När Peking nyligen införde kinesiska som undervisningsspråk för mongolerna i Inre Mongoliet blev det protester. Tusentals mongoler har gripits och över hela regionen råder skolstrejk. Shinjilt Khered anordnade en protestmarsch i Stockholm för att skydda det mongoliska språket.

Bara några dagar innan skolstart kom ett formellt dokument från Inre Mongoliets autonoma regering att kinesiska nu ska vara undervisningsspråk för klasserna 1-6, istället för mongoliska. Från 2021 kommer ytterligare språkliga begränsningar att införas i skolorna.

Shinjilt Khered, som bott i Sverige sedan 2004, säger att detta är en del av den kinesiska regimens “tvåspråkiga utbildningsplan”. Mongoliska kommer därför att behandlas som ett andraspråk, medan kinesiska ska vara förstaspråk. Man har även bytt ut skyltar på mongoliska till skyltar på kinesiska.

– De har suddat bort alla tecken som är kopplat till Mongoliet: vägskyltar, text på bussarna, allt sådant, säger han.

I Inre Mongoliet bor cirka 4,6 miljoner mongoler, vilka utgör 17 procent av provinsens totala befolkning. Det har varit ockuperat av Kina sedan 1947, redan innan det kinesiska kommunistpartet tog över 1949, förklarar Khered. Han beskriver det som 73 långa år då Kina har inskränkt mongolernas rättigheter, mark och kultur.

– De har lyckats med det. Nu är det bara språket kvar. Det är sista steget.

Southern Mongolia Human Rights Information Center, baserat i USA, kallar det som nu sker för ett nytt “kulturellt folkmord”.

Stöd för gemensam sak

För att uppmärksamma hur det kinesiska kommunistpartiet (KKP) behandlar mongolerna i Inre Mongoliet anordnade Khered nyligen en protestmarsch i Stockholm.

Den 19 september samlades en grupp människor i fint väder vid Karl XIIs staty i Kungsträdgården i Stockholm. Stämningen var sorgsen, samtidigt som man visade en stark sammanhållning. Här syntes mongoliska flaggor och anslag på svenska, engelska och mongoliska, som ”Respect other nations heritage”, ”Skydda det mongoliska språket”, ”Skydda mongoliska barnens rättigheter” och ”All mongolians stand united”.

Mongoler, liksom representanter för organisationer för mänskliga rättigheter i Kina, höll här tal till bakgrunden av mongolisk musik.

Petra Lindberg, ordförande för Supporting Human Rights in China (SHRIC), uppmanade Sverige att vidta sanktioner.

– Det är fruktansvärt det som händer. Det är ingenting vi ska acceptera och det ska öppet fördömas. Sverige behöver införa sanktioner mot Kina, inte bara för vad de gör i Inre Mongoliet, utan för vad de gör i Xinjiang mot uigurerna, vad de gör i Tibet mot tibetanerna, de förföljer Falun Gong-utövare, de förföljer kristna, de förföljer demokratiaktivister, de slår ner på demonstrationerna i Hongkong.

– De går för långt. Det kinesiska kommunistpartiet går för långt än en gång, och de har visat det här gång på gång.

Här fanns också tidigare vice ordförande för svenska Tibetkommittén, Jamyang Choedon, som är tibetan. Hon talade kort för den gemensamma saken att inte låta Kina förtrycka etniska grupper i Kina.

– Kina får inte trycka ner oss: tibetaner, Inre Mongoliet, uigurer, Hongkong och Taiwan. Vi vill ha våra mänskliga rättigheter. Vi vill att våra språk ska gå vidare så att våra ungdomar, framtiden, ska leva vidare.

Skolstrejk

Skolor och klassrum i Inre Mongoliet står nu så gott som tomma, eftersom föräldrar och elever i hela regionen strejkar. På en del ställen har elever kommit till skolan, men bara för att protestera. Shinjilt Khereds systerdotter går i 3:an och där är inte fler än åtta elever just nu. De elever som är där är barn till tjänstemän som har blivit hotade om uppsägning.

– De måste lämna sitt barn, annars förlorar de sitt jobb.

Många har fått sparken, men en del klarar det inte utan lämnar dit barnen, säger han.

Statliga medier har dock visat bilder på barn i traditionella, mongoliska dräkter eller skoluniformer, i olika skolor i provinshuvudstaden Hohhot. Mongolerna själva kallar dock det hela för iscensatt och säger att myndigheterna har ”lånat” elever som är han-kineser som skådespelare.

Sånger som hyllar hjältar ur den mongoliska historien har också tagits bort och ersatts med kinesiska ballader.

Enligt kinesiska tjänstemän kommer den nya policyn inte att påverka undervisning i mongoliska, men Suwdaa (alias), från regionen Xilingol, säger till Epoch Times att de har gjort ”stora förändringar” i de nya läroböckerna.

Hon berättar att en populär vers som handlar om stolthet över den mongolska kulturen och språket har tagits bort. Många unga, etniska mongoler kunde versen utantill. Sånger som hyllar hjältar ur den mongoliska historien har också tagits bort och ersatts med kinesiska ballader.

Arresteringar och dödsfall

På sociala medier har man kunnat se videor från protester och skolor i Inre Mongoliet. Khered berättar att ungefär 5 000 personer har blivit arresterade och nio har dött. En rektor begick självmord; han klarade inte pressen och sade att han inte ville göra något illa mot eleverna eller mongolerna.

Även en ung, kvinnlig tjänsteman tog sitt liv och sade att hon ville försvara sitt språk med sitt liv.

– Det är sorgligt. Det är jättekonstigt det som händer i Kina nu, säger han.

