Celler som producerar insulin kan bli "omogna" och leda till diabetes typ 2. En nyupptäckt mekanism får forskare vid Göteborgs universitet att tro på kliniska behandlingar med redan existerande läkemedel för andra sjukdomar.
En stor majoritet av landets diabetiker lider av typ 2-varianten för vilken livsstilen är central.
Forskarna har via 124 cellprover från personer med typ 2 ringat in vilka genförändringar i cellerna som påverkade diabetesförloppet mest.
Av nära 3 000 förändrade gener har 168 nyckelgener identifierats varav en, SOX5, sticker ut mest.
Genom att artificiellt undertrycka och "stänga av" SOX5 försämras de 168 genernas funktion och cellerna backar i mognadsgrad. Men om SOX5 tillförs kan insulinförsättningen normaliseras, visar rönen som publicerats i Nature Communications.
Fina tester
Den huvudansvarige forskaren Anders Rosengren, docent och läkare vid Göteborgs universitet, liknar mekanismen vid en volymkontroll som skruvar upp eller drar ner mognadsgraden i de insulinproducerande cellerna.
Det fina i kråksången är att det redan finns läkemedel för andra sjukdomar, till exempel nervsjukdomar som epilepsi, som påverkar cellernas mognadsgrad.
– Vi har testat en del sådana läkemedel i celler och fått väldigt fina effekter. Men det är för tidigt att säga om det verkligen håller för patienter också, säger Anders Rosengren till TT.
Nästa steg att undersöka i vilken grad det går att återanvända befintliga läkemedel på den nyupptäckta mekanismen. Det gäller att få till en optimal balans mellan effekt och biverkningar. Det sistnämnda är viktigt eftersom typ2-patienter kan få medicinera i flera årtionden.
Kan gå snabbt
Helt nya läkemedel måste genomgå prövningar som kan ta 10-15 år. Men forskarna hoppas kunna korta väntetiden väsentligt.
– Om det är så att man kan återanvända läkemedel som redan finns på ett nytt sjukdomsområde, handlar det om cirka fem år, säger Anders Rosengren.
De önskvärda verkningsmekanismerna i befintliga mediciner är kända och 10-15 läkemedel är potentiella kandidater att testas med SOX5.
– Det verkar som att det är ganska många gener som samverkar. SOX5 är en viktig spelare, men det finns säkert flera stycken till av de 168, säger Anders Rosengren.
(TT)
