Nu är ju vårt projekt som sagt lite speciellt, eftersom vi började renovera ett befintligt torp och sedan (efter en hel del jobb) insåg att det var bättre att riva och bygga upp ett nytt (liknande) hus istället. Det här har ju såklart påverkat bygget på många sätt. Det blir ju fler ramar att förhålla sig till, jämfört med om man redan från början bestämmer sig för att bygga nytt.

Vi har ju bland annat haft en grund att ta hänsyn till, eftersom vi redan fixat iordning (och därmed anpassat) den efter det gamla torpet. En sådan sak påverkar ju bland annat dimensionen och konstruktionen på ytterväggarna, eftersom alltför tjocka väggar skulle ‘äta upp’ för mycket utav golvytan. Grunden mäter ca 5 x 8 meter, alltså 40 kvm, men räknar man bort ytan som väggarna tar upp blir det ca 35 kvm kvar. Plus en lika stor vindsvåning med snedtak då.

Det känns perfekt för oss! Dels rent utrymmesmässigt men också ur miljösynpunkt. Ju mindre man bygger, desto mindre yta blir det ju att värma upp och underhålla. Samtidigt som det såklart går åt mindre material när man bygger.

När vi bestämde oss för att riva det gamla torpet, övervägde vi en sekund att bygga något helt annorlunda. Men sedan släppte vi den tanken och beslutade oss för att hålla fast vid den gamla stilen och planlösningen. Det kändes helt enkelt bäst.

Hursomhelst så lägger vi en hel del tid och energi på att hitta schyssta material och lösningar. Det är verkligen inte helt lätt, eftersom det är så många aspekter som ska vägas in. Dels vill vi använda så miljövänliga produkter som möjligt, men samtidigt spelar ju såklart även ekonomi, kvalitet, arbetstid, mm in. Mot den bakgrunden går det inte alltid få det exakt som man vill ha det, utan man tvingas kompromissa en aning.

Men vilka materialval har vi egentligen gjort såhär långt?

Grunden

Här har vi en klockren kompromiss. Från början hade torpet en (riktigt dålig) stensockel och trägolv som vilade på stockar, vilka låg direkt i en sand-/stenbädd. En mindre bra lösning som behövde bytas ut. Helst hade vi velat ha en ny stensockel, men att fixa en själv hade tagit oss flera år och att leja bort arbetet hade kostat en halv förmögenhet.

Valet föll därför (efter mycket efterforskningar och med viss motvilja) slutligen på en gjuten betongplatta. Betong i sig ger inte ifrån sig några farliga emissioner när den är gjuten och klar, men framställningen kräver mycket energi. Men eftersom det rörde sig om 35-40 kvm var det ju åtminstone inga jättestora mängder.

Istället för frigolit eller liknande, funderade vi på att använda skumglas som isolering under grunden – det är nämligen mer miljövänligt. Valet föll dock på leca-kulor (bränd lera) som har liknande egenskaper som skumglas, men är mer ekonomiskt. Även sockeln består av leca, eller rättare sagt av leca-balkar.

Väggarna

Som jag nämnde här ovan, kunde vi inte välja en väggkonstruktion med alltför tjocka väggar. Därför var tyvärr miljövänliga och ekonomiska alternativ som exempelvis halmbals- eller cob-väggar inget alternativ för oss. Valet föll därför på diffusionsöppna träregelväggar med cellulosaisolering istället. Det innebär alltså att väggarna kommer andas och att vi använder oss av en ångbroms och vindpapp, istället för den mer konventionella plastfolien.

Cellulosaisoleringen som vi har valt är tillverkad av returpapper och är ett miljövänligt alternativ till vanlig glasull. Allra helst hade vi velat ha linisolering, men det kostar ungefär fyra gånger så mycket som vanlig gullfiber… Isoleringen vi valt ligger ungefär mitt emellan dessa kostnadsmässigt, och kändes därför som det bästa alternativet för oss.

Mellanbjälklaget

Till bjälklaget mellan entré- och vindsplanet har vi valt trä och limträ. Eller ja, helst hade vi velat använda oss av enbart konstruktionsvirke (eftersom det är billigare än limträ) men det fungerade inte med spännvidden i det stora rummet. Därför blir halva bjälklaget av limträ och andra halvan (där det finns en bärande innervägg under) av konstruktionsvirke.

Hade vi istället valt stålbalkar, hade vi fått ner dimensionen på bjälklaget, men det hade varit sämre för både miljön och ekonomin.

Taket

Än så länge har vi bara ett provisoriskt tak, för att skydda bygget mot regn. Men taket kommer i princip vara uppbyggt på samma sätt som väggarna; av trä och cellulosaisolering.

Som taktäckning blir det gammalt, återvunnet lertegel – vackert, miljövänligt och (i vårt fall även) ekonomiskt.

Ja där hade vi några av de materialval vi gjort såhär långt.

 

Sandra Junhammar brinner för yoga, hållbar livsstil och personlig utveckling. Hon har valt ett liv i frivillig enkelhet och tagit en paus från jobbet som byggnadsingenjör. Sandra intresserar sig för självhushållning och strävar efter att leva nära och i samklang med naturen. I sina texter lyfter hon ämnen som rör hälsan och miljön, men också normer, minimalism och downshifting. Förhoppningen är att inspirera andra att frigöra tid och må bättre. Den här texten publicerades ursprungligen på hennes blogg. 

 

Det är halvtidsuppträdande i matchen – den lilla flickan stjäl showen

Den här förföljelsen har pågått i 19 år – känner du till den?