Efter ett lagförslag som tvingar Facebook att betala medier för att få dela deras innehåll har bolaget blockerat alla nyheter på plattformen i Australien. En liknande lagstiftning är på gång även i Sverige, vilket välkomnas av branschorganisationen Tidningsutgivarna.

– Ett internet utan nyheter är ett sämre internet. Vi vill att tidningar ska ha möjlighet att sprida sitt innehåll på nätet. Men vi vill också att de globala techjättarna betalar för användningen av journalistik och vi vill ha mer rättvisa och rimligare konkurrensförhållandens, säger Tidningsutgivarnas tillförordnade vd Thomas Mattsson.

Även inom EU är en gemensam lagstiftning på gång. Mediebolagen vill ha större insyn i bolagens användardata och algoritmer, säger Mattsson och framhåller att Tidningsutgivarna är positiva till att upphovsrättsdirektivet som antogs av EU i april 2019 snart väntas resultera i en ny svensk lag.

– Det kommer att dröja lite och vi vet inte alla detaljer än. Men syftet är att reglera och skapa bättre konkurrensförhållanden än i dag. Google, Facebook och andra aktörer tjänar pengar på journalistik som privatägda och public service-drivna mediebolag har producerat. Det är orimligt.

Facebook: Det är tvärtom

Facebook menar dock att det snarare är medierna som tjänar pengar tack vare plattformen, eftersom medierna genom Facebook kan få större spridning på sin journalistik och öka inkomsterna. För Facebook är vinsterna minimala och nyheter utgör mindre än fyra procent av det innehåll som användarna ser på plattformen, uppger bolaget i ett uttalande efter beslutat att blockera nyheter på sajten i Australien.

Mattsson är dock övertygad om att it-jättarna är beredda att betala för kvalitativt innehåll, men tror att det krävs en gemensam kraftsamling för att sätta press på dem.

– Vi känner att den svenska regeringen förstår nödvändigheten. Men det är viktigt att den är tydlig i förhandlingarna med andra medlemsstater inom EU, säger han och pekar på exempel där it-jättar har blivit tvungna att betala:

– Google hotade först med att lämna den australiska marknaden och stänga ned sin söktjänst på hela kontinenten. Nu har de svängt och betalar i stället ganska stora belopp till olika mediebolag för att använda deras innehåll i Showcase.

Showcase är en ny Googletjänst där publicister kan välja att presentera sina nyheter.

Klart i Frankrike

Mattsson påpekar att Frankrike redan har implementerat lagstiftningen från upphovsrättsdirektivet. Där har 289 dagstidningar via landets motsvarighet till Tidningsutgivarna skrivit ett avtal med Google som är berett att betala för tidningarnas innehåll.

– Techjättarna värdesätter journalistik och är beredda att betala. Det som hände i natt i Australien är ett bevis på att Facebook accepterar att man måste betala. Men de vill inte betala och därför backar de i stället. Hur det här fortsätter får vi se, säger Mattsson.

Patrik Sundberg är rättssakkunnig på justitiedepartementet och huvudansvarig för genomförandet av artikel 15 i EU:s upphovsrättsdirektiv till svensk lag, som ska reglera förhållandet mellan mediebolagen och it-bolagen.

– Syftet med artikel 15 är att stärka tidningsutgivarnas ställning på nätet genom att ge dem ensamrätt till sina publikationer, säger han.

I korthet ska artikel 15 innebära att publicisterna och mediebolagen kan kräva ersättning när journalistik sprids på de digitala plattformarna.

Ygeman överraskad

Eftersom regeringen ännu inte har presenterat sitt förslag på hur direktivet ska genomföras i Sverige kan Sundberg inte gå in på några detaljer. Men han understryker att ett förslag förhoppningsvis presenteras inom kort.

– Exakt vilka effekter det kommer att få går inte att svara på i nuläget. Man får se när vi har lagstiftningen på plats i Sverige. Just nu skriver vi på förslag till lagstiftning, säger han.

Enligt EU:s upphovsrättsdirektiv ska den nya lagstiftningen i medlemsländerna börja gälla senast den 7 juni i år.

Anders Ygeman (S), energi- och digitaliseringsminister, hade inte väntat sig att Facebook skulle gå så långt som bolaget nu gjort i Australien. Han ser helst att it-jättarna och nyhetsmedierna själva gör upp och skriver avtal, men det som hänt har påverkat hans syn på behovet av lagstiftning.

– Det har stärkt min uppfattning om att vi måste reglera techjättarna skarpare och att vi får fram en fungerande EU-lagstiftning, säger han till Sveriges Radios Studio ett.

(Jesper Karlsson/TT)

(Marc Skogelin/TT)