Oväntat överskott i grekiska statsfinanser
Protester mot åtstramningar har blivit vardag i Grekland. Foto: Gregorio Borgia AP/TT-arkivbild


Greklands överskott i statsbudgeten, om man rensar bort lånekostnader, lyfte till 3,9 procent av BNP under fjolåret enligt det krisdrabbade landets statistikbyrå.

Det kan jämföras med ett mål för överskottet på 0,5 procent.

Det oväntat stora budgetöverskottet, exklusive lånekostnader, ses som ett styrketecken i förhandlingarna om villkor för nya nödlån till Grekland, som väntas ta fart igen nästa vecka.

Grekland står inför stora räntebetalningar och amorteringar i juli. Men sedan månader har utbetalningar av nödlån ur det andra stödpaketet till landet stoppats, då långivarnas reformkrav inte har uppfyllts av Aten.

Stödprogrammet är det tredje sedan 2010 och innehåller villkorade nödlån på 86 miljarder euro.

Företrädare för EU och IMF ska enligt Greklands regering återvända till Aten den 25 april för att fortsätta diskussionerna om vad som krävs för att nödlån ska betalas ut. Frågan väntas även komma upp när berörda finansministrar och IMF-chefen Christine Lagarde träffas i Washington i veckan, på IMF:s vårmöte.

Eurozonens finansministrar ska därefter träffas i Bryssel den 22 maj, där frågan om Grekland återigen väntas bli ett huvudnummer.

(TT-AFP-Reuters)

Fakta

Åttonde året av djup kris

Eurolandet Grekland är inne på sitt åttonde år av kris, med skyhög statsskuld och en arbetslöshet på drygt 23 procent. Återigen tryter statskassan inför sommaren samtidigt som betalningskraven tornar upp sig och ekonomin krymper.

Manöverutrymmet för den regeringskoalition som styr landet sedan 2015 är mycket litet, med tuffa villkor från långivare och en befolkning som säger nej till nya åtstramningar.

En bedömare räknar med att dagens situation utmynnar i ett fjärde stödprogram med nödlån och impopulära reformkrav på Grekland. Det kan även bli aktuellt med nyval igen, i ett läge där premiärminister Alexis Tsipras vänsterparti Syriza fallit i opinionsmätningarna.