Nya regler för arbetskraftsinvandring föreslås av regeringens utredare. LO kräver mer åtgärder mot utnyttjande av arbetsinvandrare.
I delbetänkandet från utredningen, som presenteras idag, föreslås åtgärder för att attrahera internationell kompetens till Sverige, men också åtgärder för att motverka missbruk av arbetskraftsinvandring.
Ett förslag är att även arbetskraftsinvandrare ska omfattas av försörjningskrav för att få ta hit sina familjer.
Enligt vad TT erfar innebär förslaget att samma krav ska gälla som de krav Migrationskommittén har föreslagit för anhöriginvandring för personer som har fått asyl.
Inget bostadskrav
En skillnad är dock kravet på lämplig bostad.
Utredningen bedömer att det kravet skulle göra det svårt för företag att locka arbetskraftsinvandrare till bostadsbristens Stockholm.
Utredningen ska också ge förslag på om arbetsgivare ska straffas för oriktiga uppgifter som lämnas för underlag till beslut om uppehållstillstånd.
Utredaren ska även ta ställning till om arbetsgivaren ska vara skyldig att anmäla ändrade anställningsvillkor till Migrationsverket.
Ett problem i dag är att arbetskraftsinvandrare inte sällan får betydligt sämre villkor när de kommer till Sverige än vad som lovats i det erbjudande om anställning som ligger till grund för uppehållstillståndet.
Det förekommer också handel med arbetstillstånd, till exempel genom att den som arbetsgivaren tar in får betala för tillståndet genom avdrag på lönen.
LO: ”Vilda västern”
Utredningen ska lämna sitt slutbetänkande i höst och då väntas fler förslag mot fusk med och missbruk av arbetskraftsinvandring. Då ska utredaren ha kartlagt missbruket och eventuellt föreslå åtgärder.
LO tycker att utredningens direktiv är för vaga och befarar att förslagen mot missbruk och fusk inte blir tillräckligt kraftfulla.
– Det behöver göras mycket mycket mer, säger LO:s ordförande Susanna Gideonsson.
– Det är vilda västern. Vi har den mest oreglerade arbetskraftsinvandringen i hela världen.
LO vill framför allt återinföra den så kallade arbetsmarknadsprövningen, det vill säga att man ska bedöma behovet av en viss typ arbetskraft i Sverige innan uppehållstillstånd ges.
Men något sådant förslag väntas inte, varken nu eller i höst. I direktiven till utredningen, som förhandlats fram av S, MP, C och L står att "dagens system för arbetskraftsinvandring ska värnas." Det slås även fast i januariavtalet mellan de fyra partierna , som är grunden för att S och MP fick bilda regering.
Mer laddad
Sedan avtalet skrevs har dock arbetskraftsinvandring och Sveriges liberala och generösa regler för den seglat upp som en alltmer laddad fråga.
LO och Socialdemokraterna som parti driver på för hårdare regler samtidigt som S som regeringsparti begränsas av skrivningarna i januariavtalet. Moderaterna vill ha med S på att begränsa arbetskraftsinvandring till en bransch, den för personlig assistans till funktionshindrade.
LO vill också se hårdare sanktioner för arbetsgivare som missbrukar systemet och utnyttjar arbetskraftsinvandrare.
Utredningen handlar inte bara om att stävja missbruk och fusk. En annan viktig del är att underlätta för arbetskraftsinvandrare med eftertraktad kompetens att komma hit.
Till exempel föreslås, enligt vad TT erfar, ett talangvisum. Personer med högskoleutbildning på masternivå ska kunna få visum för att under nio månader söka jobb på plats i Sverige.
Ringa fel okej
Utredningen lägger också förslag på hur så kallade kompetensutvisningar ska förhindras. Det handlar om arbetskraftsinvandrare som utvisas på grund av brister eller försummelse i anställningsvillkoren från arbetsgivarens sida som uppfattas som ursäktliga eller försumbara.
Det kan till exempel vara att en arbetstagare tagit ut för få semesterdagar och därmed inte får sin ansökan om förlängt uppehållstillstånd beviljad. Nu föreslår utredningen att "ringa fel" från arbetsgivarens sida inte ska leda till utvisning.
Migrationsverket föreslås också göra en helhetsbedömning om brister i de formella anställningsvillkoren upptäcks och ta hänsyn till vad som är praxis i den aktuella branschen.
Ett annat förslag är att det ska vara tillåtet för en arbetstagare som ansökt om förlängt uppehållstillstånd att resa utomlands, till exempel på en tjänsteresa, medan han eller hon väntar på besked.
(Peter Wallberg/TT)
(Lars Larsson/TT)
Hjälp oss att driva tidningen vidare! En donation till Epoch Times gör stor skillnad. Här ser du hur du kan stödja oss.