Nöjesläsningen minskar bland barn och unga samtidigt som svenska elever uppvisar en bristande läsförmåga. Det visar en ny rapport från Svenska Förläggareföreningen.
Är ljudboken ett hot eller en hjälp för den tryckta boken, och hur står sig läsningen i den svenska skolan i ett internationellt perspektiv? Det är ett par av frågeställningarna i rapporten "Läsandets årsringar" skriven av litteratursociologerna Anna Nordlund och Johan Svedjedal.
Efter att ha studerat statistik och utveckling från de senaste decennierna beskriver de den svenska läskulturen som både "stark och tynande".
"Den tryckta boken har klarat digitaliseringen bättre än andra traditionella medier, men också den har påverkats av den konkurrens från nya medier som har omformat vår läskultur under det senaste kvartseklet" säger Johan Svedjedal i ett pressmeddelande.
När det gäller barn och ungas läsning konstaterar rapportens författare att det är starka läsupplevelser som ger läsmotivation och att sådana ska vara själva målet med undervisningen. Om det uppfylls leder det i sin tur till att elevernas språkliga, kognitiva och emotionella förmågor förbättras.
Mycket tyder dock på att främjandet av starka läsupplevelser är ett eftersatt mål i skolan, enligt rapporten.
Samtliga nordiska länder har i dag en lägre andel elever som tycker om att läsa jämfört med genomsnittet i EU- och OECD-länderna. Lägst andel i Norden har Sverige. En möjlig förklaring – förutom litteraturundervisningen i skolan – skulle kunna vara att andelen extrema användare av dator och it (mer än fyra timmar per dag) är högre i de nordiska länderna jämfört med andra jämförbara länder.
(Erika Josefsson/TT)
