loading




Jennifer Zeng (höger) och hennes två systrar vid ett besök i faderns hemby. På grund av förföljelsen av falungong kunde ingen av de tre systrarna vara vid faderns sida när han dog. (Foto: privat)
Jennifer Zeng (höger) och hennes två systrar vid ett besök i faderns hemby. På grund av förföljelsen av falungong kunde ingen av de tre systrarna vara vid faderns sida när han dog. (Foto: privat)
Följetong

Min fars historia: del 16

Jennifer Zeng

Epoch Times publicerar här författaren och bloggaren Jennifer Zengs text om sin familj, och framför allt sin far, som en följetong. Den är också ett dokument över Kina under kommunistpartiet. Del ett kan du läsa här.

Den 27 oktober 2014 gick min far bort efter att ha levt i elände i många år. Ingen av hans tre döttrar kunde vara vid hans sida när han lämnade denna världen.

Jag grät tyst i ett främmande land, långt borta. När min fars tillstånd försämrades snabbt ville jag verkligen skynda till det kinesiska konsulatet för att se om jag ändå kunde få ett visum för att besöka min far i Kina. Men min arbetsledare hindrade mig och sade att han inte trodde att min far hade velat att jag skulle återvända och utsätta mig för fara.

Polisen lämnade inte ens min familj i fred medan min far låg på sin dödsbädd, eftersom de tänkte att det här var det bästa tillfället att tvinga mig att återvända. En gång när de pressade min mor så sade hon sammanbitet: ”Pressa oss inte. Det behövs inte att hon kommer tillbaka. När hennes far har dött kommer jag bara att låta kremera kroppen och sprida askan i floden. Om hon är ett troget barn kan hon försöka minnas sin far i sitt hjärta; om hon inte är ett troget barn så gör det inget. Det behövs inte att hon kommer tillbaka.”

Min mors hårda ord gjorde verkligen ont i hjärtat, men vad kunde jag säga? Under den skoningslösa kommunistregimen, hur hade min mor kunnat överleva alla de ohyggligheter som kunde ha dödat henne flera gånger om, om hon inte varit hård nog?

***

Fortfarande efter en månad kunde jag inte komma över min sorg och ånger. Jag var extremt upprörd över att jag inte hade kunnat vara vid hans sida när han dog. Jag var till och med mer upprörd över att jag inte hade varit på honom tillräckligt mycket om att börja öva falungong igen, eftersom jag visste att vår hemtelefon var avlyssnad.

Jag var rädd för att om jag hade gjort det hade det blivit ännu mer problem för honom. Ändå, natten innan han gick bort hade jag fortfarande planerat att övervinna min rädsla och och be honom börja öva falungong igen för hans hälsas skull.

Men så på morgonen fick jag höra att han var död. Om han hade tagit upp falungong-övningen igen så är jag säker på att han inte hade gått bort på det där viset! Jag visste inte hur jag skulle kunna gottgöra alla förluster.

Till sist kom jag att tänka på något, nämligen att publicera ett utträde ur Kinesiska kommunistpartiet på Epoch Times sajt. Han hade sagt till mig tidigare att han redan hade lämnat partiet, men jag var inte säker. Så jag kände att det var nödvändigt att jag publicerade en deklaration å hans vägnar.

Jag tror verkligen på att människors själar lever vidare i andra dimensioner när den fysiska kroppen dör. Så för mig var det nödvändigt att hjälpa min far att bli av med ”vilddjurets märke” som fanns på honom eftersom han en gång varit medlem av Kinesiska kommunistpartiet.

Det var kanske också det enda jag kunde göra för honom i det här skedet. Det smärtade mig verkligen att tänka på att min far, som varit så begåvad, så rättfärdig och så godhjärtad, hade dött under så hemska omständigheter. Han tilläts inte ens träffa sina döttrar på sin dödsbädd. Var inte allt detta Kinesiska kommunistpartiets fel? Jag kände starkt att min fars själ ville att jag skulle deklarera hans önskan att kapa alla band med partiet.

