Det råder obalans i miljöprövningen av vindkraft till exploatörernas fördel, och Vindvals forskning kring havsbaserade anläggningar har stora brister. Det menar fågelexperter som nu vill se ett större ansvar från politiken för en säkrare rättsprocess.

– Alla resurser finns på exploatörernas sida. Det är som om Real Madrid skulle spela mot Skyttorps IF med pensionärer. Det här är ett systemfel som man måste påtala och som någon måste rätta till, och det är det man har politiker till, säger ornitologen Per Hansson, som även är doktor i skogsvetenskap, jägmästare och har en fil. mag. i mark- och miljörätt.

Vindkraftsbolagen står i kö för att sätta upp enorma industrianläggningar i Sverige – främst till havs i den ekonomiska zonen, där man ser störst potential för att få fram stora mängder energi.

Samtidigt är forskningen kring hur dessa anläggningar, som tar enorma ytor i anspråk, påverkar naturen, djurlivet och vår livsmiljö fortfarande väldigt begränsad. Det är också den här forskningen som tillsammans med vindkraftsbolagens egna miljöstudier fungerar som underlag i tillståndsprövningen för var, och om, det är lämpligt att bygga vindkraft.

Många tror att det bedrivs en massa forskning som är neutral och oberoende och att resultaten är korrekta, men det mesta är bara vinklade partsinlagor förklätt i forskningens kläder.

Måns Hjernquist ordförande i Gotlands ornitologiska förening

Både Per Hansson och Måns Hjernquist, ordförande för Gotlands ornitologiska förening, är starkt kritiska till både den forskning som utförs i Sverige och de miljöundersökningar som görs av vindkraftsbolagens egna konsulter.

– Många tror att det bedrivs en massa forskning som är neutral och oberoende och att resultaten är korrekta, men det mesta är bara vinklade partsinlagor förklätt i forskningens kläder, säger Måns Hjernquist som varit engagerad i vindkraftens påverkan på fåglar i flera decennier.

Han konstaterar att de forskare som till största delen anlitas av staten för att ta fram rapporter om vindkraftens miljöpåverkan, vilket sker via Energimyndighetens forskningsprogram Vindval, är personer som samtidigt jobbar som konsulter åt vindkraftsbolagen. De gör studier och undersökningar till bolagens miljökonsekvensbeskrivningar som visar hur vindkraftsetableringen påverkar djur, natur och människor, och ska kartlägga om en etablering är möjlig.

– Att samma personer som har stora inkomster från vindkraftsbolag parallellt får anslag av Energimyndigheten/Naturvårdsverket att ta fram objektiva rapporter är problematiskt. Det är en uppenbar intressekonflikt som man inte kan blunda för, säger han.

Han menar att Vindvals rapporter om havsbaserad vindkraft innehåller allvarliga brister vad gäller vetenskaplighet.

– Förutom rena felaktigheter innehåller de formuleringar som tydligt talar för att författarna inte är objektiva utan friserar rapporterna i linje med uppdragen de har från vindkraftsbolagen, säger han och fortsätter:

– Det är vanligt att studier refererar till tidigare studier, men i dessa fall är det urval av referenser och felciteringar, som konsekvent går i en riktning.

Vindval är ett forskningsprogram om vindkraftens påverkan på människor, natur och miljö, och är ett samarbete mellan Naturvårdsverket och Energimyndigheten. Energimyndigheten finansierar forskningen och har till uppgift att stödja och underlätta en expansion av vindkraft i Sverige. Sedan 2005 när programmet startades har ett femtiotal rapporter publicerats.

– De här forskningsrapporterna ska kunna användas i bolagens miljökonsekvensbeskrivningar och av alla som jobbar med vindkraft på olika sätt, även i planering och som vägledning för myndigheter, säger Vindvals programchef, Kerstin Jansbo på Naturvårdsverket.

För att det ska vara en bra kvalitet på rapporterna så har vi både en vetenskaplig granskning och relevansgranskning av rapporterna innan vi publicerar dem.

Kerstin Jansbo programchef för Vindval

Hon menar att granskningsprocessen för projekt som beviljas anslag är noggrann och expertgranskas både innan och efter det att projekten är färdiga. Hon ser inga konstigheter i att forskarna samtidigt bedriver konsultverksamhet.

– Det är inte helt ovanligt att forskare även jobbar som konsulter och gör uppdrag. Ibland är de forskare och jobbar på universitet och ibland går de till konsultbyråer, säger hon och pekar på att många forskningsinstitut som exempelvis Rise och IVL Svenska Miljöinstitutet har både en forskningsdel och en uppdragsdel där företag kan beställa uppdrag.

Vid en snabbkoll av rapporterna på Vindval kan man se att det är ett fåtal forskare och bolag, som exempelvis Aquabiota Water Research, Ottvall Consulting och Martin Green, som återkommer i nästan alla stora studier som gäller havsbaserad vindkraft och forskning på fåglar. Dessa arbetar samtliga som konsulter åt vindkraftsbolagen.

