loading

Förra årets torka har slagit hårt mot det svenska jordbruket. Foto: Christine Olsson/TT-arkivbild
Förra årets torka har slagit hårt mot det svenska jordbruket. Foto: Christine Olsson/TT-arkivbild
Inrikes

Många bönder hårt ekonomiskt pressade

Epoch Times

Två tredjedelar av de svenska bönderna beskriver lönsamheten som ganska eller mycket dålig.

Förra årets extrema torka har slagit hårt mot samtliga fyra jordbruksgrenar, visar Lantbruksbarometern.

För ett halvår sedan duggade larmrapporterna tätt från det svenska jordbruket. Skördarna i många delar av Sverige blev bara bråkdelen av det normala och det talades inte sällan om nödslakt.

I Lantbruksbarometern från LRF, Swedbank och Sparbankerna syns de ekonomiska effekterna av torkan. I motsvarande undersökning för ett år sedan svarade 52 procent av de tillfrågade lantbrukarna att lönsamheten var god eller mycket god. Nu är den siffran nere på 34 procent. De som svarar att lönsamheten är ganska eller mycket dålig har det senaste året ökat från 47 procent till 64 procent.

"Bara att bita ihop"

Den försämrade lönsamheten har drabbat alla grenar inom jordbruket. Minst dåligt har det gått för mjölkbönderna och allra sämst för grisproducenterna. Enligt prognosen för våren 2020 är det dock de sistnämnda som kommer att öka lönsamheten mest.

– Vi visste att torkan skulle kosta lantbruket väldigt mycket pengar och nu ser vi att det kommer rullande. Jag tycker inte att det handlar om en kris för de flesta lantbrukarna har rätt bra koll på sina siffror, men det är alltid råvaruproducenterna som blir sittande med Svarte Petter när sådant här händer. Men det finns ingen att skälla på, det är bara att bita ihop, säger Ulf Möller, ansvarig för Skog och Lantbruk på Swedbank och Sparbankerna.

Mager pension

Lönsamheten slår också mot hur lantbrukarna ser på sin framtida pension. Sammantaget är det bara 3 av 10 som i dag tror att de kommer att klara sig bra på pensionen. Siffrorna ser ungefär lika ut för de som är inriktade på växtproduktion, mjölk- och nötproduktion. För ett år sedan trodde nära 50 procent av grisproducenterna att de skulle klara sig bra, i år är siffran under 30 procent.

– Lantbrukare generellt har ganska små behov av privata uttag. De bor ganska billigt och har sällan mångmiljonlån på fastigheterna. Vad som däremot är oroande är att många lantbrukare inte har koll på sin pension. Förr eller senare är det dags att göra en växling och släppa fram en yngre generation, säger Ulf Möller.

(Björn Ewenfeldt/TT)

Svårt att hitta personal

(TT)

Gjorda och planerade maskininvesteringar inom jordbruket har minskat från 38 till 33 procent. Byggnadsinvesteringarna har däremot ökat från 21 procent till 25 procent.

Två tredjedelar av de tillfrågade uppger att det är svårt att hitta personal till jordbruket.

Trots svårigheterna svarade 69 procent att de "absolut" eller "kanske" skulle rekommendera en ung människa att bli lantbrukare.

Sifo intervjuade på uppdrag av LRF Konsult, Swedbank och Sparbankerna under januari 1 000 lantbrukare.

Läs mer

Mest lästa

Rekommenderat

loading

Förra årets torka har slagit hårt mot det svenska jordbruket. Foto: Christine Olsson/TT-arkivbild
Förra årets torka har slagit hårt mot det svenska jordbruket. Foto: Christine Olsson/TT-arkivbild
Inrikes

Många bönder hårt ekonomiskt pressade

Epoch Times

Två tredjedelar av de svenska bönderna beskriver lönsamheten som ganska eller mycket dålig.

Förra årets extrema torka har slagit hårt mot samtliga fyra jordbruksgrenar, visar Lantbruksbarometern.

För ett halvår sedan duggade larmrapporterna tätt från det svenska jordbruket. Skördarna i många delar av Sverige blev bara bråkdelen av det normala och det talades inte sällan om nödslakt.

I Lantbruksbarometern från LRF, Swedbank och Sparbankerna syns de ekonomiska effekterna av torkan. I motsvarande undersökning för ett år sedan svarade 52 procent av de tillfrågade lantbrukarna att lönsamheten var god eller mycket god. Nu är den siffran nere på 34 procent. De som svarar att lönsamheten är ganska eller mycket dålig har det senaste året ökat från 47 procent till 64 procent.

"Bara att bita ihop"

Den försämrade lönsamheten har drabbat alla grenar inom jordbruket. Minst dåligt har det gått för mjölkbönderna och allra sämst för grisproducenterna. Enligt prognosen för våren 2020 är det dock de sistnämnda som kommer att öka lönsamheten mest.

– Vi visste att torkan skulle kosta lantbruket väldigt mycket pengar och nu ser vi att det kommer rullande. Jag tycker inte att det handlar om en kris för de flesta lantbrukarna har rätt bra koll på sina siffror, men det är alltid råvaruproducenterna som blir sittande med Svarte Petter när sådant här händer. Men det finns ingen att skälla på, det är bara att bita ihop, säger Ulf Möller, ansvarig för Skog och Lantbruk på Swedbank och Sparbankerna.

Mager pension

Lönsamheten slår också mot hur lantbrukarna ser på sin framtida pension. Sammantaget är det bara 3 av 10 som i dag tror att de kommer att klara sig bra på pensionen. Siffrorna ser ungefär lika ut för de som är inriktade på växtproduktion, mjölk- och nötproduktion. För ett år sedan trodde nära 50 procent av grisproducenterna att de skulle klara sig bra, i år är siffran under 30 procent.

– Lantbrukare generellt har ganska små behov av privata uttag. De bor ganska billigt och har sällan mångmiljonlån på fastigheterna. Vad som däremot är oroande är att många lantbrukare inte har koll på sin pension. Förr eller senare är det dags att göra en växling och släppa fram en yngre generation, säger Ulf Möller.

(Björn Ewenfeldt/TT)

Svårt att hitta personal

(TT)

Gjorda och planerade maskininvesteringar inom jordbruket har minskat från 38 till 33 procent. Byggnadsinvesteringarna har däremot ökat från 21 procent till 25 procent.

Två tredjedelar av de tillfrågade uppger att det är svårt att hitta personal till jordbruket.

Trots svårigheterna svarade 69 procent att de "absolut" eller "kanske" skulle rekommendera en ung människa att bli lantbrukare.

Sifo intervjuade på uppdrag av LRF Konsult, Swedbank och Sparbankerna under januari 1 000 lantbrukare.

Rekommenderat

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad (föräldraledig)

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024