Den 29 november 2014 publicerade jag följande deklaration å min fars vägnar på den sida för att lämna Kinesiska kommunistpartiet som Epoch Times driver. Jag var fortfarande mycket upprörd över min fars död, så jag kunde bara skriva en väldigt enkel deklaration, som inte var tillfredsställande.

En deklaration om utträde ur Kinesiska kommunistpartiet för min framlidne far, Jiang Shengzhi

Min framlidne far, Jiang Shengzhi, utövade falungong tidigare, men tvingades att sluta med det på grund av kinesiska kommunistpartiets förföljelse. Han dog av sjukdomar nyligen, efter att ha lidit svårt i många år. Falungong-utövandet gynnade min far mycket, och han såg tio år yngre ut när han utövade det. Det är omöjligt att veta hur många människor som min far som har dödats direkt eller indirekt genom Kinesiska kommunistpartiets förföljelse av falungong!

Fastän min far hade valt att lämna partiet tidigare hade han inte publicerat sitt utträde på Epoch Times sajt. Därför förklarar jag härmed högtidligen å hans vägnar att han lämnar Kinesiska kommunistpartiet och dess underorganisationer, och jag tror att hans själ i himlen vill att jag gör detta för honom.

Jiang Shengzhis äldsta dotter, Zeng Zheng

***

Jennifer Zeng är författare till ”Witnessing History: One Chinese Woman’s Fight for Freedom and Falun Gong.” Innan hon förföljdes i Kina för sin tro, och tvingades fly utomlands, var hon forskare och konsult vid det Kinas statsråds centrum för utvecklingsforskning. Hennes historia finns med i den prisbelönta dokumentären ”Free China; the Courage to Believe”, som är en samproduktion mellan New Tang Dynasty Television och World2Be Productions. 

Läs mer

Mest lästa

Rekommenderat

loading




Jennifer Zeng (höger) och hennes två systrar vid ett besök i faderns hemby. På grund av förföljelsen av falungong kunde ingen av de tre systrarna vara vid faderns sida när han dog. (Foto: privat)
Jennifer Zeng (höger) och hennes två systrar vid ett besök i faderns hemby. På grund av förföljelsen av falungong kunde ingen av de tre systrarna vara vid faderns sida när han dog. (Foto: privat)
Följetong

Min fars historia: del 16

Jennifer Zeng

Epoch Times publicerar här författaren och bloggaren Jennifer Zengs text om sin familj, och framför allt sin far, som en följetong. Den är också ett dokument över Kina under kommunistpartiet. Del ett kan du läsa här.

Den 27 oktober 2014 gick min far bort efter att ha levt i elände i många år. Ingen av hans tre döttrar kunde vara vid hans sida när han lämnade denna världen.

Jag grät tyst i ett främmande land, långt borta. När min fars tillstånd försämrades snabbt ville jag verkligen skynda till det kinesiska konsulatet för att se om jag ändå kunde få ett visum för att besöka min far i Kina. Men min arbetsledare hindrade mig och sade att han inte trodde att min far hade velat att jag skulle återvända och utsätta mig för fara.

Polisen lämnade inte ens min familj i fred medan min far låg på sin dödsbädd, eftersom de tänkte att det här var det bästa tillfället att tvinga mig att återvända. En gång när de pressade min mor så sade hon sammanbitet: ”Pressa oss inte. Det behövs inte att hon kommer tillbaka. När hennes far har dött kommer jag bara att låta kremera kroppen och sprida askan i floden. Om hon är ett troget barn kan hon försöka minnas sin far i sitt hjärta; om hon inte är ett troget barn så gör det inget. Det behövs inte att hon kommer tillbaka.”

