Trots ökade satsningar på polisen har otryggheten inte minskat. Samtidigt ökar andelen svenskar som uppger att de utsatts för brott.
Andelen av befolkningen, 16-84 år, som uppger sig ha utsatts för brott ökade 2018 till 26,4 procent. Det visar Brottsförebyggande rådets (Brå) nationella trygghetsundersökning.
År 2017 var andelen 24,7 procent och 2016 23,1 procent.
Samma otrygghet
Samtidigt visar Brås undersökning att andelen av befolkning som upplever otrygghet är kvar på samma nivå som de senaste åren.
28 procent av befolkningen uppgav i år att de känner sig mycket eller ganska otrygga eller att de till följd av detta undviker att gå ut ensamma under sena kvällar i sitt bostadsområde. Det är samma siffra som för de tre föregående åren, efter att ha ökat tydligt från 22 procent 2015 till 28 procent 2016.
De senaste åren har regering och riksdag tagit beslut om förstärkningar av polisen. Till exempel är ett mål att det ska finnas 10 000 fler polisanställda till 2025.
Damberg inte nöjd
Inrikesminister Mikael Damberg (S) hoppas att fortsatt polisutökning ska ge bättre resultat framöver.
– Det jag är mest missnöjd med är att brottsligheten fortsätter att öka, framför allt att människor uppger att de drabbats av brott i större utsträckning, säger han.
Polisen har satsat på att vara mer synlig och på att öka förtroendet för polisens arbete. Det ser ut att ha burit frukt i Brås undersökning.
– Vi kan se att förtroendet för polisen har ökat ganska tydligt de senaste två åren, säger Sofie Lifvin, utredare på Brå.
Ökad tro på polisen
Andelen som nu uppger ha stort förtroende för polisens sätt att bedriva sitt arbete är 52 procent, jämfört med 49 procent 2018. Sedan 2017 har förtroendet för polisen ökat med tio procentenheter.
Det ser inrikesminister Mikael Damberg som det "absolut mest positiva" i undersökningen.
– Det är en viktig signal om att de satsningar vi har gjort på polisen är rätt och att det gör skillnad när polisen finns närvarande och kan jobba med människor, säger han.
Inrikesminister Mikael Damberg (S) är missnöjd med att brottsligheten fortsätter att öka men välkomnar det ökade förtroendet för polisen. Foto: Jessica Gow/TT-arkivbild
Sexbrott ökar inte
När det gäller siffrorna för de som uppger att de utsatts för brott 2018, så handlar det om flera olika typer av brott mot enskild person. Där ingår misshandel, hot, sexualbrott, personrån, fickstöld, försäljningsbedrägeri, kortbedrägeri, trakasserier eller nätkränkning.
Brå skriver att utsattheten för brott ökat i de flesta brottstyper, undantaget sexualbrott och fickstöld.
Andelen som uppger att de utsatts för sexualbrott började öka från 2 procent 2014 och hamnade på 6,4 procent 2017. Den uppgången bröts förra året, då siffran var 6 procent.
Stor könsskillnad
Sexualbrott omfattar allt från kränkande sexuella kommentarer till grova brott som våldtäkt. Skillnaden i utsatthet är stor mellan könen. Andelen kvinnor som uppger att de utsatts för sexualbrott 2018 är 9,9 procent, vilket är en minskning från 10,7 procent 2017.
Mest utsatta är unga kvinnor 20-24 år. Drygt var tredje i den gruppen uppger att de utsattes för sexualbrott 2018.
Unga män, 16-19 år, är den grupp där utsatthet för misshandel är vanligast. Drygt var tionde tonåring/ung man, uppger att de utsatts för misshandel.
Otrygga kvinnor
Det är också betydligt vanligare att kvinnor känner sig otrygga än att män gör det, 36 procent jämfört med 19 procent. Kvinnors otrygghet ökade tydligt mellan 2015 och 2016, men har sedan dess legat på ungefär samma nivå de senaste två åren.
Av kvinnorna uppger 10 procent att de avstår från att gå ut en sen kväll i sitt bostadsområde, jämfört med 2 procent bland männen.
– Det minskar kvinnors frihet att leva sina liv, säger Damberg.
Även här finns stora skillnader mellan åldersgrupper.
Unga kvinnor otryggast
Andelen kvinnor 20-24 år som 2019 uppgav att de känner sig mycket eller ganska otrygga eller avstår från att gå ut på grund av otrygghet, var 45 procent. Det är en procent högre än 2018, men den stora ökningen kom efter 2014, då siffran var 34 procent.
Andra grupper som utmärker sig med en stor andel otrygga är den näst yngsta åldersgruppen (20–24 år), personer boende i flerfamiljshus och svenskfödda med båda föräldrarna utrikesfödda.
Damberg förutsätter att polisen har Brås undersökning som underlag när man planerar för polisens expansion.
(Owe Nilsson/TT)
(Peter Wallberg/TT)
