loadingBlåskrabban från Asien anses för första gången ha fortplantat sig vid den svenska västkusten. Foto: Björn Larsson Rosvall/TT
Blåskrabban från Asien anses för första gången ha fortplantat sig vid den svenska västkusten. Foto: Björn Larsson Rosvall/TT
Inrikes

Oron för blåskrabba växer på västkusten

Epoch Times

Nu växer oron för att den asiatiska blåskrabban ska etablera sig på västkusten. För första gången kan man konstatera att krabbarten förökat sig i svenska vatten.

Hårda vintrar bedöms vara det enda som kan stoppa nykomlingen.

Blåskrabban är ganska liten, med en ryggsköld som är högst fyra centimeter bred. Men den äter både växter och djur, förökar sig snabbt, och befaras kunna tränga undan vår vanliga strandkrabba.

Arten har kommit till Europa med sjöfart från Asien, som fripassagerare i fartygens ballastvatten. Den har observerats på västkusten under några år.

Pojke hittade 50

I sommar har man för första gången sett att blåskrabban kunnat fortplanta sig här. Allmänheten har rapporterat om många fynd.

– En privatperson i Stenungsund berättade att hans son gått och vänt på stenar vid stranden och fått ihop 50 små blåskrabbor på en halvtimme. Sedan åkte folk från länsstyrelsen dit och kunde plocka upp lika många, säger Matz Berggren, forskare i marina vetenskaper på Göteborgs universitet.

Hans bedömning är att blåskrabborna nu på vissa ställen är så många att de måste ha kunnat föröka sig. Alla individer kan inte ha kommit in med ballastvatten.

– Det är oroväckande. Kan de fortsätta göra lyckade fortplantningar blir arten etablerad. Då blir det stor konkurrens med strabbkrabban. Men eftersom blåskrabban äter allt kan de också förändra ekologin i den översta strandzonen där de håller till, ner till två meters djup, säger Matz Berggren.

Isläggning ett hot

Blåskrabban är en kallvattenart som hör hemma i vatten runt Japan och Korea. Men vintrar med isläggning bedöms kunna bli för tufft för arten.

– Vi har fått enstaka fynd rån Koster till Öresund, bland annat ett antal små individer i Laholmsbukten och Skälderviken. Men massfynden har gjorts runt Göteborg och Stenungsund, säger Matz Berggren.

Blåskrabban känns igen på en hudblåsa i "tumvecket" mellan hanens klor, fyrkantigt skal och tvärrandiga ben.

– Det ser småbarn när de fiskar, att några krabbor i hinken ser annorlunda ut, säger Matz Berggren.

Gillar badstränder

Penselkrabban är en närbesläktad art som också hittats på västkusten. Den har en liten hårtofs på klorna.

– Blåskrabban gillar typ badstränder där det skvalpar på i vattnet. Penselkrabban vill ha mer skyddade, lugna vikar.

Matz Berggren tvivlar på att det vore meningsfullt av EU att sätta upp blåskrabban på listan över invasiva arter. Han undrar:

– Hur skulle handlingsprogrammet för att bli av med dem se ut?

(Micke Larsson/TT)

Blåskrabba

(TT)

Blåskrabba, även känd som asiatisk strandkrabba, finns som en främmande art längs Atlantkusten och Nordsjökusten.

Namnet har den fått av den blåsa som sitter i "tumvecket" på hanens klor.

Krabban är liten, max fyra centimeter över ryggen. Den har stor aptit, äter det mesta, förökar sig snabbt och tål stora variationer i vattentemperatur och salthalt.

Tack vare sin aptit, tålighet och snabba fortplantning konkurrerar den med andra bottenlevande arter om mat och utrymme. I Nordamerika har blåskrabban trängt undan den art av strandkrabba som också är inhemsk i Sverige.

En blåskrabba kan leva i fem–sex år.

Arten kan fortplanta sig flera gånger på en sommar.

Källa: Havs- och vattenmyndigheten, Göteborgs universitet

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback

Läs mer

Mest lästa

Har du ett nyhetstips?

