Hos min hårfrisörska får jag ett lite udda tips mot mjäll. Fast jag är lite fundersam till en början bestämmer jag mig för att prova. Det går inte riktigt efter planerna, men resultatet kan vara lovande.

Jag berättar om min hårbotten som inte varit sig lik sedan i somras. Min frisörska tittar och känner efter och konstaterar att det är rätt torrt och flagigt där. Borstningen sköter jag ändå rätt ordentligt varje kväll och det kliar inte.

– Testa med lökvatten, säger hon glatt.

Även om jag inte hört om att ha lökvatten i hårbotten förut så blir jag inte förvånad. Kanske undrar jag mest varför hon inte berättat det tidigare. Min hårfrisörska har gått in för det naturliga och var den som fick mig att förstå hur min hårbotten fungerar och vad den behöver. Sedan jag träffade henne har jag borstat och borstat så gott som varje kväll, och jag tycker att det har gjort skillnad.

Lökvattnet, ja. Jag kan tänka mig att prova och frågar om det är ett avkok som jag sköljer med.

– Nej, du mixar en hel lök och sätter i det. Sedan får det vara där ett tag och så kan du skölja.

Jag är inte förtjust i den skarpa lukten av rå lök och föreställer mig snabbt hur det kommer att vara; som en frän doftboll runt huvudet, och den kommer att hänga i fast jag tvättar håret. Barnen kommer inte heller att gilla det.

Det känns roligare att börja prova med hennes tips att sätta aloe vera i hårbotten. Den kan jag gärna lämna där. Men när jag gnuggat in aloe vera i min mjälliga hårbotten tre kvällar i rad verkar tillståndet vara oförändrat. Jag börjar tänka på löken igen.

Jag gör ett försök

Jag tar reda på hur man ska göra och upptäcker att det faktiskt finns en livlina! Löksaften kan blandas med lavendelolja för att mildra lukten. Dessutom är lavendel också bra för hårbotten. Jag bestämmer mig för att testa.

Jag hackar lite lök och lägger den i mixern. Det blir inte en smetig lökmassa som det ska bli. Antagligen använder jag för lite lök eftersom det bara sätter sig på kanterna. Jag får stanna den direkt och fösa ner löken med en sked. När jag startat mixern igen några gånger så smäller det till och det är plötsligt ett hål i sidan på behållaren.

Det fina i kråksången är att när detta oväntade händer så tystnar tjatet lika plötsligt från 7-åringen som stått bredvid.

Åh, det känns tråkigt att den gått sönder, men det är en hel bit som lossnat, inga småbitar, så jag tänker minsann använda löken ändå. Det fina i kråksången är att när detta oväntade händer så tystnar tjatet lika plötsligt från 7-åringen som stått bredvid. Vi ser att det sticker ut en liten sked ur hålet. Hur kunde jag lämna skeden där? Märkligt.

Plastbiten som flög iväg från bägaren är mystiskt försvunnen. Jag fortsätter med lökprojektet. Det är en bra idé och jag vill prova. Det liknar fortfarande lökhack mer än mos, men det går bra att pressa vätska ur det i ett kaffefilter. Jag märker att det är bäst att trycka försiktigt för det vill gärna öppna sig i kanterna.

Jag rör i lavendelolja, tvättar håret och sätter alltihop i hår och hårbotten. Lukten är faktiskt överkomlig. Löken har inte kvar sin fränhet och det luktar lite lavendel. Det här ska nog gå bra.

Känner de lukten?

Dottern kommer och undrar över inpackningen. Jag säger att det är mot mjäll och funderar på om hon ska säga något om löklukten.

– Är det farligt eller?

Jag svarar att det inte är det, men att det betyder att något inte är riktigt som det ska. Hon säger inget om löklukten.

När jag tvättat klart håret känner jag en tydlig, men mild lukt av lök och lavendel. Det luktar äckligt tycker 10-åringen och jag tänker att det kanske försvinner när håret torkat. Jag tittar i hårbotten och ser inget mjäll. Vi får se hur resultatet blir. Om det behövs så vågar jag göra det ett par gånger till och skrämmer det inte bort mjället helt så har jag i alla fall bjudit håret på extra näring.

Trots den milda löklukten i håret får jag godnattkramar av alla barnen. 10-åringen skrattar och säger att visst vågar han kramas, han är ju täppt i näsan.

Vill du veta mer om vad löken gör för håret och hur man använder den så läs här.