Moderater vill skärpa tonen mot Kina
"Om man faktiskt hade en åsikt skulle det ge dokumentet större betydelse och tyngd"
Fyra moderater anser att Sverige gömmer sig bakom EU:s svaga strategi i relationen med Kina och vill skärpa den svenska skrivelsen om relationen med Kina. Bilden är från ett möte i Peking 2018 mellan Kinas ledare Xi Jinping och de dåvarande EU-topparna Jean-Claude Juncker och Donald Tusk. Foto: Ng Han Guan/AFP via Getty Images


Den svenska regeringen behöver skärpa tonen mot Kina. Orden har betydelse i politiken och Kina fruktar kritik mer än allt annat, menar Helena Antoni (M) som står bakom en motion till riksdagen om att spetsa till det dokument som ibland felaktigt kallas Kinastrategi men i realiteten är en beskrivning av Sveriges relation med Kina.

– Jag uppfattar dokumentet som en platt skrivelse utan stor betydelse. Man tar inte ställning till någonting, utan konstaterar bara hur det är. Det är problemet med den, säger Helena Antoni (M).

Regeringen pekar inte ut några problem och tar inte ställning till det som ändå tas upp.

– Om man faktiskt hade en åsikt skulle det ge dokumentet större betydelse och tyngd.

Rädsla för Kinas makt

I regeringens skrivelse ”Arbetet i frågor som rör Kina” beskrivs det sedan 1949 kommuniststyrda landet som en enpartistat, inte som den totalitära diktatur det faktiskt är. Att Kina beskrivs som en enpartistat istället för som en totalitär diktatur säger mycket om hur regeringen ser på Kina, menar Helena Antoni.

– Det säger att den inte vågar göra ett ställningstagande och att vi viker ner oss för en diktatur. Därför är det viktigt vad vi kallar den kinesiska regimen.

Orsaken till denna flathet tror Helena Antoni är rädsla. En rädsla för Kinas allt större makt i världen.

– Relationen med Kina är känslig och kan orsaka mycket långtgående konsekvenser.

Hon är medveten om att det finns mycket att ta hänsyn till och att hon själv inte har hela bilden.

– Det finns goda skäl till att vara rädd för Kina. Men vikten av starka ställningstaganden är större än rädslan, säger hon

Gömmer sig bakom EU

Motionen, som Antoni lämnade in tillsammans med partikollegorna Lars Püss, Åsa Coenraads och Ann-Charlotte Hammar, hävdar att ”Skrivelsen undviker svåra frågor och till stor del gömmer sig bakom EU:s Kinastrategi, som inte heller vågar ta i de svåra frågor som kommer av Kinas ökade inflytande.”

Även om de inte helt vill överge EU i relationen med Kina i stora, globala frågor, menar de att Sverige behöver ta ett större ansvar för sina egna medborgare i förhållandet till Kina.

Helena Antoni tycker det är beklagligt att regeringen inte vågar stå upp för de värden vi har i Sverige, inte minst när det handlar om en svensk medborgare som Gui Minhai som blivit dömd till tio års fängelse i Kina, på grund av sin för Peking så obekväma bokutgivning i Hongkong.

– Sverige borde sätta ner foten och visa att vi inte bara sitter på våra höga hästar utan faktiskt vågar stå upp för yttrandefriheten och pressfriheten, även om det skulle kosta oss något. Jag tror faktiskt att det måste få kosta lite, säger hon.

Nu säger man inte mycket i ord, och ännu mindre i handling, menar hon.

Vill återgå till ett land, två system

Samma fyra moderater har skrivit en motion om att ta fram en strategi även för Hongkong, som sedan i somras är betydligt hårdare kontrollerat av Peking, efter införandet av en ny säkerhetslag. De vill att Sverige kräver ett återinförande av principen ”ett land, två system”, som var grundläggande för Kinas övertagande av Hongkong från Storbritannien 1997, och som skulle gälla i åtminstone femtio år.

Utvecklingen där visar vart Kina är på väg; att kommunistregimen inte bara mobilserar utåt utan också inskränker friheten inåt.

