loading
I veckorna som leder fram till valet ökar både antalet vallöften och valaffischer som sammanfattar vad partierna vill göra i det offentliga rummet. Foto: Sofia Drevemo
I veckorna som leder fram till valet ökar både antalet vallöften och valaffischer som sammanfattar vad partierna vill göra i det offentliga rummet. Foto: Sofia Drevemo
Inrikes

Många vallöften liknar varandra

Camilla Johansson

I flera av de vallöften partierna vill infria efter valet ligger de nära varandra. Det handlar bland annat om brottsbekämpning, elektrifiering av landet som klimatåtgärd och stöd till hushåll inför vinterns elpriser. 

Båda regeringsalternativen vill i dag ha ett utbyggt rättsväsende med fler poliser och hårdare straff. Den gängrelaterade brottsligheten har kommit att stå i fokus och kopplas av samtliga större partier, Socialdemokraterna, Moderaterna och Sverigedemokraterna, i olika grad till de senaste årens invandring.

S vill att för varje krona som läggs på polisen ska minst lika mycket läggas på förebyggande åtgärder för att förhindra att ungdomar dras in i kriminalitet. Här är likheterna fler än olikheterna mellan de båda blocken. Dock trycker S, MP, C och V mer på behovet av förebyggande åtgärder genom utbyggda sociala insatser, som till exempel en stärkt socialtjänst. Nuvarande opposition vill ha sänkt straffmyndighetsålder och inrättande av ungdomsfängelser.

Skyhöga energipriser i landets södra delar för både hushåll och företag har gjort kärnkraften mer aktuell än den varit på åratal. M, KD, L och SD vill se en utbyggd kärnkraft med statliga stöd och slopade förbud mot att anlägga kärnkraftverk på andra platser än där de nu finns.

Hos sittande regering och stödpartierna Mp, C och V är motståndet, eller åtminstone tveksamheten till kärnkraft större. Man ser att den kommer att spela en roll i energiförsörjningen i några år till, men vill framför allt satsa på förnybara energikällor som vind, sol och vatten. Man vill också, precis som oppositionen, se en snabb utbyggnad av elnätet. Miljöpartiet vill även se ett kraftfullt stöd till företag och hushåll som energieffektiviserar samt ekonomisk återbäring till de kommuner som bygger ut vindkraften. Centerpartiet vill inte att befintlig kärnkraft ska läggas ned, men precis som övriga partier i detta block vill man att den ska klara sig utan subventioner.

Samtliga partier vill se olika typer av ekonomiskt stöd till hushåll och företag med anledning av den kommande vinterns elkostnader.

Även i klimatfrågan råder det nästan konsensus om att den gröna omställningen inte ska bedrivas på individnivå. Den ska ske genom en elektrifiering av samhället och på så sätt förflytta både privatbilismen och den kommersiella fordonsflottan bort från fossila bränslen. För partierna som lyfter kärnkraften som ett svar på energiförsörjningen är denna också kopplad till Sveriges gröna omställning, och det gäller även för dem som ser förnybara energikällor som det viktigaste alternativet, som Mp, V och i viss mån C. Moderaterna med stödpartier vill också göra en del av biståndet till ett klimatbistånd som ska underlätta för mottagarländerna att minska sina utsläpp.

Nuvarande opposition vill tillföra mer pengar till sjukvården och utöka den så kallade kömiljarden som ger extra anslag till sjukhus som lyckas korta sina vårdköer. Man vill också förbättra arbetsmiljön för sjukvårdspersonal och öka möjligheterna till vidareutbildning. Här skiljer sig KD från sina samarbetspartier genom att man vill avskaffa regionerna och ha en central styrning av vården. Nuvarande opposition vill i olika utsträckning också se till att tandvårdens kostnader blir desamma som för övrig sjukvård för patienten, för KD handlar det främst om stöd till äldre. Här vill även Socialdemokraterna att tandvården åtminstone på sikt omfattas av ett liknande högkostnadsskydd som övrig vård, en uppfattning som delas av samarbetspartierna.

Samtliga partier vill stärka äldrevården samt vill i olika utsträckning se språkkrav på personalen.

Kontakta skribenten: [email protected]

 

Vallöften

Partiernas vallöften har kontinuerligt ökat i antal sedan början av 90-talet.

1991 gavs 371 vallöften, med en dip 1994, då vallöftena endast var 326.

Valet 2014 uppgick det totala antalet vallöften, från samtliga partier tillsammans, till 1 848. 

Störst möjlighet har ett parti att genomföra sina vallöften om det hamnar i regeringsposition.

Forskning visar att ett parti i regeringsställning genomför mellan 80 och 90 procent av sina löften. 

I årets valrörelse snittar partierna på 149 vallöften.

Källa Göteborgs Universitet/SVT

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback

Läs mer

Mest lästa

Har du ett nyhetstips?