Skicka till es.semithcope@spit.

Rekommenderat

loadingBlåskrabban från Asien anses för första gången ha fortplantat sig vid den svenska västkusten. Foto: Björn Larsson Rosvall/TT
Blåskrabban från Asien anses för första gången ha fortplantat sig vid den svenska västkusten. Foto: Björn Larsson Rosvall/TT
Inrikes

Oron för blåskrabba växer på västkusten

Epoch Times

Nu växer oron för att den asiatiska blåskrabban ska etablera sig på västkusten. För första gången kan man konstatera att krabbarten förökat sig i svenska vatten.

Hårda vintrar bedöms vara det enda som kan stoppa nykomlingen.

Blåskrabban är ganska liten, med en ryggsköld som är högst fyra centimeter bred. Men den äter både växter och djur, förökar sig snabbt, och befaras kunna tränga undan vår vanliga strandkrabba.

Arten har kommit till Europa med sjöfart från Asien, som fripassagerare i fartygens ballastvatten. Den har observerats på västkusten under några år.

Pojke hittade 50

I sommar har man för första gången sett att blåskrabban kunnat fortplanta sig här. Allmänheten har rapporterat om många fynd.

– En privatperson i Stenungsund berättade att hans son gått och vänt på stenar vid stranden och fått ihop 50 små blåskrabbor på en halvtimme. Sedan åkte folk från länsstyrelsen dit och kunde plocka upp lika många, säger Matz Berggren, forskare i marina vetenskaper på Göteborgs universitet.

Hans bedömning är att blåskrabborna nu på vissa ställen är så många att de måste ha kunnat föröka sig. Alla individer kan inte ha kommit in med ballastvatten.

– Det är oroväckande. Kan de fortsätta göra lyckade fortplantningar blir arten etablerad. Då blir det stor konkurrens med strabbkrabban. Men eftersom blåskrabban äter allt kan de också förändra ekologin i den översta strandzonen där de håller till, ner till två meters djup, säger Matz Berggren.

Isläggning ett hot

Blåskrabban är en kallvattenart som hör hemma i vatten runt Japan och Korea. Men vintrar med isläggning bedöms kunna bli för tufft för arten.

– Vi har fått enstaka fynd rån Koster till Öresund, bland annat ett antal små individer i Laholmsbukten och Skälderviken. Men massfynden har gjorts runt Göteborg och Stenungsund, säger Matz Berggren.

Blåskrabban känns igen på en hudblåsa i "tumvecket" mellan hanens klor, fyrkantigt skal och tvärrandiga ben.

– Det ser småbarn när de fiskar, att några krabbor i hinken ser annorlunda ut, säger Matz Berggren.

Gillar badstränder

Penselkrabban är en närbesläktad art som också hittats på västkusten. Den har en liten hårtofs på klorna.

– Blåskrabban gillar typ badstränder där det skvalpar på i vattnet. Penselkrabban vill ha mer skyddade, lugna vikar.

Matz Berggren tvivlar på att det vore meningsfullt av EU att sätta upp blåskrabban på listan över invasiva arter. Han undrar:

– Hur skulle handlingsprogrammet för att bli av med dem se ut?

(Micke Larsson/TT)

Blåskrabba

(TT)

Blåskrabba, även känd som asiatisk strandkrabba, finns som en främmande art längs Atlantkusten och Nordsjökusten.

Namnet har den fått av den blåsa som sitter i "tumvecket" på hanens klor.

Krabban är liten, max fyra centimeter över ryggen. Den har stor aptit, äter det mesta, förökar sig snabbt och tål stora variationer i vattentemperatur och salthalt.

Tack vare sin aptit, tålighet och snabba fortplantning konkurrerar den med andra bottenlevande arter om mat och utrymme. I Nordamerika har blåskrabban trängt undan den art av strandkrabba som också är inhemsk i Sverige.

En blåskrabba kan leva i fem–sex år.

Arten kan fortplanta sig flera gånger på en sommar.

Källa: Havs- och vattenmyndigheten, Göteborgs universitet

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024