När ”gammelmedia” tappar huvudet fullständigt
Foto: Vincent Delegge / Unsplash


Att de etablerade medierna känner sig trängda, både ekonomiskt, ideologiskt och relevansmässigt, kunde verkligen inte illustreras tydligare än i Expressens artikel om före detta MP-språkröret Maria Wetterstrands dubbla stolar.

Skribenten var här tvungen att ge kredd åt självaste Samhällsnytt, före detta Avpixlat, och ingen mindre än den omskrivne reportern Egor Putilov. Det hela resulterade i att man i en drygt 1 000 ord lång artikel ägnar över 100 ord – alltså 10 procent av artikeln – åt att ta heder och ära av den källa som kom med avslöjandet utan vilket artikeln inte hade existerat.

Det här är så klart inte normalt journalistiskt beteende. Förutom den rätt komiska formuleringen ”kontroversiell hatsajt” (kan man tänka sig en okontroversiell hatsajt?) så har hela drapan mot Samhällsnytt, som ligger i brödtexten, tämligen högt upp, absolut noll relevans för artikelns innehåll.

Det är frestande att ägna sig åt ”tankeläsning” genom att försöka gissa sig till exakt vilka motiv som ligger bakom hur den här häpnadsväckande publiceringen blev som den blev. Men det är både mindre seriöst och egentligen rätt ointressant. Det intressanta, och totalt ofrånkomliga, är att hur man än tolkar det här bisarra aktstycket så är det ett gigantiskt trovärdighetsmässigt självmål.

Den här texten handlar inte om varken Samhällsnytts eller Egor Putilovs vandel. Poängen är att om han, och Samhällsnytt, gjort ett lyckat och relevant gräv, så har de bevisat att de åtminstone i de här fallet är en lyckad och relevant aktör. Deras eventuella tidigare agerande har liksom ingen bäring alls på det aktuella fallet eftersom Expressen faktiskt kreddar dem – inte går i polemik mot eller granskar deras upptäckt.

Att då ägna en tiondel av texten åt att angripa dem kan för Expressens del bara betyda två saker: Endera har man stött sig på en helt förkastlig och icke trovärdig källa – vilket innebär att man själv agerat förkastligt och icke trovärdigt – eller så erkänner man att den här tydligen så oerhört förkastliga och icke trovärdiga källan gör ett bättre jobb än Expressen, trots att deras budget är en bråkdel så stor.

Det här är förstås en del i en större bild, där de ”etablerade” medierna konstant gör allt för att slippa kredda sina mindre, ofta mer snabbfotade och förment oborstade konkurrenter. Det sker var och varannan vecka med sajter som Nyheter Idag och Ledarsidorna, eller privata grävande opinionsbildare som Rebecca Weidmo Uvell. Poängen är rimligen att man inte vill lyfta upp dem till status av jämlikar och på så vis erkänna deras existens. Det kan tyckas grandiost, men handlar i grund och botten om att använda sig av alla konkurrensfördelar. Frågan är bara om Expressen år 2019 inte överskattar vilket adelsmärke som en helt normal kreddning i deras publikation eventuellt utgör.

Återigen ska man akta sig för tankeläsning. Men i ett läge där etablerade medier kämpar i ekonomisk motvind, känner att deras position som den som sätter agendan och verklighetsbilden utmanas allt allvarligare, och dessutom märker att uppstickarna ofta gör deras jobb bättre än dem, för inga pengar alls, är det inte så svårt att förstå beteendet. Likväl, om man inte kan bekämpa uppstickarna utan att skjuta sig i foten på det här viset är frågan hur länge man kan hålla sin position.