loading



Skyltar på kinesiska syns på denna bild av en tibetansk man i traditionella kläder som betraktar kinesiska paramilitärer i kravallutrustning i Guomaying på den tibetanska platån.  Foto: Frederic J. Brown/AFP/Getty Images
Skyltar på kinesiska syns på denna bild av en tibetansk man i traditionella kläder som betraktar kinesiska paramilitärer i kravallutrustning i Guomaying på den tibetanska platån. Foto: Frederic J. Brown/AFP/Getty Images
Opinion

Omvärldens intresse för Kinas övergrepp i Tibet har svalnat

Christer Cederlöf

Den kinesiska regimens metoder för att omskola det tibetanska folket till den kommunistiska doktrinen och kollektivt bestraffa tibetaner som kräver mänskliga rättigheter fortsätter med oförminskad styrka enligt TCHRD (Tibetan Center for Human Rights and Democracy).

Den tibetanske mannen Shonu Palden var försvunnen i åratal, och de kinesiska myndigheterna vägrade tillträde för mannens dotter till skolgång för att fadern tidigare varit involverad i politisk verksamhet.

Shonu Palden var nära döden på grund av av sina tortyrskador, och regimen släppte honom i förtid, eftersom fortsatt fängelsestraff hade kunnat leda till hans död. Efter frisläppandet har han genomgått flera operationer och lidit av stora hälsokomplikationer, inklusive hjärtsjukdom, som han utvecklat som ett resultat av interneringen.

Källor har nu berättat för TCHRD att Shonu Paldens åtta år gamla dotter Namgyal Dolma blivit nekad skolgång på grund av hennes fars politiska förflutna. Enligt skolmyndigheten är orsaken till att Dolma nekats skolgång att man uppgivit ett felaktigt födelsedatum. När hennes föräldrar ifrågasatte hos de lokala myndigheterna varför man behandlat henne annorlunda än andra barn fick de veta att orsaken var hennes fars politiska förflutna.

Shonu Paldens fall visar att den kinesiska regimen brutit mot sina skyldigheter enligt konventionen mot tortyr och annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling/bestraffning. Då man nekat dottern skolgång har man klart brutit mot skyldigheten enligt barnkonventionen och konventionen om avskaffande av alla former av rasdiskriminering, vilka ratificierades 1992 respektive 1981.

Den 23 december 2017 brände sig den 30-årige tibetanen Konpey till döds som en protest mot den kinesiska regimens repressiva politik i Tibet. Samtidigt grep de kinesiska myndigheterna den avlidnes far, Gyakyab, av okända skäl. Det ska tilläggas att det snarare är regel än undantag att fängsla familj och släktingar vid politiska protester.

Regimen använder godtyckligt frihetsberövande och kollektiva straff som avskräckande metod. Sedan 2012 har tibetanska hushåll och byar blivit straffade vid fredliga demonstrationer mot den kinesiska regimen. Den kinesiska regimen har sänt ut lokala direktiv att släkt, byar och kloster som ger donationer till familjer som har en person som har tänt eld på sig själv i protest ska fråntas alla offentliga förmåner, man ska nekas marknadsföring och utsättas för offentlig kritik. På platser där det förekommer självbränningar ska alla statligt finansierade projekt avbrytas i tre år.

Intresset för Tibets folk har svalnat i samma takt som den globala ekonomiska tillväxten har ökat. Frågan man bör ställa sig är vad gränsen går för en demokratisk värdegrund och vilket pris vi är villiga att betala.

Efter OS i Peking 2008 har Kinas progressiva marknadsekonomi, blandat med en kommunistisk doktrin, haft framgång i västvärlden. Man straffar inte bara folk i Tibet och Kina som på något sätt protesterar när regimen kränker de mänskliga rättigheterna, utan man griper även och hämtar hem kinesiska regimkritiker från andra asiatiska länder.

Alla som ansluter sig till principen om allas lika värde bör ta i beaktande att ovanstående är exempel på hur det kan gå om vi inte funderar över vår egen demokrati. Hur mycket ekonomiskt beroende är det försvarbart att acceptera ifall vi själva måste förhandla bort vår demokrati, då vi samarbetar med en regim som anser att yttrandefrihet betraktas som separatism, och bestraffar all kritik av regimens brist på mänskliga rättigheter kollektivt?

Åsikter som uttrycks i artikeln är författarens egna.

