loadingPersikor som odlats inom EU hör till de frukter som sticker ut. 2021 innehöll 35 procent av persikorna PFAS som härrörde från bekämpningsmedel, enligt en rapport från Pesticide Action Network. Arkivbild. Foto: Johan Nilsson/TT
Persikor som odlats inom EU hör till de frukter som sticker ut. 2021 innehöll 35 procent av persikorna PFAS som härrörde från bekämpningsmedel, enligt en rapport från Pesticide Action Network. Arkivbild. Foto: Johan Nilsson/TT
Inrikes

PFAS från bekämpningsmedel i frukt och grönt

Cecilia Klintö/TT

I frukt och grönsaker hittas allt oftare rester av PFAS-kemikalier som används i bekämpningsmedel. En fara för både miljö och människor, anser organisationen Pesticide Action Network (PAN).

PFAS finns i 37 olika bekämpningsmedel som är godkända för användning inom EU. Det ger avtryck i den mat vi äter.

Under en tioårsperiod har andelen frukt och grönt som innehåller PFAS-rester från dessa bekämpningsmedel ökat kraftigt, visar PAN i en ny sammanställning som bygger på officiell myndighetsstatistik.

— PFAS finns i tolv procent av de bekämpningsmedel som får användas i EU. Det vi ser är att användningen av dessa PFAS-bekämpningsmedel ökar. Det är oroväckande, säger Eve Roubinet, expert på ekologisk växtodling och biologisk mångfald på Krav.

Mer i EU-odlat

2011 hittades sådana PFAS-kemikalier i 3,8 procent av undersökta frukter och tio år senare hade andelen stigit till 14 procent. I undersökta grönsaker hade andelen PFAS-fynd på tio år ökat från 2,1 till 7,1 procent.

Exkluderar man importerade grödor och fokuserar bara på det som är odlat inom EU är andelen med PFAS från bekämpningsmedel ännu högre: 20 procent av frukten och 12 procent av grönsakerna (2021).

De mängder av PFAS vi vanligtvis får i oss via mat och dricksvatten orsakar inte akuta hälsoproblem, men vissa PFAS-ämnen lagras länge i kroppen. Foster, spädbarn och barn tros vara extra känsliga för PFAS.

Lagras i kroppen

Av PAN-rapporten framgår inte hur höga halter av PFAS som hittats i frukt och grönt. Men Eve Roubinet anser att förekomsten i sig är oroande och hennes bästa tips är att välja det som odlats ekologiskt.

— Får man i sig PFAS-kemikalier via livsmedel som man äter dagligen lagras de i kroppen, med risk för negativa hälsoeffekter, säger hon.

Det är dock animaliska produkter, inte frukt och grönt, som är den främsta PFAS-källan i maten, framhåller Sabina Litens Karlsson, toxikolog på Livsmedelsverket.

– Vi har undersökt PFAS i frukt och grönt i svenska butiker och i samtliga fall har det varit väldigt låga halter.

För kött, fisk, ägg och inälvsmat finns gränsvärden och företagen ska kontrollera halterna. För frukt och grönt saknas gränsvärden, men det är på gång.

Hennes råd är att äta så varierat som möjligt.

– Om man varierar både sort och ursprung på den mat man köper så minskar man risken att få i sig för mycket av oönskade ämnen.

 

PFAS

PFAS är en förkortning av poly- och perfluorerade alkylsubstanser.

Det finns flera tusen olika PFAS-ämnen. De började framställas i mitten av 1950-talet och har ansetts användbara eftersom de tål höga temperaturer och har förmågan att bilda släta, vatten-, fett- och smutsavvisande ytor.

Eftersom de är svåra att bryta ner finns de överallt i miljön.

Att återkommande få sig PFAS under lång tid skulle kunna påverka hälsan. Foster, spädbarn och barn tros vara extra känsliga. Studier har visat att PFAS-ämnen kan påverka immunförsvaret, födelsevikten, kolesterolhalten i blodet och leverenzymer.

Källa: Livsmedelsverket

(TT)

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback

Läs mer

Mest lästa

Har du ett nyhetstips?

