Regeringen ville veta hur utbrett hedersrelaterat våld och förtryck är och gav Socialstyrelsen i uppdrag att utreda. Drygt två år senare kommer rapporten.

Men utan svar på frågan.

– Det gör mig besviken, säger Sara Mohammad, grundare av GAPF.

Sara Mohammad är grundare av riksorganisationen Glöm aldrig Pela och Fadime (GAPF). Hon säger att hennes organisation inte är i så stort behov av siffror, GAPF vet hur verkligheten ser ut.

– Däremot, för att regeringen ska sätta in resurser och åtgärder och för att de politiska partierna ska ta frågan på allvar, behövs siffror, säger Sara Mohammad.

För två år sedan, 2017, fick Socialstyrelsen i uppdrag av regeringen att kartlägga omfattningen av hedersrelaterat våld och förtryck i alla åldersgrupper i Sverige. Man skulle även redovisa hur vanligt det är med barnäktenskap och tvångsäktenskap

Men Socialstyrelsen konstaterar nu i rapporten att uppdraget "inte har varit möjligt att genomföra inom ramen för föreliggande rapport".

De uppgifter som finns om hedersrelaterat våld kan inte läggas till grund för en säker beskrivning av omfattningen nationellt, enligt myndigheten.

Mäts olika

I arbetet har man sammanställt uppgifter från myndigheter, kommuner och verksamheter. Men ytterst få kommuner har kartlagt hedersförtryck och våld. Även myndigheter man vänt sig till har haft mycket begränsad information om omfattningen.

"Hedersrelaterat våld och förtryck mäts på olika sätt och med olika mätmetoder, vilket innebär att resultaten inte är jämförbara", skriver Socialstyrelsen.

Det är ett tydligt tecken på att frågan om hedersförtryck fortfarande är ett dolt samhällsproblem i Sverige, anser Sara Mohammad.

– Man vill gärna sopa det här under mattan, säger hon.

Samtidigt upplever GAPF att problemet med hedersförtryck och våld ökar i omfattning.

– Siffrorna har ökat gigantiskt hos oss och andra organisationer som vi samarbetar med, men också grovheten i våldet. Sättet man skadar och dödar på har blivit mycket tydligare, att det här handlar om min heder, säger Sara Mohammad.

Förtroendet raseras

Flera undersökningar gör gällande att hedersförtrycket är utbrett. I fjol visade en kartläggning som genomfördes bland niondeklassare i landets tre största städer att mellan 7 och 20 procent av ungdomarna lever med hedersrelaterade normer och förtryck. Forskare vid Stockholms universitet har bedömt att var tredje elev med utländsk bakgrund är utsatt.

För att kunna uttala sig om hedersrelaterat förtryck och våld på nationell nivå behövs enligt Socialstyrelsen en nationell befolkningsundersökning i kombination med datainsamling från flera andra källor. Det lär dröja.

Under tiden rasar förtroendet för samhället hos de som är utsatta för hedersvåld och förtryck, enligt Sara Mohammad.

– Deras tillit till samhällets institutioner och staten skadas. Och om tilliten skadas då har vi inte ett friskt samhälle, säger hon.

(Anja Haglund/TT)