loading
Inrikes

Många kommuner har ingen handlingsplan mot tvångsgifte

Epoch Times

Om ett barn riskerar att bli utsatt för hedersvåld eller tvångsgifte är det kommunernas ansvar att vidta åtgärder. Men enligt en kartläggning som Sveriges Radios Ekot har gjort saknar många kommuner i dag en handlingsplan.

Radiokanalen har skickat ut en enkät till alla kommuner i Sverige. Bland de som svarade fanns det 31 bekräftade bortförda barn förra året bland de 209 av 290 kommuner som svarade. Endast en tredjedel av kommunerna har en handlingsplan mot den här typen av brott.

Mörkertal

Azam Qarai, verksamhetsansvarig på Linnamottagningen som hjälper barn och kvinnor som har utsatts för hedersvåld, säger till Ekot att hon tror att mörkertalet kan vara mycket stort.

– Tappar man kontakten med ett barn, då räknas hon inte in i någon statistik. Det hemska är att vi har de som har blivit mördade och då har inte heller kommunerna någon aning om det.

Mikael Thörn, senior utredare på Jämställdhetsmyndigheten, har ansvar för arbetet mot hedersvåld riktat mot kvinnor.

– Om man inte har någon systematisk statistik eller uppföljning, då vet man inte vad det är som brister inom en kommuns arbete inom till exempel socialtjänsten eller skola, säger han till Ekot.

Han menar att det är ett svek mot många unga barn och flickor. Samtidigt anser han att det är ett ”brott mot svensk lagstiftning och brott mot mänskliga rättigheter”. Thörn tycker att man borde ha kommit mycket längre.

Medvetenhet och kunskap

Katarina Idegård är samordnare mot hedersvåld och förtryck i Göteborgs kommun sedan ett år tillbaka. I hennes arbetsuppgifter ingår att höja medvetenheten och kunskapen om hedersvåld bland de anställda i kommunen. Tack var det har det lett till att fler fall har upptäckts.

– Vi får signaler om att när man nu har fått en höjd kompetens så ser man mer och upptäcker mer av det hedersrelaterade våldet, säger hon till radiokanalen.

I oktober rapporterade Sveriges Radios P4 Göteborg att nio elever i Göteborg aldrig kom tillbaka till skolan efter sommarlovet. Myndigheterna tror att de kan ha förts utomlands och gifts bort.

Tidigare har Göteborgs stad lämnat förslag till handlingsplan mot hedersrelaterat våld och förtryck.

Juno Blom från Länsstyrelsen i Östergötland har regeringens nationella uppdrag att motverka hedersrelaterat våld och förtryck. Hon har dock kritiserat handlingsplanen för att vara otydlig, relativiserande och ”snömos”.

– Den ger inte de konkreta svar som utsatta och yrkespersonal behöver, sade hon till GP i november förra året.

Enligt henne var det en lång rapport som lade fokus på att problematisera vad hedersförtryck kan vara. Samtidigt menar hon den inte utgår från de utsatta och deras behov.

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback

Läs mer

Mest lästa

Har du ett nyhetstips?

Skicka till es.semithcope@spit.

Rekommenderat

loading
Inrikes

Många kommuner har ingen handlingsplan mot tvångsgifte

Epoch Times

Om ett barn riskerar att bli utsatt för hedersvåld eller tvångsgifte är det kommunernas ansvar att vidta åtgärder. Men enligt en kartläggning som Sveriges Radios Ekot har gjort saknar många kommuner i dag en handlingsplan.

Radiokanalen har skickat ut en enkät till alla kommuner i Sverige. Bland de som svarade fanns det 31 bekräftade bortförda barn förra året bland de 209 av 290 kommuner som svarade. Endast en tredjedel av kommunerna har en handlingsplan mot den här typen av brott.

Mörkertal

Azam Qarai, verksamhetsansvarig på Linnamottagningen som hjälper barn och kvinnor som har utsatts för hedersvåld, säger till Ekot att hon tror att mörkertalet kan vara mycket stort.

– Tappar man kontakten med ett barn, då räknas hon inte in i någon statistik. Det hemska är att vi har de som har blivit mördade och då har inte heller kommunerna någon aning om det.

Mikael Thörn, senior utredare på Jämställdhetsmyndigheten, har ansvar för arbetet mot hedersvåld riktat mot kvinnor.

– Om man inte har någon systematisk statistik eller uppföljning, då vet man inte vad det är som brister inom en kommuns arbete inom till exempel socialtjänsten eller skola, säger han till Ekot.

Han menar att det är ett svek mot många unga barn och flickor. Samtidigt anser han att det är ett ”brott mot svensk lagstiftning och brott mot mänskliga rättigheter”. Thörn tycker att man borde ha kommit mycket längre.

Medvetenhet och kunskap

Katarina Idegård är samordnare mot hedersvåld och förtryck i Göteborgs kommun sedan ett år tillbaka. I hennes arbetsuppgifter ingår att höja medvetenheten och kunskapen om hedersvåld bland de anställda i kommunen. Tack var det har det lett till att fler fall har upptäckts.

– Vi får signaler om att när man nu har fått en höjd kompetens så ser man mer och upptäcker mer av det hedersrelaterade våldet, säger hon till radiokanalen.

I oktober rapporterade Sveriges Radios P4 Göteborg att nio elever i Göteborg aldrig kom tillbaka till skolan efter sommarlovet. Myndigheterna tror att de kan ha förts utomlands och gifts bort.

Tidigare har Göteborgs stad lämnat förslag till handlingsplan mot hedersrelaterat våld och förtryck.

Juno Blom från Länsstyrelsen i Östergötland har regeringens nationella uppdrag att motverka hedersrelaterat våld och förtryck. Hon har dock kritiserat handlingsplanen för att vara otydlig, relativiserande och ”snömos”.

– Den ger inte de konkreta svar som utsatta och yrkespersonal behöver, sade hon till GP i november förra året.

Enligt henne var det en lång rapport som lade fokus på att problematisera vad hedersförtryck kan vara. Samtidigt menar hon den inte utgår från de utsatta och deras behov.

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024