Skicka till es.semithcope@spit.

Rekommenderat

loadingPersikor som odlats inom EU hör till de frukter som sticker ut. 2021 innehöll 35 procent av persikorna PFAS som härrörde från bekämpningsmedel, enligt en rapport från Pesticide Action Network. Arkivbild. Foto: Johan Nilsson/TT
Persikor som odlats inom EU hör till de frukter som sticker ut. 2021 innehöll 35 procent av persikorna PFAS som härrörde från bekämpningsmedel, enligt en rapport från Pesticide Action Network. Arkivbild. Foto: Johan Nilsson/TT
Inrikes

PFAS från bekämpningsmedel i frukt och grönt

Cecilia Klintö/TT

I frukt och grönsaker hittas allt oftare rester av PFAS-kemikalier som används i bekämpningsmedel. En fara för både miljö och människor, anser organisationen Pesticide Action Network (PAN).

PFAS finns i 37 olika bekämpningsmedel som är godkända för användning inom EU. Det ger avtryck i den mat vi äter.

Under en tioårsperiod har andelen frukt och grönt som innehåller PFAS-rester från dessa bekämpningsmedel ökat kraftigt, visar PAN i en ny sammanställning som bygger på officiell myndighetsstatistik.

— PFAS finns i tolv procent av de bekämpningsmedel som får användas i EU. Det vi ser är att användningen av dessa PFAS-bekämpningsmedel ökar. Det är oroväckande, säger Eve Roubinet, expert på ekologisk växtodling och biologisk mångfald på Krav.

Mer i EU-odlat

2011 hittades sådana PFAS-kemikalier i 3,8 procent av undersökta frukter och tio år senare hade andelen stigit till 14 procent. I undersökta grönsaker hade andelen PFAS-fynd på tio år ökat från 2,1 till 7,1 procent.

Exkluderar man importerade grödor och fokuserar bara på det som är odlat inom EU är andelen med PFAS från bekämpningsmedel ännu högre: 20 procent av frukten och 12 procent av grönsakerna (2021).

De mängder av PFAS vi vanligtvis får i oss via mat och dricksvatten orsakar inte akuta hälsoproblem, men vissa PFAS-ämnen lagras länge i kroppen. Foster, spädbarn och barn tros vara extra känsliga för PFAS.

Lagras i kroppen

Av PAN-rapporten framgår inte hur höga halter av PFAS som hittats i frukt och grönt. Men Eve Roubinet anser att förekomsten i sig är oroande och hennes bästa tips är att välja det som odlats ekologiskt.

— Får man i sig PFAS-kemikalier via livsmedel som man äter dagligen lagras de i kroppen, med risk för negativa hälsoeffekter, säger hon.

Det är dock animaliska produkter, inte frukt och grönt, som är den främsta PFAS-källan i maten, framhåller Sabina Litens Karlsson, toxikolog på Livsmedelsverket.

– Vi har undersökt PFAS i frukt och grönt i svenska butiker och i samtliga fall har det varit väldigt låga halter.

För kött, fisk, ägg och inälvsmat finns gränsvärden och företagen ska kontrollera halterna. För frukt och grönt saknas gränsvärden, men det är på gång.

Hennes råd är att äta så varierat som möjligt.

– Om man varierar både sort och ursprung på den mat man köper så minskar man risken att få i sig för mycket av oönskade ämnen.

 

PFAS

PFAS är en förkortning av poly- och perfluorerade alkylsubstanser.

Det finns flera tusen olika PFAS-ämnen. De började framställas i mitten av 1950-talet och har ansetts användbara eftersom de tål höga temperaturer och har förmågan att bilda släta, vatten-, fett- och smutsavvisande ytor.

Eftersom de är svåra att bryta ner finns de överallt i miljön.

Att återkommande få sig PFAS under lång tid skulle kunna påverka hälsan. Foster, spädbarn och barn tros vara extra känsliga. Studier har visat att PFAS-ämnen kan påverka immunförsvaret, födelsevikten, kolesterolhalten i blodet och leverenzymer.

Källa: Livsmedelsverket

(TT)

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024