loadingFrankrikes tredje största stad Lyon uppstod vid en av de många knutpunkter där romarrikets vägar korsades. Arkivbild. Foto: Laurent Cipriani/AP/TT
Frankrikes tredje största stad Lyon uppstod vid en av de många knutpunkter där romarrikets vägar korsades. Arkivbild. Foto: Laurent Cipriani/AP/TT
Vetenskap

Många har romarrikets unika vägnät att tacka

Olle Bengtsson

Alla vägar bär till Rom, lyder det bevingade gamla uttrycket. Men inte bara det. De antika romerska vägarna har även lagt grunden till dagens välstånd, visar en ny svensk-dansk studie.

När det romerska vägbyggandet tog fart för 2 000 år sedan var det för att imperiets styrkor snabbare och smidigare skulle ta sig till erövrade områden i Europa. Men de vidsträckta vägnäten har gjort ett mer bestående avtryck än så.

De flesta vägarna är borta, men vid många av dåtidens knutpunkter ligger i dag välmående städer, säger Ola Olsson, professor i nationalekonomi på Handelshögskolan vid Göteborgs universitet och en av författarna bakom studien.

Romarikets vägar

(TT)

Totalt ingick över 400 000 kilometer väg i det romerska vägnätet, varav över 80 000 kilometer var stenlagda.

Cirka 372 vägar var sammankopplade i kejsardömets 113 provinser. Från Rom gick 29 stora militära landsvägar ut från staden.

Via Appia, som går från Rom till hamnstaden Brindisi i sydöstra Italien, är säkerligen världens mest trafikerade landsväg genom tiderna, använd från 312 f Kr till nu.

De stora vägarna grävdes först ut och fylldes sedan med sex lager av sten, grus och murbruk. Vägens mitt låg aningen högre än sidorna, för att regnvattnet skulle rinna ut i diken längs vägen.

För att undvika översvämningar lades också själva vägen lite högre än det omgivande landskapet. Det gjorde den även enklare att försvara i händelse av ett angrepp.

Om det inte fanns någon bra sten i trakten nöjde sig romarna med ett lager grus som vägbeläggning. Gruset pressades ihop hårt genom att släpa tunga stenar över det.

Källa: Världens Historia, NE

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback

Läs mer

Mest lästa

Har du ett nyhetstips?

Skicka till es.semithcope@spit.

Rekommenderat

loadingFrankrikes tredje största stad Lyon uppstod vid en av de många knutpunkter där romarrikets vägar korsades. Arkivbild. Foto: Laurent Cipriani/AP/TT
Frankrikes tredje största stad Lyon uppstod vid en av de många knutpunkter där romarrikets vägar korsades. Arkivbild. Foto: Laurent Cipriani/AP/TT
Vetenskap

Många har romarrikets unika vägnät att tacka

Olle Bengtsson

Alla vägar bär till Rom, lyder det bevingade gamla uttrycket. Men inte bara det. De antika romerska vägarna har även lagt grunden till dagens välstånd, visar en ny svensk-dansk studie.

När det romerska vägbyggandet tog fart för 2 000 år sedan var det för att imperiets styrkor snabbare och smidigare skulle ta sig till erövrade områden i Europa. Men de vidsträckta vägnäten har gjort ett mer bestående avtryck än så.

De flesta vägarna är borta, men vid många av dåtidens knutpunkter ligger i dag välmående städer, säger Ola Olsson, professor i nationalekonomi på Handelshögskolan vid Göteborgs universitet och en av författarna bakom studien.

Romarikets vägar

(TT)

Totalt ingick över 400 000 kilometer väg i det romerska vägnätet, varav över 80 000 kilometer var stenlagda.

Cirka 372 vägar var sammankopplade i kejsardömets 113 provinser. Från Rom gick 29 stora militära landsvägar ut från staden.

Via Appia, som går från Rom till hamnstaden Brindisi i sydöstra Italien, är säkerligen världens mest trafikerade landsväg genom tiderna, använd från 312 f Kr till nu.

De stora vägarna grävdes först ut och fylldes sedan med sex lager av sten, grus och murbruk. Vägens mitt låg aningen högre än sidorna, för att regnvattnet skulle rinna ut i diken längs vägen.

För att undvika översvämningar lades också själva vägen lite högre än det omgivande landskapet. Det gjorde den även enklare att försvara i händelse av ett angrepp.

Om det inte fanns någon bra sten i trakten nöjde sig romarna med ett lager grus som vägbeläggning. Gruset pressades ihop hårt genom att släpa tunga stenar över det.

Källa: Världens Historia, NE

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2025