Vi gillar våra traditioner. Fast vi firar midsommar likadant varje år, och med samma vänner, så blir det ju ändå annorlunda varje år. Alla är vi ett år äldre och ett år mer erfarna. Sedan har vi det där vädret också som gör att det kan bli lite olika.

Vi brukar fira i stugan, som ligger på en liten ö, och där är det oftast hyfsat väder på midsommar. Jag kan inte minnas att vi inte har varit nöjda i alla fall. I år verkade det ändå på väderprognosen som att det skulle bli ösregn hela dagen och dessutom blåsigt. I det vädret ville vi inte sätta oss i båten för att komma dit. Kanske skulle vi kunna åka ut kvällen innan, medan det var uppehåll? Nä, det kändes stressigt att hinna avsluta torsdagens jobb och få ihop alla saker.

Nya planer

Då kom våra vänner med ett förslag; kunde vi kanske flytta firandet till midsommardagen istället? Eftersom våra två familjer var de som skapade vårt traditionella firande så var vi ju inte beroende av några andra och kunde göra vad som passade oss. För barnen spelade det ju ingen roll hur det såg ut i kalendern.

Sagt och gjort, torsdagskvällen blev lugn och likaså fredagen. Det regnade precis hela dagen, bara olika mycket. Barnen pysslade och lekte, mestadels inne och de verkade väldigt nöjda med det. Min man kom på att det nog var lite speciellt med dagen ändå så han ordnade midsommarlunch till familjen och fick dona i lugn och ro i köket. Dottern gick ut i regnet och hittade blommor som fick pryda bordet.

På eftermiddagen fick vi jordgubbar, glass och grädde. Enligt traditionen var vi flera som åt lite för mycket, men vi hade trevligt hela familjen och dagen var väldigt lugn. Ingen skulle iväg någonstans och där fanns inga tunga måsten.

På eftermiddagen gick min man och dottern en tur i skogen. Då duggregnade det bara. Det var speciellt att få vara själv med pappa en stund och att bara få gå och prata.

Jag fick också en skogstur lite senare. Regnet kändes lugnande och allt det gröna i skogen framträdde så mycket tydligare.

På eftermiddagen strålade dottern.

– Det här var den bästa midsommarafton någonsin!

Hon verkar ha fått precis allt hon behövde den dagen. Nu är det inte så att det brukar vara stressigt och fullt av måsten kring våra midsomrar. Vi brukar inte lägga in vår egen sill och vi måste inte hinna till någon särskild plats i tid. Vi handlar det vi behöver och vi har samma uppdelning av maten tillsammans med vännerna och vi är nöjda om vi får en fin bukett blommor på bordet.

Gyllene stunder bara du och jag

Någon kväll innan pratade jag med 9-åringen som hade svårt att somna.

– Tänk på sådant som du tycker om eller när du har gjort något som du gillade, sade jag.

Han kom på flera saker med en gång och som verkar ha stor betydelse för honom. En av de sakerna var att göra något alldeles själv tillsammans med pappa.

Det var också en av pusselbitarna som gjorde att dottern fick en så bra midsommarafton, att hon fick gå en tur själv med pappa.

De där små stunderna, det där valet att släppa det som ”behöver göras” för att ge barnet en egen stund, det kan verkligen få stor betydelse. Man kan förstås också ha en fin stund tillsammans när man står ute och hjälps åt att hänga tvätten. Det man gör behöver inte vara så speciellt, bara att man gör det tillsammans.

Midsommardagen

På midsommardagen gjorde vi allt som om det hade varit midsommarafton. Vi kom ut till stugan till lunchdags och det regnade inte. Vi fick ju ha någon extra tröja på när vi satt ute och åt lunch, men det spelar ju ingen roll. Barnen lekte som vanligt i skogen och på klipporna.

När vi tog fram jordgubbarna kom solen fram och vi kände oss väldigt nöjda med att vi flyttat lite på traditionen.

Barnen var också nöjda.

– Det här var den bästa midsommardagen någonsin, konstaterade dottern glatt.

 

Den vilda tjuren galopperar ut på gatan från rodeon – se när cowboyen griper in

Slav under kommunismen