Läs mer

Mest lästa

Rekommenderat

loading



Skyltar på kinesiska syns på denna bild av en tibetansk man i traditionella kläder som betraktar kinesiska paramilitärer i kravallutrustning i Guomaying på den tibetanska platån.  Foto: Frederic J. Brown/AFP/Getty Images
Skyltar på kinesiska syns på denna bild av en tibetansk man i traditionella kläder som betraktar kinesiska paramilitärer i kravallutrustning i Guomaying på den tibetanska platån. Foto: Frederic J. Brown/AFP/Getty Images
Opinion

Omvärldens intresse för Kinas övergrepp i Tibet har svalnat

Christer Cederlöf

Den kinesiska regimens metoder för att omskola det tibetanska folket till den kommunistiska doktrinen och kollektivt bestraffa tibetaner som kräver mänskliga rättigheter fortsätter med oförminskad styrka enligt TCHRD (Tibetan Center for Human Rights and Democracy).

Den tibetanske mannen Shonu Palden var försvunnen i åratal, och de kinesiska myndigheterna vägrade tillträde för mannens dotter till skolgång för att fadern tidigare varit involverad i politisk verksamhet.

Shonu Palden var nära döden på grund av av sina tortyrskador, och regimen släppte honom i förtid, eftersom fortsatt fängelsestraff hade kunnat leda till hans död. Efter frisläppandet har han genomgått flera operationer och lidit av stora hälsokomplikationer, inklusive hjärtsjukdom, som han utvecklat som ett resultat av interneringen.

Källor har nu berättat för TCHRD att Shonu Paldens åtta år gamla dotter Namgyal Dolma blivit nekad skolgång på grund av hennes fars politiska förflutna. Enligt skolmyndigheten är orsaken till att Dolma nekats skolgång att man uppgivit ett felaktigt födelsedatum. När hennes föräldrar ifrågasatte hos de lokala myndigheterna varför man behandlat henne annorlunda än andra barn fick de veta att orsaken var hennes fars politiska förflutna.

Shonu Paldens fall visar att den kinesiska regimen brutit mot sina skyldigheter enligt konventionen mot tortyr och annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling/bestraffning. Då man nekat dottern skolgång har man klart brutit mot skyldigheten enligt barnkonventionen och konventionen om avskaffande av alla former av rasdiskriminering, vilka ratificierades 1992 respektive 1981.

Den 23 december 2017 brände sig den 30-årige tibetanen Konpey till döds som en protest mot den kinesiska regimens repressiva politik i Tibet. Samtidigt grep de kinesiska myndigheterna den avlidnes far, Gyakyab, av okända skäl. Det ska tilläggas att det snarare är regel än undantag att fängsla familj och släktingar vid politiska protester.

Regimen använder godtyckligt frihetsberövande och kollektiva straff som avskräckande metod. Sedan 2012 har tibetanska hushåll och byar blivit straffade vid fredliga demonstrationer mot den kinesiska regimen. Den kinesiska regimen har sänt ut lokala direktiv att släkt, byar och kloster som ger donationer till familjer som har en person som har tänt eld på sig själv i protest ska fråntas alla offentliga förmåner, man ska nekas marknadsföring och utsättas för offentlig kritik. På platser där det förekommer självbränningar ska alla statligt finansierade projekt avbrytas i tre år.

Intresset för Tibets folk har svalnat i samma takt som den globala ekonomiska tillväxten har ökat. Frågan man bör ställa sig är vad gränsen går för en demokratisk värdegrund och vilket pris vi är villiga att betala.

Efter OS i Peking 2008 har Kinas progressiva marknadsekonomi, blandat med en kommunistisk doktrin, haft framgång i västvärlden. Man straffar inte bara folk i Tibet och Kina som på något sätt protesterar när regimen kränker de mänskliga rättigheterna, utan man griper även och hämtar hem kinesiska regimkritiker från andra asiatiska länder.

Alla som ansluter sig till principen om allas lika värde bör ta i beaktande att ovanstående är exempel på hur det kan gå om vi inte funderar över vår egen demokrati. Hur mycket ekonomiskt beroende är det försvarbart att acceptera ifall vi själva måste förhandla bort vår demokrati, då vi samarbetar med en regim som anser att yttrandefrihet betraktas som separatism, och bestraffar all kritik av regimens brist på mänskliga rättigheter kollektivt?

Åsikter som uttrycks i artikeln är författarens egna.

Rekommenderat

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024