loading
Greklands premiärminister Alexis Tsipras. Foto: Thanassis Stavrakis-arkivbild
Greklands premiärminister Alexis Tsipras. Foto: Thanassis Stavrakis-arkivbild
Utrikes

Nytt försök att lösa grekisk kris

Epoch Times

Diskussionen om skuldlättnader dominerar när euroländernas finansministrar gör ännu ett försök att enas om Greklands ekonomiska situation.

Frågan är om Grekland nöjer sig med övriga länders vänta-och-se.

När ministrarna samlas i Luxemburg finns ett visst hopp om att äntligen kunna enas om att betala ut de cirka åtta miljarder euro som Grekland länge väntat på från landets senaste nödpaket från 2015.

Pengarna behövs akut i juli för att betala räkningar, men har hållits inne under lång tid i väntan på att den grekiska regeringen ska ha uppfyllt alla villkor.

Utlovar "klarhet"

Positiva ord har ändå hörts under veckan från såväl Tysklands som Frankrikes finansministrar.

– Jag hoppas i dag att vi kommer att ta ett väldigt positivt steg framåt, som bygger på de stora insatser som grekerna har gjort, säger i sin tur eurofinansministrarnas ordförande Jeroen Dijsselbloem på väg in till mötet.

– I dag ska vi ge mer klarhet till Grekland och IMF - som bett om det - om hur vi kommer att gå vidare nästa år och beräkna vilka skuldlättnader som behövs, säger den nederländske finansministern på plats i Luxemburg.

EU:s finanskommissionär Pierre Moscovici är för sin del mer filosofisk om möjligheterna för en lösning.

– Jag tror och jag hoppas det. Jag hoppas för att jag tror och jag tror för att jag hoppas.

Skuldlättning?

Men även om övriga euroländer och Internationella valutafonden (IMF) ger klartecken är det inte givet att Grekland accepterar det. Regeringen i Aten vill nämligen också ha en tydligare uppgörelse kring hanteringen av landets enorma statsskuld, motsvarande nästan 200 procent av Greklands BNP.

Premiärminister Alexis Tsipras har varnat för att han annars kommer att kräva en behandling av skuldlättnadsfrågan vid nästa veckas toppmöte för EU-ländernas stats- och regeringschefer i Bryssel.

Dijsselbloem betonar dock att några slutliga skuldlättnadsbeslut inte kommer nu.

– Vi har alltid sagt att det kommer att ske i slutet av stödprogrammet, mot slutet av nästa år, säger Dijsselbloem i Luxemburg.

(TT:s korrespondent i Bryssel)

Greklands skuld

Greklands statsskuld har svällt till 197 procent av BNP under de dryga sju åren av djup kris, bland annat då krisen raderat ut en stor del av landets BNP. Taket i EU:s stabilitetspakt ligger på 60 procent av BNP.

Långivarna inledde diskussioner om skuldlättnader för Grekland i fjol. Det som tagits upp hittills är möjligheten att förlänga löptider på lån, sockrat med förlängda perioder där befintliga lån är räntebefriade. Men då har euroländerna ställt krav på att Grekland först uppfyller alla reformkrav fram till det att det tredje stödprogrammet med nödlån till krislandet löper ut 2018.

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback

Läs mer

Mest lästa

Har du ett nyhetstips?

Skicka till es.semithcope@spit.

Rekommenderat

loading
Greklands premiärminister Alexis Tsipras. Foto: Thanassis Stavrakis-arkivbild
Greklands premiärminister Alexis Tsipras. Foto: Thanassis Stavrakis-arkivbild
Utrikes

Nytt försök att lösa grekisk kris

Epoch Times

Diskussionen om skuldlättnader dominerar när euroländernas finansministrar gör ännu ett försök att enas om Greklands ekonomiska situation.

Frågan är om Grekland nöjer sig med övriga länders vänta-och-se.

När ministrarna samlas i Luxemburg finns ett visst hopp om att äntligen kunna enas om att betala ut de cirka åtta miljarder euro som Grekland länge väntat på från landets senaste nödpaket från 2015.

Pengarna behövs akut i juli för att betala räkningar, men har hållits inne under lång tid i väntan på att den grekiska regeringen ska ha uppfyllt alla villkor.

Utlovar "klarhet"

Positiva ord har ändå hörts under veckan från såväl Tysklands som Frankrikes finansministrar.

– Jag hoppas i dag att vi kommer att ta ett väldigt positivt steg framåt, som bygger på de stora insatser som grekerna har gjort, säger i sin tur eurofinansministrarnas ordförande Jeroen Dijsselbloem på väg in till mötet.

– I dag ska vi ge mer klarhet till Grekland och IMF - som bett om det - om hur vi kommer att gå vidare nästa år och beräkna vilka skuldlättnader som behövs, säger den nederländske finansministern på plats i Luxemburg.

EU:s finanskommissionär Pierre Moscovici är för sin del mer filosofisk om möjligheterna för en lösning.

– Jag tror och jag hoppas det. Jag hoppas för att jag tror och jag tror för att jag hoppas.

Skuldlättning?

Men även om övriga euroländer och Internationella valutafonden (IMF) ger klartecken är det inte givet att Grekland accepterar det. Regeringen i Aten vill nämligen också ha en tydligare uppgörelse kring hanteringen av landets enorma statsskuld, motsvarande nästan 200 procent av Greklands BNP.

Premiärminister Alexis Tsipras har varnat för att han annars kommer att kräva en behandling av skuldlättnadsfrågan vid nästa veckas toppmöte för EU-ländernas stats- och regeringschefer i Bryssel.

Dijsselbloem betonar dock att några slutliga skuldlättnadsbeslut inte kommer nu.

– Vi har alltid sagt att det kommer att ske i slutet av stödprogrammet, mot slutet av nästa år, säger Dijsselbloem i Luxemburg.

(TT:s korrespondent i Bryssel)

Greklands skuld

Greklands statsskuld har svällt till 197 procent av BNP under de dryga sju åren av djup kris, bland annat då krisen raderat ut en stor del av landets BNP. Taket i EU:s stabilitetspakt ligger på 60 procent av BNP.

Långivarna inledde diskussioner om skuldlättnader för Grekland i fjol. Det som tagits upp hittills är möjligheten att förlänga löptider på lån, sockrat med förlängda perioder där befintliga lån är räntebefriade. Men då har euroländerna ställt krav på att Grekland först uppfyller alla reformkrav fram till det att det tredje stödprogrammet med nödlån till krislandet löper ut 2018.

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024