Så var det detta med klimat, miljö och människans påverkan och ansvar. Det har blivit väldigt tydligt i sommar med extremvärmen, bränderna och turismen. Jag tänker förstås på Grekland och bränderna på Rhodos. Den grekiska regeringen utlyste undantagstillstånd, över 30 000 människor evakuerades, flera tusen tvingades fly i båt.
Fler än 260 brandmän bekämpade elden, helikoptrar och flygplan från Turkiet och Kroatien hjälpte till. Ett flygplan störtade och två personer dog. Temperaturen var närmare 45 grader och för den drabbade befolkningen har det blivit katastrofala följder. De har förlorat sina hem och sin trygghet. Om ni har upplevt rasande bränder vet ni hur det känns, med rädslan, med stressen, med beslutet att lämna sitt hem och om det finns tid att ställa sig frågan, vad ska jag ta med mig när jag flyr elden. En fråga omöjlig att svara på.
Mitt i denna mänskliga misär fanns turisterna. Både de som behövde fly och evakueras och inte minst de som flögs in till brandinfernot. Vissa resebolag stoppade sina flyg till ön, andra fortsatte. Svenska tidningar var fulla av berättelser från turister som sett branden och blivit evakuerade. Inte minst pepprades vi med nyheter om extremvärmen och människans ansvar. Söndagen den 23 juli var svår. Expressen rapporterade att samtidigt som sammanlagt 19 000 evakuerats och tusentals bybor fick sova under bar himmel och turister sov i skolor och hotellobbyn, landade nya turister på ön.
