Ny forskning visar att goda bakterier försvinner hos tarmpatienter
Jonas Halfvarson, forskare i medicin vid Örebro Universitet. Foto: Örebro Universitet


Förändringarna i tarmfloran hos personer med inflammatoriska tarmsjukdomar är större än vad man tidigare trott, visar ny forskning. Vissa goda bakterier försvinner nästan helt under perioder då sjukdomen förvärras.

Bakteriefloran hos människor med inflammatoriska tarmsjukdomar, som till exempel Crohns sjukdom, IDB och ulcerös kolit, liknar periodvis den hos friska personer. Skillnaden är att hos en frisk person är floran stabil, säger Jonas Halfvarson som forskar i medicin vid Örebro Universitet.

En ny studie visar att vissa bakterier försvinner nästan helt när personer med inflammatoriska tarmsjukdomar får ett skov. Studien, som publicerades i tidskriften Nature Microbiology den 14 februari 2017, visar också på en koppling mellan en förändrad tarmflora och ökad medicinering på grund av ett skov.

– Man kunde se att de som blev sjuka och behandlades med kortison hade en över tid mer föränderlig flora, säger Halfvarson via e-post.

Det forskas och skrivs mycket om tarmbakteriers betydelse vid olika sjukdomar. Undergrupper av inflammatoriska sjukdomar kan kopplas till tarmflorans karaktär och förändringar i arvsanlagen. Det är dock fortfarande oklart vilken inverkan olika miljöfaktorer som kost och rökning har.

– Stora framsteg har gjorts kring tarmbakteriers betydelse för uppkomsten av olika sjukdomar, inklusive IBD, men det är fortfarande långt kvar innan vi i detalj förstår deras betydelse, säger Halfvarson.

Enligt Halfvarson talar studier för att kosttillskott med goda bakterier, så kallade probiotika, kan vara gynnsamt vid vissa former av IBD, exempelvis E nissle 1917 och VSL3. 

I människans tarm finns ungefär 100 000 miljarder bakterier. 70 procent av vårt immunförsvar sitter i tarmen. I bilden syns kolibakterier.

I den nya studien, som är ett samarbete mellan forskare från Sverige, USA, Tyskland och Spanien, lät man en mindre grupp friska personer och 128 patienter med framförallt Crohns sjukdom och ulcerös kolit, lämna avföringsprover var tredje månad.

I nästa steg vill forskarna göra tätare undersökningar för att bättre kunna förstå mekanismerna bakom förändringarna. Det optimala hade varit att ta prover varje dag, säger Halfvarson. Han tror dock att det skulle vara svårt att få personer att vilja delta i en sådan studie.

Målet med forskningen är att hitta nya och effektivare metoder för att diagnostisera och behandla sjukdomar som i dag ofta innebär ett livslångt lidande.

Crohns sjukdom och ulcerös kolit är svåra kroniska tarminflammationer, som orsakar blodiga diarréer, buksmärta och viktminskning hos de drabbade. Konsekvenserna är ofta livslång medicinering, sjukhusvård, nedsatt arbetsförmåga, kirurgisk behandling och försämrad livskvalitet.

Varje år insjuknar cirka 1 000 personer i ulcerös kolit i Sverige. Sjukdomen uppstår oftast i åldern 15-30 år. IBD har ökat kraftigt de senaste årtiondena.

Det finns inget som botar sjukdomen, men skov och inflammationer kan lindras med med kortison, låga doser av cellgifter och biologiska läkemedel som så kallade TNF-hämmare, som hämmar ett signalämne som aktiveras vid inflammation.

Fakta

Bakterier och våra kroppar

1. Varje människa har i genomsnitt 100 000 miljarder bakterier i och på sig. Det är tio gånger fler än våra mänskliga celler. Vi innehåller 100 gånger med DNA från bakterier än mänskligt DNA.
2. Tarmen härbärgerar 100 000 miljarder bakterier. 70 procent av immunförsvaret sitter i tarmen.
3. Tarmbakterier kan bidra till fetma. Forskning har visat att vissa bakterier kan påverka hur mycket fett som tas upp och lagras i kroppen. De kan även påverka aptiten.
4. Humöret påverkas av hormoner och signalsubstanser, som GABA och serotonin. Och mycket av dessa ämnen produceras i tarmen och tarmbakterierna spelar en viktig roll.
5. Amning är viktigt för att få i oss massor av goda bakterier. Det finns en länk mellan en lägre variation av tarmbakterier och högre förekomst av allergier bland barn som inte ammas.
6. Besvär med gaser i magen? Alla människor tillverkar i genomsnitt cirka två liter gas varje dygn. Bakterierna får matrester i tarmen att jäsa och det kan bildas koldioxid, vätgas, metangas eller svavel-vätegas. Den som har stora problem med gaser eller mycket illaluktande sådana har ofta obalans i tarmbakterierna och/eller en dålig matsmältning.
Källa: Magkliniken.se