loading
Protesterna mot åtstramningar har tagit fart i Grekland igen inför den nya runda av reformer som nu planeras. (Foto: Gregorio Borgia AP/TT-arkivbild
Protesterna mot åtstramningar har tagit fart i Grekland igen inför den nya runda av reformer som nu planeras. (Foto: Gregorio Borgia AP/TT-arkivbild
Utrikes

Frysta nödlån pressar Grekland

Epoch Times

Frysta nödlån, risk för inställda betalningar och en ekonomi som börjat krympa igen. Grekland närmar sig åter en finansiell härdsmälta, med risk för grexit, nyval eller ett fjärde stödprogram med villkorade nödlån.

Grekland är inne på sitt åttonde år av kris, med skyhög statsskuld och en arbetslöshet på drygt 23 procent. Återigen tryter statskassan inför sommaren samtidigt som betalningskraven tornar upp sig.

Manöverutrymmet för den regeringskoalition som styr landet sedan 2015 är mycket litet, med tuffa villkor från långivare och en befolkning som säger nej till nya åtstramningar.

Marknaden nervös

Regeringen i Aten hoppas hitta en väg genom nålsögat, en uppgörelse som öppnar dörren för nya nödlån och som även Internationella valutafonden (IMF) kan skriva på. Då skulle fokus kunna flyttas från åtstramningar till skuldlättnader och kanske även kvantitativa lättnader från Europeiska centralbanken (ECB) på samma villkor som andra euroländer får. Det skulle innebära ett stort steg på vägen mot finansiering på egen hand i stället för med villkorade nödlån från EU och IMF.

Men det ser kärvt ut. Mer stöd till Grekland ser än en gång ut att kunna bli en olöst fråga när eurozonens finansministrar träffas på fredag.

Kristecken överallt

Kristecken syns numera nästan överallt. Greklands BNP började krympa igen under fjärde kvartalet i fjol och inköpschefsindex från landets industri har med en nedgång i mars fallit sju månader i rad, med vikande orderingång, ökade varsel och produktionsneddragningar.

Greklands centralbank har begärt en höjning av taket för likviditetsstöd från ECB, för att kunna ge mer akut hjälp till landets banker. Samtidigt visar statistik att grekiska hushåll och företag plockade ut motsvarande 27 miljarder kronor från sina bankkonton under januari-februari. Kontouttagen är därmed på den högsta nivån sedan 2015, när Grekland var nära att sparkas ut ur eurozonen sedan ett tidigare stödprogram till krislandet spårat ur.

Ännu ett stödprogram

Den gången slutade det - efter en dramatisk sommar präglad av våldsamma kravaller, stängda bankomater och kapitalkontroller - med ett tredje stödprogram med nödlån och ett nyval där den bräckliga koalitionsregeringen med vänsterledaren Alexis Tsipras som premiärminister vann med knapp marginal.

Många räknar med att dagens situation utmynnar i ännu ett stödprogram till Grekland, det fjärde sedan 2010. Det kan även bli aktuellt med nyval igen, i ett läge där Tsipras vänsterparti rasat i opinionsmätningarna.

Det skulle bli det sjätte grekiska valet på åtta år.

(TT)

Hård strid om lånevillkor

Greklands premiärminister, vänsterledaren Alexis Tsipras, och hans nyligen ommöblerade ministär jobbar hårt för att få EU och IMF att mjuka upp de politiskt känsligaste lånevillkoren för nya nödlån och samtidigt bana vägen för skuldlättnader. Utfallet är ännu oklart.

Striden står bland annat om ett krav från långivarna på avregleringar, privatiseringar och energireformer. Därtill kommer ett omstritt förslag om att sänka tröskeln för hur mycket man får tjäna i Grekland innan det ska betalas inkomstskatt, från dagens 8 000 euro till 6 000 euro. En annan känslig fråga är den sänkning av Greklands pensionsbudget på 1 procent som Internationella valutafonden (IMF) vill se genomförd 2019.

Vilket budgetmål som ska gälla för Grekland är också en het fråga. Tyskland, Greklands största långivare, vill se ett primärt grekiskt budgetöverskott, exklusive lånekostnader, på 3,5 procent under tio års tid. IMF, som villkorat sin medverkan i det befintliga grekiska stödprogrammet till skuldlättnader, tycker det räcker med 1,5 procent i överskott.

