Sverige behöver öka gruvnäringen, särskilt med tanke på den tekniska utvecklingen som kräver vissa mineral och metaller, menar flera riksdagspolitiker. De menar även att ansökningsprocessen har blivit för krånglig.

I december 2020 fick näringsminister Ibrahim Baylan (S) kritik från konstitutionsutskottet för att gruvärenden har legat på regeringens bord i flera år utan att man vidtagit några synbara handläggningsåtgärder. I en interpellation i december kommenterar näringsministern kritiken, där det i ett fall funnits en färdig ansökan för en järnmalmsgruva utanför Jokkmokk i tre och ett halvt år.

– Utgångspunkten för regeringens handläggning är alltid att den ska ske snabbt, effektivt och utan att rättssäkerheten eftersätts. Eftersom flera intressen är berörda av de kommande regeringsbesluten om bearbetningskoncessioner [brytningstillstånd] är det av stor vikt att regeringen bedömer ärendena ur alla aspekter och säkerställer att beslut tas efter en fullgod handläggning. När regeringen bedömer att ärendena är tillräckligt beredda kommer den också att fatta beslut i dessa, säger Ibrahim Baylan.

Han betonar betydelsen av svensk gruv- och mineralnäring och välkomnar investeringar.

– Det handlar om arbetstillfällen, välfärd och utvinning av mineraler och metaller som är viktiga för en grön omställning samt om att tillförsäkra en god och hälsosam miljö, nationellt och globalt.

Behöver bli mer självförsörjande

Riksdagsledamoten Elisabeth Björnsdotter Rahm (M) i näringsutskottet anser att senfärdighet hos regeringen är en orsak till att Sverige fallit i ranking som gruvnation. Det bidrar till en ansökningsprocess som redan tar för lång tid, menar hon.

– Vi har inte råd med det. Det är ingen som vågar investera i Sverige idag eftersom det tar så lång tid och är så krångligt, säger hon till Epoch Times.

Istället vänder sig många till Kina och Afrika, men så borde det inte vara, enligt Björnsdotter Rahm.

– När det gäller gruvnäringen är vi helt beroende av Kina och Kongo-Kinshasa, när det gäller de här värdefulla mineralerna och metallerna. Men vi har dem ju själva i marken i Sverige. Och vi har en rigorös miljölagstiftning, men vi bryter dem inte eftersom det är så krångligt.

Regeringen borde underlätta så att vi inte är beroende av länder som använder barnarbete och har en undermålig arbetsmiljö för de arbetande, säger hon.

Elisabeth Björnsdotter Rahm ser många fördelar med en ökad gruvnäring i Sverige.

– Vi kan bli mer självförsörjande och skapa fler arbetstillfällen. Ofta finns gruvorna i norra Sverige så där ser jag att den delen av landet kan växa på ett annat sätt än den gör idag.

Regeringen har tillsatt två utredningar för att undersöka hur ansökningsprocessen kan förenklas och hur Sverige kan säkerställa en hållbar försörjning av innovationskritiska mineraler och metaller. En blir klar i slutet av året och en nästa sommar. Elisabeth Björnsdotter Rahm säger att regeringen styr den fortsatta utvecklingen genom det regelverk man slår fast.

– Det krävs stora mängder mineraler och metaller för att vi ska kunna fortsätta den utveckling vi har idag med solceller, vindkraftverk och mobiler. Ska vi jobba med grön omställning och bli fossilfria så krävs fler gruvor för att få ut de mineraler vi behöver till fler batteridrivna bilar och mer vindkraft.

Samtidigt som det behövs fler gruvor för att upprätthålla den teknologiska utvecklingen behöver man ta hänsyn till andra intressen i området.

– Man måste hitta samförstånd mellan markägaren när det gäller äganderätten och gruvföretagen. Sedan ska man givetvis inte ha gruvdrift där renarna har sin betesmark i fjällvärlden, säger Elisabeth Björnsdotter Rahm.

Komplex och oförutsägbar tillståndsprocess

Erika Ingvald, enhetschef för Mineralinformation och gruvnäring vid Sveriges Geologiska Undersökning, SGU, bekräftar bilden av en nedgång i den svenska gruvnäringen.

– Antalet gruvor i drift sjunker och Sveriges internationella ranking när det gäller att investera i prospektering likaså. Utan prospektering, inga nya gruvor. Det företagen anger som skäl är att det blir allt svårare att ta sig igenom tillståndsprocessen, att den är oförutsägbar, och att det saknas transparens. Då är risken för hög att investera här, säger hon.

Enligt deras erfarenhet ökar komplexiteten och oförutsägbarheten i tillståndsprocessen, av flera skäl. Ett är att den europeiska lagstiftningen ändras successivt, vilket innebär att långsiktig förutsägbarhet blir svårt.