Min mors hårda ord gjorde verkligen ont i hjärtat, men vad kunde jag säga? Under den skoningslösa kommunistregimen, hur hade min mor kunnat överleva alla de ohyggligheter som kunde ha dödat henne flera gånger om, om hon inte varit hård nog?

***

Fortfarande efter en månad kunde jag inte komma över min sorg och ånger. Jag var extremt upprörd över att jag inte hade kunnat vara vid hans sida när han dog. Jag var till och med mer upprörd över att jag inte hade varit på honom tillräckligt mycket om att börja öva falungong igen, eftersom jag visste att vår hemtelefon var avlyssnad.

Jag var rädd för att om jag hade gjort det hade det blivit ännu mer problem för honom. Ändå, natten innan han gick bort hade jag fortfarande planerat att övervinna min rädsla och och be honom börja öva falungong igen för hans hälsas skull.

Men så på morgonen fick jag höra att han var död. Om han hade tagit upp falungong-övningen igen så är jag säker på att han inte hade gått bort på det där viset! Jag visste inte hur jag skulle kunna gottgöra alla förluster.

Till sist kom jag att tänka på något, nämligen att publicera ett utträde ur Kinesiska kommunistpartiet på Epoch Times sajt. Han hade sagt till mig tidigare att han redan hade lämnat partiet, men jag var inte säker. Så jag kände att det var nödvändigt att jag publicerade en deklaration å hans vägnar.

Jag tror verkligen på att människors själar lever vidare i andra dimensioner när den fysiska kroppen dör. Så för mig var det nödvändigt att hjälpa min far att bli av med ”vilddjurets märke” som fanns på honom eftersom han en gång varit medlem av Kinesiska kommunistpartiet.

Det var kanske också det enda jag kunde göra för honom i det här skedet. Det smärtade mig verkligen att tänka på att min far, som varit så begåvad, så rättfärdig och så godhjärtad, hade dött under så hemska omständigheter. Han tilläts inte ens träffa sina döttrar på sin dödsbädd. Var inte allt detta Kinesiska kommunistpartiets fel? Jag kände starkt att min fars själ ville att jag skulle deklarera hans önskan att kapa alla band med partiet.

Den 29 november 2014 publicerade jag följande deklaration å min fars vägnar på den sida för att lämna Kinesiska kommunistpartiet som Epoch Times driver. Jag var fortfarande mycket upprörd över min fars död, så jag kunde bara skriva en väldigt enkel deklaration, som inte var tillfredsställande.

En deklaration om utträde ur Kinesiska kommunistpartiet för min framlidne far, Jiang Shengzhi

Min framlidne far, Jiang Shengzhi, utövade falungong tidigare, men tvingades att sluta med det på grund av kinesiska kommunistpartiets förföljelse. Han dog av sjukdomar nyligen, efter att ha lidit svårt i många år. Falungong-utövandet gynnade min far mycket, och han såg tio år yngre ut när han utövade det. Det är omöjligt att veta hur många människor som min far som har dödats direkt eller indirekt genom Kinesiska kommunistpartiets förföljelse av falungong!

Fastän min far hade valt att lämna partiet tidigare hade han inte publicerat sitt utträde på Epoch Times sajt. Därför förklarar jag härmed högtidligen å hans vägnar att han lämnar Kinesiska kommunistpartiet och dess underorganisationer, och jag tror att hans själ i himlen vill att jag gör detta för honom.

Jiang Shengzhis äldsta dotter, Zeng Zheng

***

Jennifer Zeng är författare till ”Witnessing History: One Chinese Woman’s Fight for Freedom and Falun Gong.” Innan hon förföljdes i Kina för sin tro, och tvingades fly utomlands, var hon forskare och konsult vid det Kinas statsråds centrum för utvecklingsforskning. Hennes historia finns med i den prisbelönta dokumentären ”Free China; the Courage to Believe”, som är en samproduktion mellan New Tang Dynasty Television och World2Be Productions. 

Rekommenderat

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad (föräldraledig)

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024