Fertilitetstalen i västländer har under de senaste åren fallit till historiskt låga nivåer. Under det förra året låg inte ett enda västerländskt land över ersättningsnivån på 2,1 barn per kvinna. Drivkrafterna sägs vara flera, exempelvis bättre pensionssystem, större krav på tillbringade år i utbildningssystem, fler kvinnor i förvärvsarbete, med mera.
Men samtidigt går det att påstå att drivkrafterna egentligen är få. Kanske går många av dem att sammanfatta med begreppet ”oförutsägbara konsekvenser”. Ty vilka var de som på sin tid förutsåg att ett mer frikostigt pensionssystem, fler år i skolan, eller fler kvinnor i förvärvsarbete skulle framkalla en sådan kollaps i födelsetalen?
Våra samhällen utgör – precis som klimatet eller immunförsvaret – vad man inom vetenskapen kallar för komplexa system. Systemens beteende sträcker sig långt bortom summan av deras beståndsdelar. Begreppet ”emergenta egenskaper” kommer till användning här. Dessa egenskaper blir svåra att förutse och modellera på grund av det ömsesidiga beroendet och samverkan mellan systemens beståndsdelar. En liten intervention kan orsaka djupgående och oväntade följder, vilket i folkmun kallas för fjärilseffekter. I stället måste man räkna med oförutsägbara konsekvenser om – eller när – man försöker påverka systemens beteenden.
I fallet med födelsetalen finns det indikationer på att de låga födelsetalen till viss del kan härledas till lagstiftningen om bilbälten för barn. Amerikanska forskare menar i ett utkast till en artikel att de negativa effekterna (på födelsetalen) av strängare bilbälteslagstiftning är i samma härad som effekterna av obligatorisk skolgång. Den senare resulterade i en betydande minskning av födelsetalen bland tonåriga kvinnor.
Innan man river ner ett staket bör man till fullo förstå dess ursprungliga syfte och funktion.
I detta fall upptäckte forskarna att kvinnor som sedan tidigare hade barn i åldersspann för vilka användning av bilbarnstolar var lagstadgad hade en lägre benägenhet att föda ett tredje barn. Vanliga bilar skulle inte ha plats för tre bilbarnstolar så ett tredje barn skulle medföra stora extra kostnader, vilket kan ha avhållit många kvinnor från att skaffa fler barn. Forskarna framhöll visserligen att bilbälteslagstiftningen hade förhindrat ungefär 57 barns dödsfall i bilolyckor under år 2017. Men det är ändå anmärkningsvärt att lagstiftningen samma år verkar ha lett till att cirka 8 000 födslar uteblev (och hela 145 000 färre födslar sedan 1980).
Författaren och litteraturkritikern G.K. Chesterton är berömd för konceptet Chestertons staket: innan man river ner ett staket bör man till fullo förstå dess ursprungliga syfte och funktion. Riskerar inte dagens politiker att göra något liknande om de går till mötes kraven på en inskränkt yttrandefrihet? Om något så enkelt som lagstiftning kring bilbarnstolar – skapad i all välmening – kan ge upphov till så omfattande och oförutsägbara följder, hur säkra kan de då vara på sin sak?
Kontakta skribenten: [email protected]