– Ett annat skäl är att hanteringen av olika tillståndsärenden skiljer sig väldigt mycket åt mellan olika länsstyrelser till exempel, företagen hävdar att det till och med skiljer på individnivå och att utfallet kan bero på vilken handläggare man råkar få. Men också att enskilda myndigheters rutiner för olika steg i processen förändras.

En del av problemen hänger samman med att det saknas samsyn och tydlighet från politiken. 

– Erika Ingvald, enhetschef Mineralinformation och gruvnäring, SGU

Ingvald säger även att antalet överklaganden i olika steg i processen ökar, vilket förlänger tiden för hanteringen av ett ärende mycket.

Ökad tydlighet i regelverken kan underlätta ansökningsprocessen, menar hon.

– En del av problemen hänger samman med att det saknas samsyn och tydlighet från politiken, både mellan och inom partier och mellan det lokala och riksnivån. Det öppnar upp för otydlighet i hanteringen av lagstiftningen, det öppnar också för NIMBY-aktivism [not in my backyard, inte på min bakgård], säger Erika Ingvald.

Vill inte påskynda processerna

Samtidigt som politiker och kommuner välkomnar en ökad gruvnäring möter gruvbolagen motstånd. Flera grupper, från Skåne till Norrland, är oroliga för att miljöfarliga ämnen ska läcka ut i naturen. Samer har länge kämpat för att kunna fortsätta bedriva renskötsel i områden i Norrland som är attraktiva för gruvnäringen.

Marita Stinnerbom är ordförande i Sametingets rennäringsnämnd. Hon vill inte påskynda ansökningsprocesserna.

– Vi anser att processen går ganska snabbt. Från samiskt håll behöver vi arbeta fram miljö- och socialkonsekvensbeskrivningar. Det tar tid och vi måste få den tid som behövs.

Istället vill de se större rättssäkerhet i processen så att det inte går för fort.

Hon berättar att man har drivit stora processer som har gått fram och tillbaka mellan Bergsstaten och regeringen.

– Det beror på att samebyarna har överklagat för att man inte har tagit den hänsyn som behövs. En gruvnäring i det området är katastrofal för samebyn som bedriver renskötsel där.

Det finns stora gruvprojekt i renskötselområden. Ett exempel är Kiruna.

– Den är väldigt utbredd och de samebyar som är i det området har svårt att bedriva traditionell renskötsel. Det byggs ut hela tiden.

Stinnerbom säger att dagbrott tar stor plats och att infrastrukturen kan innebära problem.

– Utefter E10:an där det fraktas mycket gruvmaterial har vi mycket påkörning av ren. Gruvbolagen måste vara lyhörda för att se över de skadeförebyggande åtgärderna och inte bara se till sin egen vinst.

När renhjordarnas flyttleder skärs av tvingas man köra dem med lastbil, förklarar hon. Där har även vattenkraften försvårat, då tidigare renområden nu ligger under vatten.

– Nu är transport vanligt i vissa byar, men det beror på att de inte kan flytta renarna naturligt, säger Marita Stinnerbom.

"Måste ta rimliga steg"

Socialdemokraterna är positiva till att öka gruvnäringen i Sverige. Mattias Jonsson (S) är riksdagsledamot i näringsutskottet och ansvarar för gruvfrågor.

– Vi är stolta över svensk gruvnäring och den har också varit en del av grunden till vår välfärd. Ser vi till den gröna omställningen så är den här näringen oerhört viktig. Vi får inte sjabbla bort det. Men vi måste ta rimliga steg. Behovet att korta tiderna finns, men vi kan inte bara peka ut en del i det och tro att vi löser det här; vi måste se till helheten, säger han.

I regeringens utredningar av prövningsprocesser och regelverk ingår även att se till intressen hos andra som berörs av gruvdriften, både vid prospektering och när man vill öppna en gruva.

– Det är en svår balansgång där man måste väga in markägares rättigheter, miljöaspekter och till exempel samernas intressen. Men jag är övertygad om att det går att kombinera.

Jonsson säger att innan man tar några beslut behöver man ta hänsyn till de uppgifter som kommer fram i utredningarna.

– Vi behöver få det här långsiktigt stabilt.

– Med facit i hand kan man säga att utredningarna borde ha startats långt tidigare, men nu är de igång och vi behöver invänta dem innan vi tar några beslut, säger Mattias Jonsson.

Visste du att vi även finns som papperstidning med veckoutgåva? Svenska Epoch Times – en traditionell nyhetstidning med klassisk, objektiv journalistik. Teckna din provprenumeration på papperstidningen idag – endast 99kr – klicka här för mer information.