25 minuter över den djupa, blågröna Vättern och vi har anlänt till en annan värld. I öns marker gömmer sig svindlande historier som väntar på att få upptäckas. 

Som en gråbeige teaterkuliss inbäddad i spirande grönska syns Visingsborg allt tydligare. På andra sidan vattnet väntar Visingsö som varje sommar blommar upp och generöst tar emot semesterlängtande turister.

Ovanför vattnet vid kajen står en mindre bilkö och väntar på att åka med färjan tillbaka till fastlandet. Bilrutor är neddragna och varma förare längtar efter att få komma till öppet vatten och andas Vätterns friska sjöluft. Sommarens första riktigt varma sommardag är här och överraskar.

Efter en kort biltur förbi skira lövskogar, en klunga glada cyklande turister, den vita Brahekyrkan med anor från 1100-talet, en oväntad thairestaurang i en röd stuga med vita knutar och en liten lokal Coop-butik (också rött trähus) kommer vi fram till vårt boende.

Ett ovanligt ljud möter oss när vi stiger ur bilen. Högt uppe bland trädkronans grenar har en grupp råkor byggt bo och pratar livligt med varandra.

Efter incheckning är det befriande att efter över ett års hemmasittande vid en skärm, få sätta sig på en cykel och bara ägna sig åt att sätta kroppens otränade muskler i rörelse. Varenda muskelfiber är lycklig – äntligen!

Som barn som nyss har lärt sig att cykla ger vi oss ut och ser stråk av grönt och gult, små trähus med charmiga äppelträdgårdar och långt därborta Vätterns djupblå färg susa förbi i ögonvrån.

Vid ett tillfälle bromsar vi in och tittar på en grupp kaniner som yra, och utan att bry sig om oss, springer och gör höga skutt i det för dem oändligt stora och frodiga gräsfältet.

På en skymd och smått vildvuxen plats ligger Rysskyrkogården. Under det stora nordiska kriget var Visingsö Sveriges största krigsfångeläger. 2 000 krigsfångar förvarades mellan åren 1715-1719 på Visingsborg. Bland dem var det några hundra ryssar som dog. Här har en stor minnessten rests med deras ryska namn inristade.

Vi fortsätter till öns södra del och kommer fram till Visingsös borgruin. Den sägs vara den första borgen som byggdes i Sverige. Det luktar friskt av ängsblommor och gräs. Här med milsvid utsikt mot dagens Jönköping, låg en gång i tiden maktens centrum. Kvar finns nu några ruiner där svalorna flyger ut och in. En kvinnlig historielärare med rött hår berättar för oss:

– Visst är det fantastiskt! Vilken utsikt! Här hade de koll på allt både på land och ut över vattnet. Och på vintern kunde de frakta olika saker över isen. Det tänker man inte på, att det inte fanns vägar förr. De kom ju först på 1600-talet. Före det fanns det ju bara stigar.

Kvinnan upplyser oss också om att borgen varit beklädd med vit kalk men att man förr i tiden skrapade bort kalken och använde den i åkrarna. Borgen byggdes för så länge sedan som någon gång på 1100-talet och hela fyra kungar har dött här.

Kvällen blir vacker och himlen ljusrosa vid stranden. Det är en speciell stillhet här och jag undrar om det beror på vattnet.

Dagen efter berättar en man på Tempelgården (ett område med byggnader och konst) varför de har flyttat till Visingsö.

– Det är ju ingen mening med att bo i Stockholm när man kan bo här. 

Det är lugnet och naturen som gör att man trivs på ön, säger han. 

 – Och ljuset! Vilka solnedgångar jag kan fota här. Himlen blir alldeles röd! 

 

Vill du läsa en politiskt oberoende (på riktigt) nyhetstidning med ledarartiklar och klassisk inrikes- och utrikesjournalistik utan politisk färgning eller överdrifter? Just nu, tidsbegränsat sommarerbjudande, endast 1 krona (99kr normalt) första månaden – ingen bindning – säg upp enkelt när du vill via mejl eller telefon. Förnyas automatiskt för 99 kr/mån tills du väljer att säga upp. Du riskerar inte mer än första kronan. Klicka här för att starta din provprenumeration nu!