Projektet för att utveckla förebyggande arbete mot våldsbejakande extremism har inte har fungerat som det ska. Det visar en ny utredning som regeringen har tillsatt.
”Uppdraget att kartlägga behovet av informationsutbyte och förbättrade möjligheter till detta har försvårats av ett antal faktorer”, skriver man.
Utredningen heter ”Informationsutbyte vid samverkan mot terrorism” och leds av rådmannen Anna Tansjö. Det framkommer att det har varit ”svårt att få fram en klar bild av vad för slags förebyggande arbete som utförs på lokal nivå för att just förebygga terrorism eller våldsbejakande extremism”.
Det var 2014 som regeringen utsåg Mona Sahlin till samordnare i arbetet mot våldsbejakande extremism. Sedan hon tillsattes har dock arbetet präglats av ineffektivitet, vilket Epoch Times tidigare har skrivit om.
Det har varit en dåligt fungerande nationell telefonlinje. När man sedan initierade ett projekt med så kallade kunskapshus visade det sig att de anställda saknade kunskap om våldsbejakande extremism och kunskapshusen var dessutom inte heller samordnade.
Den 1 september tillsatte regeringen Jonas Trolle som chef för Center mot våldsbejakande extremism, CVE, vid Brå.
Det framkommer i utredningen att det i vissa kommuner fanns aktörer som sade att de inte behöver få tillgång till mer information då man ”ändå inte kan agera på den”.
I några av kommunerna sade man att det inte är bristande möjligheter till informationsutbyte som är ett problem. Det man är osäker på är ”vad man gör eller kan göra med informationen”.
Det finns en trolig förklaring till att informationsutbytet vad gäller samverkan mot våldsbejakande extremism är problematisk. I utredningen konstaterar man att det finns en osäkerhet ”på alla nivåer om var gränsen går för det som kanske i förhållande till grundlagens fri- och rättigheter utgör ett tveksamt utbyte av uppgifter om att individer har extrema men inte otillåtna åsikter”.
Det framkommer i utredningen att man inte har funnit några skäl till att föreslå en ny allmän sekretessbrytande bestämmelse vad gäller kommunens utbyte av information.
Man föreslår att polisen ska få utvidgade möjligheter att lämna ut uppgifter till socialtjänster om personers kopplingar till våldsbejakande extremism och terrorism. Vidare ska Polismyndigheten och Säkerhetspolisen få tillgång till uppgifter om fordon via trängselskattesystemet. Polisen ska dock inte få någon direkttillgång till trängselskattesystemet.
Man föreslår att författningslagen träder i kraft den 1 november nästa år.
Utredningen finns att ladda ner här.
