Polisen föreslås få utökade möjligheter att kroppsvisitera unga under 15 år i jakt på vapen. Ett syfte är att försvåra för gäng att utnyttja barn i kriminell verksamhet. Förslaget förskjuter grundlagsskyddade rättigheter, tycker Advokatsamfundet.
Utredningsförslaget överlämnades i dag till inrikesminister Mikael Damberg (S). Det innebär ökade möjligheter för polisen att ingripa mot unga under 15 år som misstänks för brott. Det kan handla om ingripanden i form av husrannsakan, kroppsvisitation och beslag av föremål.
I dag gäller att sådana så kallade tvångsmedel bara får användas mot barn under 15 år om det finns "särskilda skäl". Utredaren föreslår att det kravet inte ska gälla om det finns särskild anledning att anta att barnet utnyttjas i brottslig verksamhet.
Där polisen vill leta
Bedömningen är att förslaget leder till att kriminellas intresse för att dra in barn i brottslig verksamhet minskar avsevärt, samtidigt som det ökar polisens möjligheter att komma åt vapen.
– Förslagen är utformad efter synpunkter från polisen om var man skulle vilja leta, säger utredaren Gunnel Lindberg vid en pressträff.
Inrikesminister Mikael Damberg (S) säger att förslagen är en viktig beståndsdel som ger de brottsbekämpande myndigheterna bättre verktyg.
– Vi vet att alltfler yngre används av kriminella, nu blir det mindre attraktivt för kriminella att använda barn. Det handlar om att skydda barnen från gängens hänsynslöshet, säger Damberg.
Rädda barnen
Frågan är om det är rimligt att det ska bli lättare för polisen att kunna kroppsvisitera barn under 15 år
– Det får vi väl titta på när remissynpunkterna kommit in, men jag tycker att det är orimligt att barn används som kurirer som bär vapen eller sprängmedel åt kriminella gäng. Det får inte löna sig för dem och det måste vara möjligt att rädda de här barnen från att dras in i sådan här kriminell verksamhet, säger Mikael Damberg.
"Förskjuter gränser"
Advokatsamfundet önskar att lagförslaget hade utretts mer omfattande som en statlig offentlig utredning, med fler experter, i stället för en enkel promemoria.
– Det är långtgående åtgärder som kränker integriteten och det skydd man har grundlagsskyddad rätt till i den privata sfären. Ska man genomföra sådana här åtgärder är det viktigt att de är proportionerliga. Att skälen uppväger intrången, säger Advokatsamfundets generalsekreterare Mia Edwall Insulander.
Hon beskriver förslaget som en förskjutning av gränser, då det kan drabba personer, däribland barn, som inte är misstänkta för något brott.
– Riskerna är att man utsätter barn för personliga integritetskränkningar som är väldigt långtgående. De finns en risk att de skadas av det helt enkelt, då de är en särskilt sårbar grupp.
Fordon och båtar
Utredningen föreslår också att polisen ges ökad möjlighet att göra husrannsakan i brottsförebyggande syfte, för att söka efter vapen och andra farliga föremål. I dag är husrannsakan i brottsförebyggande syfte begränsad till främst fordon och båtar.
Det nya förslaget innebär att den möjligheten utökas till gemensamt tillgängliga utrymmen, som trappuppgångar, källarkorridorer och tvättstugor i eller i anslutning till flerbostadshus.
Däremot förslår utredaren inte att polisen ska få göra husrannsakan i privatbostäder utan misstanke om brott.
– Det skulle leda för långt och vara ett alltför omfattande integritetsingripande, säger Gunnel Lindberg.
(Peter Wallberg/TT)
(Owe Nilsson/TT)
(Jonas Grönvik/TT)
