Nog kan det kännas motigt ibland att komma på maträtter till familjen, helst vill man ju att alla ska vilja äta och bli nöjda av det. Faktiskt tror jag att vi krånglar till det för oss ibland. Här kommer några idéer för att göra matlagningen enklare.
På hemresan gör vi en mellanlandning på ett vandrarhem ungefär halvvägs. Det är vinter och middagstid. Det är bara vi i självhushållningsköket och vi dukar upp djupa tallrikar till oss två vuxna och våra tre barn. Det är skönt att inte sitta trångt i bilen och äta, men nu behöver vi få middag rätt snart. Min man lagar maten och serverar oss ur kastrullen. Med en slev lägger han varsamt upp på varje tallrik och sedan tar vi lingonsylt och mjölk eller havredryck själva. Alla gillar rågmjölsgröten!
När jag läser i tidningarna och ser på TV är det lätt att tro att vi helst borde ha lördag hela veckan; vardagslyxigt.
Det lustiga med den här måltiden är min mans fina sätt att hantera maten. Lägger han upp pasta till barnen, då snäpper han till med pastasleven två decimeter ovanför tallriken så att en del hamnar bredvid. Den här händelsen är några år gammal, på den tiden skulle han helst slippa laga mat. Men det verkade vara skillnad på mat och mat.
– Det är min favoritgröt, förklarar maken enkelt.
Mycket ska stämma kring middagen
Bakom varje måltid jag serverar hemma ligger någon ansträngning. Kanske har jag fått skynda mig för att få det klart i tid, i tid till det som ska hända sedan, det vi just kommit hem från eller i tid innan det blir för mycket humör i huset (jag vet, man kan ta någon litet så att man klarar sig). Kanske var det inte givet just vad vi skulle äta den här gången, men jag eller någon annan kom ändå på något. Sedan tar det förstås en liten stund att göra i ordning maten. Oavsett hur maten kom dit, så står den nu på bordet och det händer ofta att något av barnen inte vill ha.
– Det är inte min smak.
– Jag gillar inte när…
eller
– Men åh, det är ju potatis i!
Ibland när de kommer fram och frågar vad det blir till middag mumlar jag eller svarar undvikande. Det är ju inte så kul att få höra att det inte passar de kräsna tungorna. Jag har i olika perioder försökt få dem att kunna äta av det som serveras, men kanske landar det bara av sig själv med tiden. Jag gissar att det gör det.
Lyckligare med lördag-hela-veckan?
Jag vet att det är fler än jag som ibland tycker att det är svårt att komma på rätter. Ibland bläddrar jag i mattidningar för att få inspiration och det får jag också då och då. Men oftast löser det sig genom att jag tittar i kylskåpet och så brukar det ena ge det andra.
När jag läser i tidningarna och ser på TV är det lätt att tro att vi helst borde ha lördag hela veckan; vardagslyxigt. Det ska vara piffigt och smaka lite nytt. De flesta dagar ska det också gå snabbt.
Om vi vuxna inte behöver så mycket variation behöver jag ju inte krångla till det när jag ska planera maten.
När barnen gick i förskolan lärde jag mig att det inte är till barnens nytta vi varierar vår mat. Barnen behöver få vänja sig vid smaker och få känna igen maten. På förskolan har de samma veckomeny under fyra veckor. Personalen märker att barnen vågar äta mer och mer av det som först bara fick ligga på tallrikskanten.
Så om vi vuxna inte behöver så mycket variation behöver jag ju inte krångla till det när jag ska planera maten.
När det gäller de fantastiska, piffiga rätterna, så kan det visst bli piffigt ibland, men faktiskt kan jag göra det väldigt enkelt för mig genom att servera olika sorters gröt ibland till middag. Det går snabbt, kräver få ingredienser, kan toppas med olika godsaker som inte behöver förberedas och framförallt så gillar hela familjen det.
Jag gjorde nyligen rågmjölsgröt och annonserade att det var klart. Vår 9-åring kikade ner i kastrullen och frågade om det här var middagen. Sedan gick han direkt till frysen, han skulle ha hallon i. De andra i familjen var lika nöjda med rätten och tog gärna flera portioner. Vilket nöje att vara grötkock!
Här serveras bovetegröt med blodapelsin, aprikoser, pistagenötter och kanel. Till det: havredryck. Foto: Eva Sagerfors
Gröt tror jag också passar utmärkt för magen den tiden på dygnet; varmt och lagom tungt att smälta. Så, fram för mer gröt till middag!
Här är några varianter som vi gillar:
Bovetegröt inspirerad av Renée Voltaire (6 portioner)
3 dl helt skalat bovete
8 torkade aprikoser, ekologiska
7 dl vatten (mer kan behövas mot slutet)
Först ska bovetet koka upp och silas av. Mät sedan upp vatten och häll i. Klipp ner aprikoserna och låt det koka på låg värme under lock i 30 minuter.
Till bovetegröten gillar jag apelsinbitar, gärna hallon och så pistagenötter på det. Lyxigt! Gott att pressa apelsinsaften ur skalet över gröten. Med lite flytande grädde i mjölken eller havredrycken blir det mer mättande och smakar gott.
Annan gröt och rester
Risgrynsgröt kan förberedas kvällen innan och är god med till exempel mandlar och äppelbitar till. Överbliven gröt kan blandas med grädde och apelsinbitar som litet mellanmål till barnen.
Till rågmjölsgröten blir det ofta lingon från frysen, nötter och kanske bananslantar. Mättar förstås ännu lite mer med grädde till.
Sedan finns förstås kornmjöl och skrädmjöl att göra gröt på eller vanliga gryn från råg eller havre så klart.
Och blir det över av råg- eller kornmjölsgröten så har min man det bästa tipset för dagen efter: stek plättar av det i smör!
