Brottsförebyggande rådet, Brå, är partiska i sin forskning, har ett okritiskt förhållningssätt till sina uppdragsgivare och det råder en tystnadskultur inom myndigheten. Det hävdar forskare i ny rapport som SvD var först med att uppmärksamma.
Brå:s uppgift är att samla in fakta och sprida kunskap som rör brottsbekämpning.
Tre forskare vid Linköpings universitet har intervjuat 37 anställda och personer som tidigare jobbat på myndigheten.
Politiskt obekvämt
De vittnar om forskning som bedrivs partiskt och att det finns ett okritiskt förhållningssätt till uppdragsgivare. Vidare råder det en tystnadskultur.
Samtidigt ändras slutsatser efter att överordnade har utövat påtryckningar ”som av politiska, ideologiska eller andra skäl inte varit önskvärda”.
”Om det var så att resultat inte gillades blev det censur, tillrättaläggande av resultat, nedtoning av resultat och att man lyfte fram andra delar av en studie som inte var så känsliga eller kunde visa på ett positivt resultat”, säger en före detta anställd på Brå i studien.
En av medförfattarna bakom rapporten är universitetslektorn och polisforskaren Malin Wieslander.
– Flera har berättat att man haft resultat i rapporter som inte har ansetts bekväma rent politiskt eller utifrån beställarens agenda. Samtidigt försökte de hävda att det var viktigt att resultaten skulle vara kvar i rapporten, säger hon till SvD.
I studien återberättas det om en anställd på Brå som blev uppkallad till Justitiedepartementet tillsammans med generaldirektören efter att man hade lämnat in en utvärdering kopplat till ett regeringsförslag. På regeringskansliet krävde man att en rapport skulle ”rättas” som senare ska ha påverkat innehållet.
Forskarna vill dock inte berätta vilka rapporter det rör sig om eftersom man vill skydda identiteterna på de som intervjuas. Man skriver inte heller vilken typ av politisk eller ideologisk agenda som åsyftas.
”Allvarliga konsekvenser”
Enligt Wieslander har pressen på de Brå-anställda varit som störst vad gäller de frågor som rör kriminalpolitik, polisens verksamhet och den nationella trygghetsundersökningen.
Ett exempel på detta som hon lyfter fram var när polisen gick ut med att de har varit framgångsrika i arbetet med att stävja den grova organiserade brottsligheten. I själva verket var det inte alls så lyckat som polisen försökt framställa det.
Hon säger till tidningen att myndighetens ”ordning och organisering” kan leda till att forskare blir korrupta samtidigt som beslutsfattare får felaktiga underlag, något som ”kan få allvarliga konsekvenser i samhället”.
Forskarna anser att Brå inte har haft ett tillräckligt kritiskt förhållningssätt gentemot Polismyndigheten.
I studien framkommer det också att ”kriminologer från Stockholms universitet har haft och har stor inverkan på de förhållningssätt och den syn på forskning som är förhärskande vid Brottsförebyggande rådet”.
”För att minska risken för bias och för att Brås långsiktiga trovärdighet inte ska lida skada kan det vara viktigt att bryta upp informella maktstrukturer vid Brå. Likaså är det angeläget att komma tillrätta med den tystnadskultur som verkar råda inom Brå. Vidare är det betydelsefullt att Brå strävar efter en hög grad av transparens.”
Rapporten, ”Går det att lita på Brå?: En studie om bias i myndighetsforskning”, finns att läsa här.
Hjälp oss att driva tidningen vidare!
En donation till Epoch Times gör stor skillnad. Världen utsätts ständigt för felinformation. Epoch Times står för sanningsenlig och ansvarsfull journalistik. Vi täcker viktiga nyheter som de flesta andra medier ignorerar. Många nyheter i medier är partiska och vridna. Vi vill ge våra läsare ett bredare perspektiv av vad som pågår i vår värld. Varje bidrag, stort som smått, räknas. Vi uppskattar verkligen ditt stöd! Här ser du hur du kan stödja oss.