Skicka till es.semithcope@spit.

Rekommenderat

loading
I veckorna som leder fram till valet ökar både antalet vallöften och valaffischer som sammanfattar vad partierna vill göra i det offentliga rummet. Foto: Sofia Drevemo
I veckorna som leder fram till valet ökar både antalet vallöften och valaffischer som sammanfattar vad partierna vill göra i det offentliga rummet. Foto: Sofia Drevemo
Inrikes

Många vallöften liknar varandra

Camilla Johansson

I flera av de vallöften partierna vill infria efter valet ligger de nära varandra. Det handlar bland annat om brottsbekämpning, elektrifiering av landet som klimatåtgärd och stöd till hushåll inför vinterns elpriser. 

Båda regeringsalternativen vill i dag ha ett utbyggt rättsväsende med fler poliser och hårdare straff. Den gängrelaterade brottsligheten har kommit att stå i fokus och kopplas av samtliga större partier, Socialdemokraterna, Moderaterna och Sverigedemokraterna, i olika grad till de senaste årens invandring.

S vill att för varje krona som läggs på polisen ska minst lika mycket läggas på förebyggande åtgärder för att förhindra att ungdomar dras in i kriminalitet. Här är likheterna fler än olikheterna mellan de båda blocken. Dock trycker S, MP, C och V mer på behovet av förebyggande åtgärder genom utbyggda sociala insatser, som till exempel en stärkt socialtjänst. Nuvarande opposition vill ha sänkt straffmyndighetsålder och inrättande av ungdomsfängelser.

Skyhöga energipriser i landets södra delar för både hushåll och företag har gjort kärnkraften mer aktuell än den varit på åratal. M, KD, L och SD vill se en utbyggd kärnkraft med statliga stöd och slopade förbud mot att anlägga kärnkraftverk på andra platser än där de nu finns.

Hos sittande regering och stödpartierna Mp, C och V är motståndet, eller åtminstone tveksamheten till kärnkraft större. Man ser att den kommer att spela en roll i energiförsörjningen i några år till, men vill framför allt satsa på förnybara energikällor som vind, sol och vatten. Man vill också, precis som oppositionen, se en snabb utbyggnad av elnätet. Miljöpartiet vill även se ett kraftfullt stöd till företag och hushåll som energieffektiviserar samt ekonomisk återbäring till de kommuner som bygger ut vindkraften. Centerpartiet vill inte att befintlig kärnkraft ska läggas ned, men precis som övriga partier i detta block vill man att den ska klara sig utan subventioner.

Samtliga partier vill se olika typer av ekonomiskt stöd till hushåll och företag med anledning av den kommande vinterns elkostnader.

Även i klimatfrågan råder det nästan konsensus om att den gröna omställningen inte ska bedrivas på individnivå. Den ska ske genom en elektrifiering av samhället och på så sätt förflytta både privatbilismen och den kommersiella fordonsflottan bort från fossila bränslen. För partierna som lyfter kärnkraften som ett svar på energiförsörjningen är denna också kopplad till Sveriges gröna omställning, och det gäller även för dem som ser förnybara energikällor som det viktigaste alternativet, som Mp, V och i viss mån C. Moderaterna med stödpartier vill också göra en del av biståndet till ett klimatbistånd som ska underlätta för mottagarländerna att minska sina utsläpp.

Nuvarande opposition vill tillföra mer pengar till sjukvården och utöka den så kallade kömiljarden som ger extra anslag till sjukhus som lyckas korta sina vårdköer. Man vill också förbättra arbetsmiljön för sjukvårdspersonal och öka möjligheterna till vidareutbildning. Här skiljer sig KD från sina samarbetspartier genom att man vill avskaffa regionerna och ha en central styrning av vården. Nuvarande opposition vill i olika utsträckning också se till att tandvårdens kostnader blir desamma som för övrig sjukvård för patienten, för KD handlar det främst om stöd till äldre. Här vill även Socialdemokraterna att tandvården åtminstone på sikt omfattas av ett liknande högkostnadsskydd som övrig vård, en uppfattning som delas av samarbetspartierna.

Samtliga partier vill stärka äldrevården samt vill i olika utsträckning se språkkrav på personalen.

Kontakta skribenten: [email protected]

 

Vallöften

Partiernas vallöften har kontinuerligt ökat i antal sedan början av 90-talet.

1991 gavs 371 vallöften, med en dip 1994, då vallöftena endast var 326.

Valet 2014 uppgick det totala antalet vallöften, från samtliga partier tillsammans, till 1 848. 

Störst möjlighet har ett parti att genomföra sina vallöften om det hamnar i regeringsposition.

Forskning visar att ett parti i regeringsställning genomför mellan 80 och 90 procent av sina löften. 

I årets valrörelse snittar partierna på 149 vallöften.

Källa Göteborgs Universitet/SVT

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024