Konst och kultur kan ge möjlighet till introspektion och samhörighet. Nedmonteringen av Europas kulturarv underminerar de olika folkslagen i Europa. Tar man bort ett folks kultur så tar man bort det som håller dem samman.

Det finns fixstjärnor som lyser upp musikhimlen, jag möter en av dem; musiker och tonsättare Pär Lindh. Jag besöker honom på hans gård norr om Enköping. Det gamla stallet har gjorts om till ett musikens hus med bland annat repetitionslokal och inspelningsstudio.

Pär växte upp i närheten med sin mamma som älskar klassisk musik. Barndomens första år var fyllda av klassiska tonsättares verk till en sådan grad att han inte kände till så mycket annat.

– När jag var 5 år så kom jag hem till min mamma och frågade om vi hade någon annan radio, för det lät inte på samma sätt i de andra husen. Mamma lyssnade på P2 och de andra på P3.

Tvingades gå under jord

Pär skrattar åt barndomsminnena och berättar att hans fem år äldre bror introducerade honom till popmusiken. Mellan det att han var fem och tio år gammal lyssnade han enbart på Beatles, Bach och Beethoven. Han började ta pianolektioner som följdes av studier i orgel, gitarr och trummor. Till slut bestämde han sig för att inrikta sig på piano och upptäckte när han var 16 år gammal cembalon. Ett par år senare blev han tillfrågad att medverka som cembalist tillsammans med Mats Liljefors och Stockholms Ensemblen på slottet i Stockholm.

– Under sommaren kunde vi spela upp till 30 föreställningar på Kungliga Slottet i Stockholm och det var fulla hus. På grund av det stora intresset för barocken under slutet av 1970-talet kom madame Huguette Dreyfus från Paris och gav en cembalokonsert. Jag bad att få spela upp för henne och blev omedelbart antagen som elev vid La Schola Cantorum i Paris.

Pär reste till Paris för att studera cembalo och orgel vid La Schola Cantorum, och mötte en mängd framstående lärare. Under den här tiden fanns det många spännande musiker och personer i Paris, och parallellt med sitt musikskapande engagerade han sig också för den politiska oppositionen i Östeuropa. Efter tre lyckade smugglingsresor för Charta 77, kunde Pär föra ut författaren Jaroslav Seiferts samtliga verk från Tjeckoslovakien.

Ett och ett halvt år senare erhöll Seiferts Nobelpriset i litteratur. Men när Socialistiska Republiken Rumäniens hemliga polis Securitate blev intresserad av Pär var han tvungen att gå under jord i ett och ett halvt år.

Introspektion och tröst

Det planerade året i Frankrike blev nio, och Pär tilldelades franska statens stora kulturpris för utlandsstudenter två år i rad, vilket möjliggjorde fortsatta studier. Åren efter studierna innebar engagemang och spelningar i Europa.

– Det var spelningar på slott och andra scener. Som musiker blev man väl mottagen och hade en uppburen position. Kulturutövare hade status och en annan roll än i Sverige.

Pär har genomfört en mängd turnéer i USA och andra delar av världen med såväl klassisk musik som symfonisk och progressiv rock. Under 1990-talet grundade han PLP, Pär Lindh Project, som framför progressiv rock, och har under åren gett ut ett dussintal album.

Vad tänker Pär om musikens och kulturens roll i det samtida samhället?

– Jag tycker ett citat från Konfucius är talande: ”Ett samhälles moraliska tillstånd kan mätas i vilken musikalisk estetik som är den förhärskande.” Konsten ger oss en möjlighet till introspektion och tröst, och en förtröstansfull insikt att människans skapande av stor konst ger våra liv en känsla av samhörighet och stolthet över att tillhöra det mänskliga släktet. Det kan ge en känsla av att tillhöra något stort och evigt, vilket de stora mästarna ger oss genom en skönhet av himlastormande art.

Vikten av kultur

– Den stora kulturen, det vill säga de stora klassiska mästarna, ger oss alla och envar en möjlighet att ha en kulturell försvarssköld av psykologisk art, som står i motsats till livets brutalitet, när krig, sjukdom och död förmörkar vår verklighet eller våra sinnen. Denna sanning gör det lättare att förstå varför länder som lider under förtryck och nöd, ofta har ett större allmänt behov hos de bredare folklagren att ta till sig poesi och lyssna till klassisk och mångbottnad musik.

Pär berättar att La Schola Cantorum bildades av Påven Gregorius år 596 i Rom. Det var västvärldens första musikskola som senare startade filialer i Basel och Paris. Under den franska ”regime change”, 1789–92, även kallad ”den franska revolutionen”, stängdes skolan i Paris. Under det sena 1800-talet öppnades den igen av musikälskare.

– Det har pågått en nedmontering av Europas kulturarv i flera århundraden. Man ser tydligt nu att det har varit en planerad kulturförstörelse för att underminera de olika folken i Europa. Tar man bort ett folks kultur så tar man bort själva kittet som håller ett folk samman. Är kulturen förstörd är det bara en tidsfråga innan folket också försvinner ur historien.

– I över hundra år har man fört fram så kallad modern ”seriös” musik som ofta inte är annat än hemsk kakafoni förtäckt som konstmusik. Mozart lär ha sagt något i stil med: ”Är det inte vackert, så är det inte musik.” Han satte därmed fingret på vad som är musikens allra viktigaste roll; nämligen att läka, hela, trösta och inspirera människan.

Arbetar med flera verk

I Pärs musikstudio samsas hans cembalo med en mängd andra instrument. Cembalon är sagolikt vacker i grönt och guld, ett konstverk i sig. Innan pianot var uppfunnet användes cembalo som klaverinstrument och var Bachs favorit. Det är inte för intet som musikmästarens porträtt hänger på en av väggarna.

– Kultur nedvärderas idag av våra politiker som något onödigt och ställer kostnad för kultur mot andra kostnader, vilket är ett fundamentalt feltänk. Jag ser det som en stor tragedi att den absoluta majoriteten av Sveriges skolbarn, sedan länge och i stor utsträckning, förnekas en utbildning som skulle ge dem en nyckel till att få uppleva den klassiska musiken och dess själsligt helande kraft.

– En kirurg berättade för mig att tack vare Bachs musik har han kunnat rädda många fler människor än han annars kunnat. Under korta vilopauser lyssnade han på Bach och hämtade styrka och kraft. Han blev redo för nästa operation och kände sig stimulerad tankemässigt och hade hittat ett själsligt lugn som gjorde att han kunde vara hundra procent på topp.

I dessa tider när scener och konserthus är stängda lägger Pär sin tid på att komponera. Just nu arbetar han med flera verk, bland annat en pianokonsert, en symfoni och en trumpetkonsert.

Ett av Konfucius citat får avsluta vår intervju: ”Önska inte några snabba resultat och leta inte efter små fördelar. Om du söker snabba resultat kommer du inte att nå det ultimata målet. Om du leds av små fördelar, kommer du aldrig att uppnå stora saker.”

Visste du att vi även finns som papperstidning med veckoutgåva? Svenska Epoch Times – en traditionell nyhetstidning med klassisk, objektiv journalistik. Teckna din provprenumeration på papperstidningen idag – endast 99kr – klicka här för mer information.