Källor: Reuters

Läs mer

Mest lästa

Rekommenderat

loading
Protesterna mot åtstramningar har tagit fart i Grekland igen inför den nya runda av reformer som nu planeras. (Foto: Gregorio Borgia AP/TT-arkivbild
Protesterna mot åtstramningar har tagit fart i Grekland igen inför den nya runda av reformer som nu planeras. (Foto: Gregorio Borgia AP/TT-arkivbild
Utrikes

Frysta nödlån pressar Grekland

Epoch Times

Frysta nödlån, risk för inställda betalningar och en ekonomi som börjat krympa igen. Grekland närmar sig åter en finansiell härdsmälta, med risk för grexit, nyval eller ett fjärde stödprogram med villkorade nödlån.

Grekland är inne på sitt åttonde år av kris, med skyhög statsskuld och en arbetslöshet på drygt 23 procent. Återigen tryter statskassan inför sommaren samtidigt som betalningskraven tornar upp sig.

Manöverutrymmet för den regeringskoalition som styr landet sedan 2015 är mycket litet, med tuffa villkor från långivare och en befolkning som säger nej till nya åtstramningar.

Marknaden nervös

Regeringen i Aten hoppas hitta en väg genom nålsögat, en uppgörelse som öppnar dörren för nya nödlån och som även Internationella valutafonden (IMF) kan skriva på. Då skulle fokus kunna flyttas från åtstramningar till skuldlättnader och kanske även kvantitativa lättnader från Europeiska centralbanken (ECB) på samma villkor som andra euroländer får. Det skulle innebära ett stort steg på vägen mot finansiering på egen hand i stället för med villkorade nödlån från EU och IMF.

Men det ser kärvt ut. Mer stöd till Grekland ser än en gång ut att kunna bli en olöst fråga när eurozonens finansministrar träffas på fredag.

Kristecken överallt

Kristecken syns numera nästan överallt. Greklands BNP började krympa igen under fjärde kvartalet i fjol och inköpschefsindex från landets industri har med en nedgång i mars fallit sju månader i rad, med vikande orderingång, ökade varsel och produktionsneddragningar.

Greklands centralbank har begärt en höjning av taket för likviditetsstöd från ECB, för att kunna ge mer akut hjälp till landets banker. Samtidigt visar statistik att grekiska hushåll och företag plockade ut motsvarande 27 miljarder kronor från sina bankkonton under januari-februari. Kontouttagen är därmed på den högsta nivån sedan 2015, när Grekland var nära att sparkas ut ur eurozonen sedan ett tidigare stödprogram till krislandet spårat ur.

Ännu ett stödprogram

Den gången slutade det - efter en dramatisk sommar präglad av våldsamma kravaller, stängda bankomater och kapitalkontroller - med ett tredje stödprogram med nödlån och ett nyval där den bräckliga koalitionsregeringen med vänsterledaren Alexis Tsipras som premiärminister vann med knapp marginal.

Många räknar med att dagens situation utmynnar i ännu ett stödprogram till Grekland, det fjärde sedan 2010. Det kan även bli aktuellt med nyval igen, i ett läge där Tsipras vänsterparti rasat i opinionsmätningarna.

Det skulle bli det sjätte grekiska valet på åtta år.

(TT)

Hård strid om lånevillkor

Greklands premiärminister, vänsterledaren Alexis Tsipras, och hans nyligen ommöblerade ministär jobbar hårt för att få EU och IMF att mjuka upp de politiskt känsligaste lånevillkoren för nya nödlån och samtidigt bana vägen för skuldlättnader. Utfallet är ännu oklart.

Striden står bland annat om ett krav från långivarna på avregleringar, privatiseringar och energireformer. Därtill kommer ett omstritt förslag om att sänka tröskeln för hur mycket man får tjäna i Grekland innan det ska betalas inkomstskatt, från dagens 8 000 euro till 6 000 euro. En annan känslig fråga är den sänkning av Greklands pensionsbudget på 1 procent som Internationella valutafonden (IMF) vill se genomförd 2019.

Vilket budgetmål som ska gälla för Grekland är också en het fråga. Tyskland, Greklands största långivare, vill se ett primärt grekiskt budgetöverskott, exklusive lånekostnader, på 3,5 procent under tio års tid. IMF, som villkorat sin medverkan i det befintliga grekiska stödprogrammet till skuldlättnader, tycker det räcker med 1,5 procent i överskott.

Källor: Reuters

Rekommenderat

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad (föräldraledig)

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024