Kerstin Jansbo ser dock ingen risk för att forskarnas dubbla uppdrag kan bli en intressekonflikt och utgöra ett problem.

– För att det ska vara en bra kvalitet på rapporterna så har vi både en vetenskaplig granskning och relevansgranskning av rapporterna innan vi publicerar dem, säger hon och tillägger att projekten även granskas innan man ger anslag.

Resultaten från forskningsprojekten ska också vara öppet tillgängliga.

– Det är helt öppet och transparent – alla ansökningar, genomförandet och redovisningen av våra projekt.

Inte heller Kristian Schoning, samordnare för Vindval på Energimyndigheten, ser någon större konflikt i att forskarna arbetar åt bolagen.

– Det är klart att det kan finnas risker. Men man ska också komma ihåg att de här forskarna arbetar med vindkraft och kan mycket ur det perspektivet. Bara för att man arbetar och gör undersökningar åt företag som ska etablera vindkraft så behöver inte det betyda att man är diskvalificerad vad gäller kunskap om olika frågeställningar, säger han.

Han påpekar vidare att Sverige är ett ganska litet land med begränsade resurser i dessa frågor.

– Hur många är det som forskar kring vindkraft? Det kanske inte är så många, och då kan det lätt bli på det här sättet. Det är förklaringen. Men vi har tillit till vår granskningsprocess, att det är de projekt som har bäst potential och bäst beskrivning och så vidare som vi ger pengar till.

Även Måns Hjernquist granskar, tillsammans med andra sakkunniga, noga de rapporter som läggs upp på Naturvårdsverkets webbplats under Vindval. Nu senast var det rapporten ”Ekologiskt hållbar vindkraft i Östersjön”, som menar att det finns stora ytor lämpliga för vindkraftparker i Östersjön. Rapporten är framtagen av Aquabiota Water Research.

Trots att den granskats av experter från Vindval fanns det flera viktiga fel och brister i fråga om fåglar.

– Det behövdes inte mer än en kvart för att hitta avgörande fel som påverkar slutsatserna. Varför man inte avpublicerar rapporten utan i stället framhärdar med dess vetenskapliga kvalitet vet jag inte, säger Hjernquist och konstaterar samtidigt att detta är ett exempel på att intressekonflikter får betydelse.

Kerstin Jansbo påpekar att det inte ingick i projektet att titta på migrerande fåglar och fladdermöss, och att det framgår av projektet.

– Jag tycker att det står inne i rapporten att den är mer fokuserad på marint liv. Vi har en syntesrapport om fåglar och fladdermöss där det står lite mer om fåglar, och som man hänvisar till i rapporten. Så man kan se de här två tillsammans, säger hon.

Men den här syntesrapporten behandlar framför allt landbaserad vindkraft och har även den författats av vindkraftkonsulter, påpekar Måns Hjernquist.

– Av det som nämns i den finns inget som talar för att stora ytor i Östersjön är lämpliga för vindkraft. Sådana här sammanställningar kräver dessutom särskild uppmärksamhet eftersom den mesta forskningen på vindkraft och fågel är konsultrapporter.

Han menar också att även om nivån på forskningsprojekt kan variera, så är det särskilt viktigt med hög kvalitet och att det inte finns andra intressen än vetenskaplighet bakom när resultaten får stor betydelse för samhället.

– Vindval har ett inbyggt grundfel. Det finns en tydlig målsättning för vad programmet ska resultera i och då är det inte oberoende forskning utan den är politiskt styrd. Då blir det kanske svårt att vilja se problematiken med att uppdra åt vindkraftsbolagens konsulter att göra rapporterna, säger han.

I samband med att bolagen söker tillstånd för en vindkraftsanläggning prövas verksamhetens miljöpåverkan av Länsstyrelsen som är ansvarig tillsynsmyndighet.

Men MKB:n ska ses som en avancerad partsinlaga, det måste man komma ihåg.

Jonas Ebbesson professor i miljörätt

Jonas Ebbesson, professor i miljörätt, förklarar att ett av de första stegen i miljöbedömingsprocessen är att vindkraftsbolaget är skyldigt att samråda och ta fram och bekosta en miljökonsekvensbeskrivning (MKB).

Han påpekar att en MKB inte är ett opartiskt dokument, men att det finns en rad både faktiska detaljkrav på innehållet och vissa processuella element för att minimera risken för att den ska vara undermålig.

– Men MKB:n ska ses som en avancerad partsinlaga, det måste man komma ihåg. Och det företag som söker tillstånd kommer aldrig att lämna in en MKB om det inte tror att den kan ligga till grund för ett tillstånd, säger han.

