Rafaels mästerverk visas efter restaurering
Det nya galleriet för Rafaels kartong till "Skolan i Aten" på Ambrosiana Gallery i Milan, Italien. Foto: Paolo Rosselli/Stefano Boeri Architects


Rafaels förberedande teckning till Skolan i Aten, ett av högrenässansens främsta verk, finns bevarad på två gigantiska kartonger med sammanlagt 210 pappersark. Nu går den åter att se på Ambrosiana Gallery i Milano, Italien efter fyra års restaurering, lagom till 499-årsdagen efter Rafaels död den 6 april.

Filosofi är den egentliga titeln på Rafaels fresk som kallas Skolan i Aten. Den var en av de fyra fresker som påve Julius II beställde till en av de påvliga lägenheterna i Vatikanen, Stanza della Segnatura 1508. Påven använde rummet som bibliotek och privat arbetsrum. De övriga tre freskerna föreställer Teologi (Det heliga sakramentets disputation), Juridik (Dygderna) och Poesi (Parnassus).

Den restaurerade Filosofi-kartongen kan nu ses i utställningen "Il Raffaello dell'Ambrosiana. In principio il Cartone (Rafael av Ambrosiana. Originalkartongen)". Den 6 april, på 499-årsdagen efter Rafaels död, kunde besökarna se kartongen utan att betala inträde.

2014 gjorde Ambrosiana-biblioteket omfattande studier av kartongen vilket ledde till att man konserverade mästerverket. Och det är inte bara konstverket som har restaurerats: även ramen har gjorts om, och själva galleriet är omdesignat. Numera kan besökarna se verket på nära håll.

Att Rafael har utfört teckningen med egen hand är i sig unikt, men det är inte bara det som gör det här till en sällsynt kartong. Vanligtvis är en kartong (från italienskans "cartone" som betyder papper) en detaljerad förberedande teckning som användes till att överföra en bild till målad fresk eller en gobeläng. Teckningen överfördes genom att man gjorde små nålstick som man sedan baddade med kol eller krita så att färgen passerade igenom till den andra ytan. Eller så lade man kol eller krita på kartongens undersida och använde en gravyrnål för att överföra designen till ytan.

Därmed är många kartonger i ganska dåligt skick – om de överhuvudtaget överlevt. Den här kartongen var emellertid inte med om någon överföringsprocess. Den var bara till för att visa påven designen.

“Skolan i Aten” av Rafael (Raffaello Sanzio). Kartong, kol och vit bly, 285 × 804 cm. Kartongen har funnits på Ambrosiana Gallery sedan 1610. Foto: Venerable Ambrosiana Library, Mondadori Portfolio

Vem är vem i Filosofi?

I mitten av scenen står två män: Platon (till vänster) står bredvid sin elev Aristoteles. De två männen är huvudpersoner. De representerar var sin uppsättning med filosofiska idéer, och de håller båda i sina egna verk i vänster hand. Platon håller sin "Timaios" och Aristotele håller sin "Den nikomachiska etiken".

Detalj med Platon (tv) och Aristotles (th) i “Skolan i Aten”.

Rafael låter Platon peka med fingret mot himlen, då Platons ansåg att den andliga världen är den sanna världen. Aristoteles hand har han placerat parallellt med jorden, samtidigt som han sträcker sig mot betraktaren, som för att få kontakt med materialet. Denna pose betyder att Aristoteles anser att man måste uppleva livet för att få förståelse och kunskap.

Högt upp på väggarna i Skolan i Aten står två statyer i nischerna på var sida om de centrala figurerna. En staty av Apollo till höger om Platon, Atena till vänster om Aristoteles. Apollon, ljusets, sanningens, solens, läkandets, profetians och poesins gud, håller i sin lyra och visar att han också är musikens gud. Atena är visdomens, handelns, krigets, medicinens, handarbetet, poesins och konst i allmänhets gudinna.

Figurer till vänster i målningen lutar sig mot Platons skola och de till höger representerar Aristoteles tänkande.

Detalj med Sokrates i "Skolan i Aten".

Sokrates ses i profil direkt till vänster om Platon. Hans distinkta drag liknar de byster som gjordes av honom under antiken. På kartongen kan han ses diskutera med eleverna som står runt honom, precis som han gjort när han undervisade Platon.

Längre ned på samma sida sitter Pythagoras lutad över en bok, upptagen med att skriva. En liten skara med människor har samlats runt honom för att lyssna. Alla verkar vara måna om att hör varje ord.

Detalj med Pythagoras i "Skolan i Aten".

Inte alla filosofer kan ha kopierats från antik konst, och inte heller hade blivit så lätta att känna igen som Sokrates. Experter är överens om att en del av filosofernas ansikten som Rafael ritade i Filosofi representeras av hans vänner och samtida inom konsten.

Till höger i bilden, precis i linje med Pythagoras, finns matematikern Euklides, geometrins grundare. Han är böjd över en griffeltavla och mäter och demonstrerar ett diagram med en kompass. Hans ansikte är egentligen Donato Bramantes, en arkitekt och vän till Rafael. Bramante använde matematik i skisserna till sin design.

De flesta figurerna är grupperade och verkar upptagna av fascinerande debatter och dialoger. Men det finns några undantag. En är Hypatia, kvinnofiguren i gruppen runt Pytagoras. Hon tittar ut från bildytan.

Den beundrade Rafael

Påve Julius II var så imponerad av den färdiga Filosofi-fresken i Vatikanen att han beordrade att alla verk av andra mästare skulle förstöras så att Rafael kunde skapa nya, skriver konsthistorikern Giorgio Vasari i "The Lives of the Most Excellent Architects, Painters and Sculptors".

Vasari skrev att påven ville att Rafael själv skulle få "äran att ersätta vad som hade gjorts". Vasari är som ett eko av påvens hyllning, men från en konstnärs synvinkel. Han beundrade tankeprocessen bakom en sådan komplex komposition, med alla små detaljer noggrannt utförda, och de många delikata figurerna. Vasari ansåg att Rafael dominerade fältet utan rivaler.

För med info om Rafaels kartong, se Ambrosianas hemsida.