På grund av en ökad censur ser man dock knappt dessa videor längre och det är inte lika lätt att få information om vad som sker just nu i Inre Mongoliet, berättar han.

Stöd från omvärlden betyder mycket

Syftet med protestmarschen var både att informera och att visa sitt stöd.

– Vi vill skydda det mongoliska språket och uppmana de människor som lever i frihet och rättvisa att hjälpa att skydda vårt språk, och hjälpa våra barn som är förtryckta i Kina.

Han säger att många här i Sverige inte känner till Inre Mongoliet.

– Många saker händer i Kina. Om vi inte reagerar, om vi inte ger det en röst då är det samma sak som att vi samtycker med kineserna, godkänner deras förtryck.

Shinjilt Khered säger att mongoler i Sverige har protesterat i tio år. Även om vanligt folk inte kan göra så mycket så är det viktigt att människor i omvärlden vet, säger han.

– För de som är förtryckta och sitter i fängelse i Kina, för dem är det en stor sak när utlänningar visar sitt stöd. Det betyder jättemycket. Ni kanske inte förstår det.

Rädsla 

Det finns en rädsla för att mongolerna ska få en situation som den i Xinjiang, där FN uppskattar att en miljon uigurer sitter i omskolningsläger. Khered säger att det går åt det hållet; lokala myndigheter hotar föräldrar med straff och omskolning om de inte lämnar barnen i skolan.

– De är mycket oroliga. Barnen, inte bara föräldrarna, barnen gråter.

Under de två första veckorna såg han videor via sociala medier, men på grund av censuren finns det nästan inga videor nu.

– Bara ibland kommer det en bild på ett barn som sitter i bilen och gråter, eller i klassrummet.

Khered har sin släkt i Inre Mongoliet och det är svårt att befinna sig i Sverige och se vad som sker där borta. 

– Det handlar om barnen. Jag har två systrar med barn. Om man är vuxen kan man ju klara det, men de är barn...

Att han är aktiv för att uppmärksamma KKP:s förtryck tycker han är självklart.

– Vi som lever i frihet, varför skulle vi inte göra det vi kan?

Fått minskad makt

För att ge en historisk bakgrund berättar Khered att så som dagens situation är i Tibet, så var den i Inre Mongoliet på 40-talet och fram till kulturrevolutionen. På den tiden fanns det 1,4 miljoner mongoler. Kulturrevolutionen var ett hårt slag då 340 000 människor, en fjärdedel, fängslades. Dessutom dödades 30-40 000 och många blev handikappade.

Han beskriver hur mongolerna steg för steg har fått minskad makt. Genom kulturrevolutionen skedde ett maktskifte i Inre Mongoliet; från att mongolerna hade haft 90 procent av styret och kineserna 10 procent, blev det därefter tvärtom. Mongoler som hade utbildning och höga positioner blev dödade. Många kineser invandrade i regionen och mongolerna blev en minoritet. Nu är mongolerna bara 17 procent, resten är kineser.

– Deras röst i samhället blir ju svag då, säger han.

Samtidigt har mongolerna en historia av att ha varit en del av ett stort och starkt land.

– Alla vet ju att Mongoliet var ett stort land, en stor kultur; kanske större än något land i världen.

“Kulturen är vårt liv”

Från att tidigare ha följt den tibetanska buddismen, finns det nu ingen religion kvar, bara underjordisk, säger han. Det var en följd av kulturrevolutionen.

– Kommunisterna har suddat bort allting.

Att Kina rör vår kultur, det är samma sak som att de rör Tibets religion. 

– Shinjilt Khered

Däremot har mongolerna en stark kultur som har stor betydelse.

– Kulturen är vårt liv, precis som en religion. Den är mycket stark bland mongolerna. Att Kina rör vår kultur, det är samma sak som att de rör Tibets religion.

Det är därför mongoler över hela världen protesterar nu, förklarar han. Stödet från mongoler i andra länder är starkt och nyligen kunde man samla in 100 000 namn till en petition på en vecka. Khered låter hoppfull när han säger att den amerikanska kongressen nu har börjat prata om situationen i Inre Mongoliet.

Han hoppas att även svenska politiker agerar och kan ta upp frågan i EU. Om EU inte tar det vidare är han rädd att situationen kan bli värre.

– Nu har tiden kommit och alla öppnar ögonen. Det är kanske inte för sent. Jag tror att det kommer en bättre tid i framtiden, så Kina ska inte kunna fortsätta.

Han säger att det här inte är något spontant infall, och räknar upp flera exempel på KKP:s förtryck; Hongkong, miljoner uigurer i Xinjiang som sitter i omskolningsläger, och Tibet.

– Nu kommer vi till Inre Mongoliet. Det är planerat.

I månadsskiftet augusti-september besökte regimens nationella polischef Zhao Kezhi olika polisstationer i Inre Mongoliet där han meddelade den lokala polisen att ”följa det kinesiska kommunistpartiets ledarskap oavsett vilka omständigheter” och ”vidta strikta åtgärder för att förebygga terrorism”. Han sade att de måste utkämpa det ”tuffa slaget” framöver med ett ”järngrepp”.

Eva Fu bidrog till rapporteringen.

Hjälp oss att driva tidningen vidare!

En donation till Epoch Times gör stor skillnad. Världen utsätts ständigt för vilseledande information. Epoch Times står för sanningsenlig och ansvarsfull journalistik. Vi bevakar viktiga nyheter som annars kan ignoreras. Vi vill ge våra läsare ett bredare perspektiv av vad som pågår i vår värld. Varje bidrag, stort som smått, räknas. Vi uppskattar verkligen ditt stöd! Här ser du hur du kan stödja oss.