Sverige får godkänt trots att en stor andel elever exkluderades från kunskapsmätningen Pisa 2018, anser OECD. I en granskning som utbildningsminister Anna Ekström beställt kallar OECD Sveriges resultat för "acceptabla". Men det finns reservationer.
"Jag är glad att kunna konstatera att Sveriges Pisa-resultat står sig. OECD konstaterar att det antal elever som exkluderades i Sverige är rimligt, givet det stora antal nyanlända som kom hit åren innan PISA 2018. Genomgången av exkluderingen är grundlig och det är bra att OECD bedömer att Sverige har uppfyllt Pisa:s krav", säger utbildningsminister Anna Ekström (S) i en skriftlig kommentar.
När resultaten från senaste Pisa-mätningen kom i december i fjol hade Sveriges elever förbättrat sina resultat jämfört med tre år tidigare. Men förbättringen har ifrågasatts, utifrån hur urvalet till mätningen 2018 gjordes.
Andelen elever som exkluderades från att skriva testen i Sverige var drygt 11 procent, jämfört med gränsen som egentligen går vid fem procent.
Enligt Expressen, som granskat mätmetoderna, hade de svenska skolorna även plockat bort elever som borde ha skrivit Pisatesten, och Skolverket gjort felberäkningar.
Språkfaktorn
Men OECD kallar nu i sin granskning Sveriges resultat för acceptabla, med tanke på att Sverige tagit emot många invandrar- och flyktingungdomar som inte hunnit lära sig svenska.
Enligt OECD:s beräkningar är det uppskattade antalet elever som exkluderades från testerna i Pisa 2018 på grund av språket, jämförbart med det uppskattade antalet elever som potentiellt kunde bli exkluderade på grund av språket.
"Detta antyder att språkfaktorn förklarar den höga uteslutningsgraden, som kan vara relaterad till ökningen av invandrar- och flyktingelever som inte talar undervisningsspråket", skriver OECD.
OECD poängterar dock i sin rapport att sifferunderlaget inte är exakt när det gäller hur många elever som exkluderats just på grund av de inte kan tillräckligt mycket svenska. Istället är det en uppskattning som bygger på diverse antaganden.
OECD:s Pisamätningar är kända i större delen av världen. Mätningarna brukar bedömas som solida och resultaten för respektive land brukar påverka den inhemska utbildningspolitiken.
Vänt trenden
Det gäller inte minst i Sverige, som hade en djupdykning resultatmässigt i Pisa 2012, med en rad politiska initiativ som följd. Därefter har Sverige vänt trenden.
I den senaste Pisamätningen, som genomfördes 2018 och presenterades i december 2019, fick de svenska eleverna ett bättre resultat än i Pisa 2015.
Även Riksrevisionen ska granska Sveriges sätt att sköta Pisa 2018.
"Riksrevisionen har andra och bättre möjligheter att ta in information från svenska myndigheter och skolor än vad OECD har. Vår bedömning är att vår granskning kan ge ett mervärde utöver OECD:s granskning", skrev revisionsdirektör Sofia Sandgren Massih till TT i onsdags.
(Jens Bornemann/TT)