Det här innebär också att de forskare som jobbar som konsulter och får betalt av bolagen kan hamna i en problematisk situation, menar Jonas Ebbesson.

– Om du som konsult tar fram en väldigt skarp MKB där det är uppenbart att med det underlaget kommer företaget inte att få tillstånd, är det möjligt att företaget väljer en annan konsult. Likväl är det viktigt för miljökonsulten att upprätthålla sin integritet.

MKB:n ska dock kvalitetsgranskas på olika sätt. Först av tillsynsmyndigheterna och därefter får även andra myndigheter som exempelvis Naturvårdsverket, Hav- och vattenmyndigheten såväl som intresseorganisationer och allmänheten möjlighet att yttra sig och lägga fram ytterligare information, forskning etcetera. Slutligen ska domstolen ta beslut.

– Tillsynsmyndigheterna ska bevaka de rättsliga kraven, som miljökvalitetsnormer och regler om naturskydd, artskydd och hälsoaspekter, och agera till miljöns bästa i den här processen. Dessutom kan andra myndigheter engagera sig.

– Även privatpersoner kan föra miljöns talan när de deltar i beslutsprocessen. Och slutligen kan miljöorganisationer både delta och överklaga beslut, säger han och tillägger att systemet i viss mån bygger på att ideella krafter engagerar sig.

När det gäller havsbaserad vindkraft i den ekonomiska zonen är det regeringen som beslutar efter rekommendation från Länsstyrelsen, och här kan inte besluten överklagas på samma sätt.

– När frågan kommer upp på regeringens bord ska den bedöma verksamheten utifrån samma lagregler som andra myndigheter. Men lagstiftningen medger att regeringen i sin bedömning tar mer politiska hänsyn än vad administrativa tillståndsmyndigheter och domstolar gör, säger Ebbesson och tillägger:

– Regeringen kan välja att ta in ytterligare underlag som den tycker att den behöver, men den kan också avstå. Och processerna blir inte lika transparenta och tydliga.

I inget fall ute till havs finns det tillräckligt med kunskap. Det måste samlas in under många års tid – och av oberoende, eller ännu hellre, av kritikerna.

Per Hansson ornitolog, fil. mag. mark- och miljörätt

Samtidigt som mångmiljonbelopp delas ut till forskare via Vindval finns inga statliga medel till oberoende sakkunniga, vare sig enskilda personer, föreningar eller organisationer, vilka till största del arbetar helt ideellt för djur- och naturskyddet.

Både Måns Hjernquist och Per Hansson ser detta som ett stort problem som skapar en obalans i miljöprövningen.

– Vi som har motstående åsikter i vissa fall, och verkligen skulle kunna föra fram fakta kring det här, vi har inga resurser. Och i inget fall ute till havs finns det tillräckligt med kunskap. Det måste samlas in under många års tid – och av oberoende, eller ännu hellre, av kritikerna, säger Per Hansson.

– Därför skulle det behöva finnas ett rättsstöd att söka för folk som har oro över negativ påverkan av vindkraftsanläggningar, både till havs och på land. I synnerhet till havs, för där är det ingen som är berörd som sakägare rent juridiskt.

Enligt Måns Hjernquist är undersökningar långt ute till havs särskilt kostsamma och tidskrävande, vilket gör det nästan omöjligt för ideella krafter att göra egna studier.

– Rättssystemet bygger på att ideella engagerar sig och då behöver man fundera på rimligheten i att samhället inte stöttar de ideella som företräder allmänna intressen i detta. Med knappa resurser blir det oerhört svårt för ideella att kunna fungera i dessa ärenden som blir allt mer omfattande, säger han.

Han menar att staten inte tar ansvar för att det blir två parter i miljöprövningarna.

– Det här är ett systemfel. Det är en ojämn fördelning av medel och det är en ojämn fördelning av personer som engageras i detta.

I stället anser han att systemet måste bygga på att motparter ges rimliga förutsättningar för att kunna visa på eventuella brister i vindkraftsbolagens MKB:er och den forskning från Vindval som fungerar som vägledning för myndigheter, domstolar och regering.

– Det är det enda rimliga, och samhället önskar och förväntar sig en rättssäker prövning.

Även Jonas Ebbesson förstår problematiken i att sakkunniga som jobbar ideellt saknar ekonomiska medel, samtidigt som stora energiföretag i regel har nästan obegränsat med resurser.

– Jag kan se det bekymmer och den frustration de har – att de upplever att de inte har möjlighet att ta fram motargument. Så jag tycker att det hade varit en bra idé att det fanns en viss summa avsatt på något sätt för att man skulle kunna söka medel i samband med prövningar, säger han.

Epoch Times har kontaktat regeringen med frågor men har vid pressläggning inte fått svar.

Vindkraft utanför Hallandskusten oroar fågelexpertert

Kontakta journalisten: [email protected]