett kvalificerat urval av läroböcker. Därför behöver man kunna lita på att böckerna håller hög kvalitet.

– Man reflekterar normalt inte så noga över exakta formuleringar i böckerna. Man vill bara att det ska fungera i undervisningen.

Kontakta journalisten: [email protected]