Rädslan för Kina finns inte bara i Sverige, påpekar Helena Antoni.

– Kina äger en stor del av världens infrastruktur och köper in mer och mer.

Orden spelar en stor roll

När det händer något allvarligt i andra delar av världen, så som i det nu aktuella Belarus, drar vi oss inte för att regera och protestera, men när det handlar om Kina släpper man gärna de heta potatisarna, konstaterar Helena Antoni. Och det beror på att Kina har så stor makt i världen, inte minst ekonomiskt.

Ett aktivare och tydligare användande av orden skulle därför spela en viktig roll. Öppen kritik är det Kina fruktar mest, menar Helena Antoni.

Helena Antoni har själv fått erfara hur Kinas kommunistparti försöker påverka friheten i Sverige. Efter att hon hade skrivit under en namninsamling mot koncentrationsläger i Kina, fick hon ett mejl från Kinas ambassad i Stockholm som i hotfulla ordalag påstod att hon hade missförstått allting.

– Jag väntar bara på att det ska komma något efter att vi har lämnat in denna motionen, säger hon. 

Även Sverigedemokraterna har synpunkter på hur Sverige ska hantera Hongkong sedan Peking tvingade på det säkerhetslagen. SD anser att Sverige bör avsluta det avtal om rättslig hjälp i brottmål som slutits med Hongkong, så att ”det inte missbrukas av kinesiska myndigheter för att begå övergrepp mot exempelvis oliktänkande”.

Hjälp oss att driva tidningen vidare!

En donation till Epoch Times gör stor skillnad. Världen utsätts ständigt för vilseledande information. Epoch Times står för sanningsenlig och ansvarsfull journalistik. Vi bevakar viktiga nyheter som annars kan ignoreras. Vi vill ge våra läsare ett bredare perspektiv av vad som pågår i vår värld. Varje bidrag, stort som smått, räknas. Vi uppskattar verkligen ditt stöd! Här ser du hur du kan stödja oss.

Fakta

Motioner om Kina

Under den allmänna motionsperioden till riksdagen som avslutades förra tisdagen, lämnades det in åtskilliga förslag på förändrade förhållningssätt till såväl Kina som det demokratiska Taiwan, (republiken Kina) vilket den kommuniststyrda folkrepubliken gör anspråk på. Kina nämns i totalt 88 motioner, men i många bara i förbigående. Följande handlar i sak om Kina eller direkt Kinarelaterade frågor:

Niels Paarup-Petersen ( C) vill att Sverige blir aktivare i kampen mot det kinesiska kommunistpartiets ökande globala makt.

Serkan Köse och Thomas Hammarberg (S) vill att kränkningarna av mänskliga rättigheter i Xinjiangprovinsen i Kina blir föremål för tydliga ställningstaganden och internationella initiativ, genom FN.

Fredrik Malm med flera (L) har en lista på 17 punkter om Kinas nya världsordning. De vill införa Magnitskijsanktioner mot individer inom Kinas kommunistregim som står bakom förtrycket i landet, att Gui Minhai ska släppas eller ges en rättvis dom samt utreda effekten av kinesiskt ägande av svenska företag och kinesiska direktinvesteringar i Sverige, med mera.

John Weinerfall (M) och Désirée Pethrus (KD) vill i separata motioner att regeringen tar upp Tibetfrågan och sätter press på Kina att respektera folkrätt och mänskliga rättigheter, samt bidrar till samtal mellan Tibets exilregering och folkrepubliken Kina.

Runar Filper (SD) och Marta Obminska (M) vill i varsin motion att det ska spridas kunskap om kommunismens brott mot mänskligheten.

Lawen Redar (S) vill att regeringen verkar för att förläggaren Gui Minhai friges. Detta nämns också i flera andra motioner.

Hampus Hagman (SD), Boriana Åberg (M), Åsa Coenraads m fl och Marcus Wiechel m fl (SD) lyfter olika aspekter av Taiwans självständighet gentemot Kina, bland annat Taiwans status i FN.